Skyll inte på utlänningarna

Utländska investerare har som mest ägt närmare 40 procent Stockholmsbörsen, enligt statistiken. Det var år 2000. Åren efter millennieskiftet minskade utlänningarnas andel av det samlade börsvärdet för att under de senaste, goda börsåren åter börja öka. Vid årsskiftet ägde de 37,2 procent av Stockholmsbörsen, enligt SIS Aktieservice. Men i år har volatiliteten på börsen tilltagit betänkligt. Sedan toppen i somras har Stockholmsbörsen fallit med drygt 20 procent och därmed gått sämre än flera andra aktiemarknader.

Och en vanlig förklaringsmodell har varit just den att utlänningarna plockat hem pengar till marknader som ligger närmare. För förvaltare som utgår från regioner eller länder (så kallat top-down-perspektiv) är inte Sverige ett land där man måste vara exponerad när osäkerheten tilltar.

– Profilen på Stockholmsbörsen är ju sådan att den är starkt kopplad till tillväxten i världen. När man tror på konjunkturen är det väldigt bra att vara här. Men blir man mindre positiv till tillväxt är Stockholm inte längre en lika nödvändig marknad. Vi har inte en massa läkemedelsbolag eller stora konsumentföretag, säger Staffan Knafve, aktiechef på Robur.

Om man som investerare väljer bort finansrelaterade bolag eller dollarberoende exportbolag minskar intresset för Stockholmsbörsen. Jämfört med de globala jättarna är svenska bolag, möjligen med undantag för H&M och Ericsson, också relativt små.

Att hitta statistik som visar på utlänningarnas flykt från Stockholmsbörsen är emellertid inte så lätt. Den statistik som Riksbanken låter SCB göra visar visserligen på ett utflöde i aktiehandeln, med nästan 107 miljarder till och med september. Men det beror på att svenska investerare placerat i utländska aktier. Utländska investerare har till och med september i år nettoköpt svenska aktier för 29,7 miljarder (inklusive de 11,6 miljarder som gick till utlandet när staten sålde ut i Telia Sonera). Under den skakiga sommaren och hösten har de ökat sitt ägande, inte minskat. Hur det såg ut i oktober, då Ericsson vinstvarnade, säger ännu inte statistiken.

En genomgång av ägarlistorna på SIS Aktieservice tyder inte på att utlänningarna skulle ha dumpat Ericsson. Per den 31 oktober ägdes 52,9 procent av kapitalet i telekomkoncernen av utländska investerare, att jämföra med 50 procent i början av året. För ett urval av 15 av de största bolagen har den utländska ägarandelen i snitt minskat något under året, men det rör sig om mycket små tal. I vissa bolag, som Boliden och Husqvarna, har utlänningarna minskat, men i exempelvis SHB och Nordea har de ökat.

Anders Rudolfsson, aktiechef på Kaupthing, tycker dock inte att man ska fästa så stor vikt vid SIS siffror, eftersom det finns många utländska firmor som inte anmäler sina innehav. I stället tittar han på hur de stora utländska firmorna agerar. De senaste veckorna har till exempel Morgan Stanley nettosålt 8 miljoner aktier i Sandvik och Merrill Lynch 4 miljoner aktier. De internationella investmentbankerna har minskat i verkstad, fastighet och bygg och gått in i läkemedel.

– Men vi ser inte vilka slutkunderna är i de här transaktionerna. I ganska stor utsträckning handlar det sannolikt om arbitrageaffärer mellan sektorer och neddragning av risk, säger han.

Utländska ägare behöver inte minska sin exponering mot Norden eller Sverige särskilt mycket för att det ska få effekt i lägre kurser. Eftersom de utländska investerarna är en så stor investerargrupp, får även små neddragningar en stor effekt på marknaden.

– Den svenska börsen är ett exempel på en marknad som attraherar mycket utländskt kapital. Men det innebär också att det är en marknad som blir känslig när riskaversionen ökar, säger Staffan Knafve.

Men det finns utländska investerare som tycker att det är fel att lämna Sverige för att osäkerheten tilltagit.

– Vi tycker att svenska bolag är attraktiva. De har starka ledningar, är aktieägarvänliga och långsiktiga i sina investeringar. Generellt är vi positiva om vi tittar på svenska bolag, säger Mike Nikou, chef för den internationella fondförvaltaren Fidelitys verksamheter i norra Europa.

Fidelity använder sig av en bottom-up-strategi. De börjar med att leta efter enskilda bolag och jämför sedan dem med andra bolag i samma sektor och först i ett senare skede lägger de någon vikt vid i vilket land bolaget hör hemma. Och även då sker det ur det enskilda bolagets perspektiv. Hur påverkas Ericssons vinster av att kronan stärks mot dollarn eller av hur räntebilden ser ut i Sverige?

– Vi söker inte exponering mot Sverige, utan mot attraktiva bolag. När marknaden blir volatil, som de senaste veckorna, finns det köptillfällen, snarare än säljtillfällen. Jag tror att den handel in i och ut ur aktier som vi ser mer är driven av större eller mindre institutionella kunder som har egen market making. Det är trading, säger Mike Nikou.

Att det skulle vara stora amerikanska fondförvaltare som dumpar Sverige tror han inte.

– Men så finns det hedgefonder som har mer fokus på trading. Hedgefonderna har vuxit de senaste åren och är ganska stora på enskilda marknader. Men de ska inte kopplas ihop med traditionella fondförvaltare, säger Mike Nikou.

Han säger att även svenska placerare i stor utsträckning bidragit till svängningarna på börsen.

– Möjligen är det så att svenska placerare, oavsett om det är institutioner, hedgefonder, tradingavdelningar elller privata placerare, är mer benägna än andra att försöka hitta marknadstajmingen, säger Mike Nikou.

Oavsett om det är svenskar eller utlänningar som försöker tajma toppar och bottnar är det en strategi som sällan lyckas. Enligt Fidelitys siffror har Stockholmsbörsen de senaste 15 åren haft en snittavkastning på ungefär 15 procent per år. Placerare som missade de tio bästa dagarna, för att de köpte och sålde på fel dag, fick en avkastning på under 10 procent per år. Den som inte varit med de 40 bästa dagarna, alltså mindre än tre dagar per år under de här 15 åren, har fått en årlig snittavkastning på minus 0,5 procent! Bättre att vara långsiktig, anser Fidelity.

_________________________________________________________

Köpt för 29,7 miljarder

Utländska investerares nettotransaktioner i svenska aktier 2007

Månad Mdr kr

januari 1,8

februari -1,4

mars 7,5

april 13,6

maj -4,1

juni -0,4

juli 5,2

augusti 2,5

september 4,9

Totalt 29,7

Källa: SCB.