Skyddslös

En skakig börs och räntor på en extremt låg nivå får många att leta efter alternativa lösningar. Hedgefonder, med friare placeringsmöjligheter och med generellt lägre samvariation med den allmänna börsutvecklingen, borde i alla fall i teorin vara en lockande investeringsmöjlighet.

Men prestationerna de senaste åren väcker en hel del frågor.

Affärsvärldens har gått igenom treårsdata från 79 svenska hedgefonder på Avanza, Nordnet, Morningstar och Hedgenordic. Snittavkastningen de senaste tre åren för de hedgefonder som granskats ligger på 3,5 procent, Stockholmsbörsens avkastning under samma period har varit drygt 15 procent (SIXRX). Skyddsfaktorn har också lyst med sin frånvaro – under det senaste svagare börsåret är hedgefonderna, 94 fonder, i snitt back 1,7 procent och i nyss genomlidna röda oktober står fonderna på närmare minus 2.

Nu är hedgefonder en brokig samling som rymmer allt från aktiefonder som tar stor risk i långa positioner och trendföljande modellbaserade fonder till marknadsneutrala aktörer och räntebaserade fonder med lägre risk. Men hedgefonderna underpresterar också mätt i riskjusterad avkastning, bara en fjärdedel av fonderna har en Sharpekvot på 1 eller mer över tre år.

De positiva undantagen finns nästan uteslutande i hedgefonder som tar långa och korta positioner i aktier baserat på gedigen fundamental analys. Prior Nilsson, vars grundare Torgny Prior och PO Nilsson har 30 års erfarenhet från aktiemarknaden, är ett exempel. Deras fond Idea har de senaste tre åren stigit med drygt 35 procent och är sedan starten 2006 – få hedgefonder har överlevt så länge – upp cirka 210 procent. De förklarar själva framgången med en lång erfarenhet där man följt bolagen genom olika konjunkturcykler i kombination med ökade möjligheter att snabbt screena bolag och därmed höja produktiviteten i analysen. Även senaste året har fonden presterat klart bättre än börsindex, plus 6,3 procent.

– Vi har legat korta i europeisk bilindustri och vissa fastighetsbolag med inriktning på köpcenter. De långa positionerna har varit i telekombolag, främst Ericsson, där vi tidigt såg signaler kring 5g från USA som var betydligt mer positiva än den gängse uppfattningen bland analytiker och investerare i Stockholm, säger Martin Lindqvist, medförvaltare av Idea.

En liknande avkastning uppvisar Rhenman Healthcare Equity, en hedgefond som tar långa och korta positioner i noterade bolag inom hälso- och sjukvårdssektorn, med tonvikt på USA där 70 procent av investeringarna finns. Precis som i fallet med Prior Nilsson bygger framgången på långvarig analyserfarenhet – fondens förvaltare har till sin hjälp ett vetenskapligt råd med professorer från Karolinska institutet som ger underlag till förvaltarna utifrån vetenskapliga medicinska aspekter.

– Samarbetet mellan det vetenskapliga rådet och förvaltarna är en viktig orsak till att fonden har lyckats så bra, säger Carl Grevelius, grundare och marknadschef på Rhenman Heathcare Equity.

Han tror också att fonden har haft en fördel av sitt långsiktiga tänkande i USA, där många placerare styrs av kvartalskapitalism och inte har det tålamod som ofta krävs vid investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn.

I den andra änden av prestationsskalan finns många CTA-fonder som genom kvantitativa datamodeller försöker tjäna pengar på trender i olika tillgångsslag. Strategin fungerar bäst i kraftiga och längre upp- eller nedåtgående trender.

Brummers Lynxfonder, Aktie-Ansvar Trendhedge och RBM Galaxy har alla fallit med 15 procent eller mer de tre senaste åren. Särskilt dåligt har det fungerat under det senaste året, och SEB:s förvaltare Hans-Olov Bornemann förklarar det med att trenderna varit mycket kortare än vanligt när marknaden velat om börsens framtida utveckling.

Det är därför ingen vågad gissning att CTA-fonder skulle klara sig bättre om marknadsklimatet förändras och vi går mot en längre period med fallande börs. Det gäller också hedgefonder i stort – att branschen inte lyckades under oktober är inte samma sak som att hedgen inte fungerar.

– Det är ofta i skiftet som det är extra jobbigt. Hedgefonder skulle prestera relativt sett bättre om börsen gick ner mer trendmässigt. Det är naturligtvis lättare att justera risk i en hedgefond än i en vanlig aktiefond, säger Thomas Elofsson, chef för förvaltningen på Catella.

Bloomberg har också visat att hedgefonder globalt sett haft det mycket svårare efter finanskrisen 2008, då börserna stigit stabilt och räntorna fallit. Från 1990 fram till 2008 steg hedgefondindex (HFRI Fund Weighted Composite Index) med nästan 1 000 procent, nästan dubbelt så mycket som New York-börsen (S&P 500). Efter finanskrisen har S&P gått upp 250 procent, medan hedgefondernas uppgång stannat vid 70 procent.

Men kanske handlar hedgefondernas kräftgång inte bara om ett ogynnsamt marknadsklimat. Bloomberg spekulerar också i andra förklaringar. En handlar om fondernas ökade storlek, där för stora tillgångar gör fonderna trögrörliga och förvaltarna mindre på tå. Man klarar sig bra på grundavgifter och behöver inte prestera i samma uträckning som mindre fonder. En annan handlar om antalet fonder, det finns i dag 11 000 hedgefonder i världen mot 5 000 under 2004 vilket sänker den genomsnittliga kvaliteten hos förvaltarna. Mängden riktigt skarpa hjärnor är helt enkelt begränsad.

Text: Göran Lind

Länsförsäkringar

Sämre än börsen

Avkastning 3 år:

Svenska hedgefonder 3,5%

Stockholmsbörsen (SIXRX) 15,5%

Svag hedge

Svenska hedgefonder, snittförändring oktober: –1,8%