Skuggan över USA-ekonomin

Den senaste tidens terrordåd i Irak ställer till det för Bush-administrationen. Kriget blev ingen quick-fix vare sig politiskt eller ekonomiskt. På kort sikt är det oljepriset och något dystrare amerikanska hushåll som kan påverka världsekonomin.

På lite längre sikt kan effekterna bli större – kostnaderna för den amerikanska administrationen ökar vilket leder till ännu större budgetunderskott och därmed hög-re räntor. Dessutom formerar sig demokraterna inför nästa års presidentval, flera av dem med skattehöjningar som ett ovanligt lockbete för väljarna.

Det finns inte speciellt många likheter mellan Irak-konflikten och Vietnamkriget även om det kan bli det med tiden. Det här handlar till exempel inte om ett fullskaligt krig utan snarare om en blandning av gerillakrig och terror.

Chefsanalytikern Mats Kinnwall på Handelsbanken kallar konflikten ett “lågintensivt terrorkrig” som dessutom sker på andra sidan jordklotet sett med amerikanska ögon. Därmed kommer det inte att ha så stor effekt på ekonomin.

Visserligen ska man inte överdriva de amerikanska kostnaderna i Irak men trots allt har två av president Bushs kalkyler havererat. Den första var att Irak självt skulle kunna betala sin återuppbyggnad med hjälp av ökad oljeexport, den andra var att USA rätt snart skulle kunna börja dra ner på sina egna styrkor i landet. Dessutom biter sig oljepriset kvar på en hög nivå (när detta skrivs kostar ett fat Brentolja 30 dollar).

För närvarande har USA cirka 140 000 soldater i Irak, vilket kostar pengar och oljeexporten från Irak är samtidigt bara en tredjedel av vad den var innan kriget startade. Över dussinet pipelines har blivit utsatta för sabotage under de senaste veckorna. Allt det här ska läggas på ett i grunden utsatt ekonomiskt läge, trots en del positiva konjunktursignaler.

De ökade kostnaderna för Irakkonflikten ska läggas på toppen av en redan rekordsvag budget, det höga oljepriset biter i plånboken hos såväl företag som hushåll och den senaste tidens ränteuppgång riskerar att späs på den dagen som den amerikanska administrationen än en gång måste ut och låna upp pengar i en större omfattning än väntat.

Och här har vi egentligen den enda parallellen till Vietnamkriget som håller. Om den långa räntan fortsätter att stiga kraftigt kan det bli så att Federal Reserve tvingas ut på räntemarknaden för att köpa obligationer för att hålla ner räntorna. I praktiken är detta samma ska som att använda sedelpressen för att finansiera statskulden och ökade utgifter. Det var vad som gjordes under Vietnamkriget vilket ledde till att valutasystemet Bretton Woods havererade.

Samtidigt vädrar många av de demokratiska kandidaterna till nästa års presidentval morgonluft. Den sittande presidentens popularitet rasar och allt fler amerikaner oroas över den ekonomiska utvecklingen och vilken kontroll han egentligen har över situationen i Irak. Sannolikheten för att det blir en demokrat som vinner valet har därmed ökat. Ett av de starkaste argumenten är att någon av dem ska ordna upp det prekära läget i statsfinanserna.