Unik lista: Här har hundratals miljoner i VD-ersättning varit värt pengarna

En bra börs-VD är värd sin vikt i guld, sägs det – och ibland blir de också kompenserade sin vikt i guld för jobbet.

Tre börs-VD:ar har betalats över 400 Mkr i ackumulerad ersättning under VD-tiden: Ola Rollén, som lämnade posten på Hexagon i december 2022, Ericssons Börje Ekholm, och Peter Nilsson på Trelleborg. Bredvid dem har samtliga i en grupp av 16 långvariga VD:ar, som Afv tittat på, nått upp i över 100 miljoner.

Det är hisnande summor i jämförelse med en vanlig lönearbetare, och skulle kunna frammana frågetecken hos aktieägarna om hur värdefull en ledare egentligen är.

Börsvärdesligan: Rahmström rena klippet

Men ställer man ersättningen i relation till de absoluta värdena som skapats under VD:arnas ledning ser de i några fall ut som rena klippen. I mindre bolag, eller där börsutvecklingen skral, kostar VD betydligt mer per miljon som syns i börslistan.

Allra minst har Atlas Copcos aktieägare behövt betala för Mats Rahmström. För hans insats under hans sju år (han avgick i april i år) betalade bolaget 445 kronor per miljon skapad. sådan blir matematiken när börsvärdet ökat med 528 miljarder. Räknar vi med värdet på avknoppningen Epiroc blir han ännu “billigare”: 283 kronor, givet ett sammanlagt börsvärde som då ökat med hela 830 miljarder.

Även Volvos Martin Lundstedt har blivit ersatt blygsamma 781 kronor per miljon i tillfört mervärde.

I andra änden av spektrumet återfinns Electrolux VD Jonas Samuelson, som under åtta år blivit betald 7 857 kronor för varje tappad miljon i börsvärde – även om man räknar med avknoppningen Electrolux Professional.

Avkastningsligan: Kredd till Creades

Bortser man från Electrolux unika kräftgång, har Creades VD John Hedberg kostat aktieägarna mest per miljon i ökat börsvärde.

I sammanställningen finns dock en ytterligare kolumn där vi räknat ut priset för VD per procent totalavkastning. Där plockar Hedberg med sina 315% i värdeökning och relativt låga lön en topplacering.

Även i mellanskiktet slår storleken på bolagen igenom tydligt på rankingen. Peter Nilsson på Trelleborg, och Helena Stjernholm på Industrivärden, som är “billiga” per avkastningsprocent, tappar i ranking när börsvärdet får spela in. Assa Abloys Nico Delvaux däremot, får upprättelse och hamnar genom bolagets större dimension på Stjernholm nivå.

Leder avkastningsligan med hästlängder gör Ola Rollén med sina hisnande dryga 11 000% i totalavkastning på 22 år. Honom hade man kunnat betala i princip vad som helst om man stannat vid det här måttet. Dock får han inrätta sig på normalnivå när man tar hänsyn till bolagets storlek med det här måttet. Långt under honom, men ändå milsvitt före klungan kommer Martin Carlesund, VD för Evolution. Men han får inrätta sig på normalnivå när man tar hänsyn till bolagets storlek.

Dyr enligt båda måtten är SSAB:s nyligen avgångne VD Martin Lindqvist, som kostat aktieägarna drygt 17 000 kronor per miljon i ökat börsvärde, och drygt 34 miljoner kronor per avkastningsprocent.

Tvåmotorigt plan

Redan 1770-talsekonomen Adam Smith uppmärksammade ett positivt förhållande mellan ledarens ägande och prestation. Ett samband som kommit att kallas pilotskolan. Den har sedan dess vunnit många anhängare och Affärsvärlden har tidigare analyserat både börsens “superpiloter” och “antipiloter” med samma resultat som teorin bjuder.

Med den aktuella sammanställningen kompletterar vi pilotskolan med en blick på den aggregerade ersättningen. I de allra flesta fall en summa som efter ett antal år når långt större än värdet på VD:arnas aktieägande i bolaget. Trots att ersättningsprogrammen designas utifrån samma motiv -–att skapa incitament, attrahera och behålla bra medarbetare – är som synes resultatet i den (begränsade) grupp vi tittat på, vilt varierande i termer av vad bolaget får tillbaka för den lön de betalar ut.

Schysst golv

VD:arnas fasta lön utvecklas ofta inom intervallet 10–20 miljoner kronor per år, typiskt sett med en början på den lägre sidan vid anställning, med en brant kurva över åren mot den övre siffran – eller högre.

Nyss avgångne Mats Rahmström på Atlas Copco dubblade i runda slängar sin fasta ersättning på sju år, från 10 till 20 miljoner. Likaså Alfa Lavals Tom Erixon har klättrat från 9 till 15 miljoner under sina åtta år. I särklass lägst fast lön i den här gruppen har Creades VD John Hedberg. Förvisso har den också dubblats på åtta år, men från 2 till drygt 4 miljoner kronor.

De flesta bolag redovisar en post som kallas övriga förmåner, där semesterersättning, bil-, rese- och bostadsförmåner, räntebidrag, försäkringar och måltider kan ingå. I tabellen nedan ingår denna post i den fasta lönen eftersom summorna relativt sett är små. Ett par hundra tusen kronor är inte en spottstyver, men blir avrundningsfel i totalen.

Snabba…

Utöver den fasta lönen blir de allra flesta VD:ar belönade för uppfyllandet av kortfristiga mål under det gångna räkenskapsåret. Övervägande handlar det om finansiella mål som Ebitda-utveckling, kassaflöde, orderingång och andra nyckeltal där målintervaller avgör hur stor del av en maxersättning som utgår.

Den detaljnivå som redovisas i årsredovisningarna varierar, från Alfa Lavals och Essitys tydliga tabeller med nivåer och utbetald ersättning, till Evolutions vagt definierade bonus, som “baseras på förutbestämda och mätbara prestationskriterier”. Å andra sidan har VD Martin Carlesund bara tilldelats en sådan bonus vid ett tillfälle under sina sex år: 2021, då han fick drygt 65 miljoner kronor på ett bräde. “Bonus” är för övrigt ett ord som förbannats ur de andra bolagens ersättningsrapporter.

…och långsamma cash

De långsiktiga målen löper ofta med 3–5 års horisont och handlar även de främst om resultat, bredvid absoluta och branschjämförande mått på avkastning till aktieägarna.

Börje Ekholm får inte något extra betalt alls för uppfyllandet av kortfristiga mål av Ericsson. Han är den långsiktige, medan vice VD och CFO har sina löner koppade till det kortsiktiga. För VD lägger man istället ner tankemödan på ett omfattande program för långfristiga mål, där Ebit-utvecklingen viktas med 45% och avkastningen 25%. Uppfyllandet av ESG-mål avgör de sista tio procenten. Här räknas sänkning av CO2-utsäpp inom olika intervaller, samt att öka andelen kvinnliga ledare i koncernen.

Fler bolag, som Atlas Copco och Essity, kvantifierar tydligt VD:s ESG-mål, medan bland andra Getinge föredrar att peka på dessa som en integrerad del av företagets löpande verksamhet och därmed inte belöningsgrundande i sig.

De långsiktiga ersättningselementen är ofta villkorade med att VD måste återinvestera delar av det utbetalda kapitalet i aktier, eller som i Martin Lundstedts fall, hela beloppet.

Medelhavspensioner

Även pensionsersättningarna varierar avsevärt och handlar inte om struntsummor. Till exempel var Per Waldemarssons på Lifco avsättning cirka 15 Mkr 2023, mot Peter Nilssons dryga 5 Mkr. VD:arna (eller bolagen) tycks ha varierande syn på hur förmånliga pensionsprogrammen är och hur mycket man vill bli ersatt den vägen.

Äldre VD:ar kostar typiskt sett mer, men det förklarar inte skillnaden på Martin Carlesunds 80 Mkr i potten, bredvid Johan Torgebys 27. Återigen kompenseras 56-årige John Hedberg skralast, med sammanlagt 8 Mkr.

Utvecklingen är oftast bra över åren, om än inte så snabbt stigande som den fasta lönen.

Optioner sällan storkovan i storbolag

Optioner och aktierätter kan sammanfattas med att de ofta förorsakar mer snack än de gör skillnad för VD:arnas bottom line. Inte alla bolag ägnar sig åt dem överhuvudtaget, och när de finns är de sällan jämförbara eller värderingsbara i dagsläget, vilket gör att vi lämnat dem utanför sammanräkningen.

Men vi noterar att de flesta optionsavtal och aktieprogram i storbolagen ingåtts med bakomliggande storägare, och att det finns ett par fall där tilldelningen spelar stor roll.

Ericsson har inget optionsprogram idag. Sedan sin tid före VD-skapet, då Börje Ekholm satt i styrelsen, äger han två miljoner optioner som tecknades 2016 med Investor och Industrivärden. Varje option ger möjlighet att köpa en B-aktie för 80 kronor tidigast 2023. I skrivande stund står Ericssons kurs i 87,40 kr, vilket “bara” ger optionerna ett värde på runt 15 miljoner kronor. Här, liksom i övriga kommentarer, oaktat skatteeffekter.

Industrivärdens egna VD Helena Stjernholm har 75 000 köpoptioner i C-aktier som köptes 2021 av L E Lundbergföretagen för 26,70 kronor per aktie. De förfaller i februari 2026 med ett lösenpris på 333 kronor. Industrivärdens aktie handlas idag för 360 kr.

Industrivärden har också tecknat optionsavtal som ägare i Volvo. I oktober 2022 ställde bolaget ut 300 000 köpoptioner i Volvos B-aktie till Martin Lundstedt. Med lösenpris 215,50 kronor per aktie och en löptid på fem år, ger det ett virtuellt värde idag på runt 20 miljoner kronor.

Även Nico Delvaux har tilldelats optioner av ett ägarbolag: sedan 2018 kan han köpa 94 787 aktier i ASSA ABLOY från Latour och Melker Schörling AB. Per Waldemarsson som har option på 87 412 aktier enligt avtal med Carl Bennet AB. Likaså Peter Nilsson erbjöds 2018 köpoptioner av Trelleborgs huvudägare Henry Dunkers Donationsfond & Stiftelser, motsvarande ett värde av runt 8 Mkr idag.

För SEB:s i övrigt “sämst” betalde Johan Torgeby gör dock en portfölj av syntetiska aktier stor skillnad: Värdet på hans 688 304 rätter uppgår med dagens aktiekurs till runt 105 Mkr. Det skjuter upp Årets Ledare 2022 ett antal placeringar i tabellen.

LÄS ÄVEN:

Notes VD sålde aktier för miljoner, veckor före vinstvarningen: “Var tvingad”

Iduns investingschef storsålde aktier kort före emission: “Ett hus dök upp”

Lista: Här trycker insynspersonerna på köp och sälj – Saab och kycklingbolaget sticker ut