Skogsfonder står stadigt

Skog i olika former har den för investeringar lite unika egenskapen att den ökar i värde för egen maskin. Organisk tillväxt i ordets rätta bemärkelse alltså. Skogsinvesteringar har en lång tradition i Sverige men det har framför allt handlat om skogsindustrier med egen skog eller mindre privata skogsägare som tar hand om skogen själva.

I takt med att klimathotet gör sig allt mer påmint så har intresset för fiberråvara, alltså skog, ökat markant, och i dag kan det användas till allt från nya material som ersätter plast till biobränslen, förutom till papper och byggmaterial.

Dagens extrema lågräntemiljö och starka fokus på börsen ökar intresset för alternativa tillgångar. Skog har en låg korrelation med aktiemarknaden och relativt jämn avkastning på lite längre sikt.

Nackdelen från ett investerarperspektiv är framför allt låg likviditet, att kapitalinsatsen kan vara låst för rätt lång tid. Skogen generar dock ett stabilt och förutsägbart kassaflöde när skogsinnehaven är lite större.

Det som kallas skogsnetto, det vill säga det som avverkas varje år, ger enligt uppskattningar en avkastning på 1–2 procent per år och har alltså följt eller överträffat inflationen på senare år. Skogsnettot genererar ett kassaflöde till fonder som investerar i skog och beror till viss del på hur snabbväxande skogen är.

Till det kommer värdeökningen på skogsmarken som är mer osäker men över tid ändå genererar avkastning. De stora skogsbolagen som sitter på stora innehav brukar räkna med en internränta på 4–6 procent, vilket också är en tumregel för vad skog avkastar över tiden. Enligt LRF Konsult så fördubblades de svenska skogspriserna mellan 1995 och 2018.

Priset på skogsmarken styrs främst av priser på vedråvaran som går till sågverk och massafabriker.

Med ytterligare penningpolitiska lättnader runt hörnet lär efterfrågan på skogsinvesteringar öka och hållbarhetsaspekten driver på efterfrågan från två håll.

–  Skogen som hållbar investering har definitivt ökat intresset. Det är ett bra sätt göra portföljen grönare. Samtidigt ökar efterfrågan på fiberråvara från skogen då den ses som ett hållbart alternativ inom allt fler områden, säger Karl Danielsson, talesman för fonden Silvestica Green Forest som vänder sig till institutionella investerare.

Liksom de flesta andra fonder som investerar i skog har Silvestica främst köpt skog i Finland och Baltikum där marknaden är fri. I Sverige kan privat­ägd skog bara säljas till andra privatpersoner medan företag endast kan köpa skog som redan ägs av företag.

Baltisk skog är populärt bland de mindre bolagen och fonder som vänder sig till privatinvesterare då den i alla fall historiskt varit rejält billigare än svensk och finsk skog. Där finns till exempel Skogsfond Baltikum, Baltic Forest och Latvian Forest. Fonden J & Forest Fund har förutom skog i Lettland också plantager i Brasilien. Det är en av de fonder som hållit på längst, och hittills i år har fonden stigit 14 procent i värde. Det finns också en del finska fonder som primärt investerar i finsk skog som till exempel FIM Forest och UB Skog från United Bankers.

En fiberrik framtid

Ekonomisk tillväxt och högre välstånd driver efterfrågan på cellulosabaserade produkter som förpackningar och mjukpapper. Samtidigt ökar ansträngningarna att ersätta plast med fibermaterial som tillsammans med ökat användande av trä i byggande spär på efterfrågan ytterligare. Världsbanken räknar med att efterfrågan på timmer kan fyrdubblas till 2050. Samtidigt har världens skogsareal krympt något på senare år, trots nyplantering av skog på många håll, bland annat Kina. Bland länder med ett aktivt skogsbruk finns bland annat Sverige, Finland, USA, Kanada, Brasilien och Chile.

Stabil tillväxt

De flesta fonder som satsar på skogen har haft en stadig värdeökning de senaste åren tack vare stigande priser på skogsmark. FIM Forest har till exempel avkastat 27,1 procent sedan starten i oktober 2016 vilket får ses som bra då en jämförelse med räntemarknaden ligger närmre tillhands än med aktiemarknaden. J & O Forest har gått riktigt bra i år med en uppgång på 19 procent och har presterat omkring 18 procent per år 2016–2018. En internationell variant är Pictet Timber som investerar i företag som jobbar med skog och skogsskötsel. Där har utvecklingen varit mer volatil och lik börsen, och medelavkastningen de senaste fem åren ligger på 7,8 procent.