Skepsis mot bankfusionen

Imorgon går både SEB:s och Föreningssparbankens ordinarie bolagsstämmor av stapeln, och först därefter går det verkliga startskottet för bildandet av SEB Swedbank. Men vägen mot fusionen ser ut att bli både lång och krokig. Den första utmaningen ligger i att påbörja integrationen mellan ”fin”- och ”fulbanken” internt, och man har nu upprättat ett antal funktioner med uppgift att sköta och underlätta processen. Arbetet leds av Nils-Fredrik Nyblaeus från Föreningssparbanken och Lars Gustavsson från SEB-hållet.

”Totalt sett handlar det om ett femtontal olika projekt, men det övergripande arbetet kommer att skötas av ett integrationssekretariat som både ska kommunicera externt och internt samt vara behjälpliga med att ta fram olika former av beslutsunderlag”, säger Staffan Sahlén, informationschef på Föreningssparbanken, som uppskattar att funktionerna kommer att sysselsätta ett 60-tal anställda totalt.

Febrilt arbete pågår även med att få fram den nya banktoppen, styrelse och ledningsgrupper, som egentligen skulle presenterats i slutet av mars men som sägs vara försenad på grund av ”interna oenigheter”.

Sedan sammanslagningen presenterades i slutet av februari har SEB respektive Föreningssparbanken backat med 18 respektive 21 procent. Jämförelsevis har Handelsbanken under samma period sjunkit med 11 procent och Nordea 12 procent. Kursraset ger en indikation om marknadens dom över fusionen.

”För Föreningssparbanken är raset i aktien härrörbart till fusionsplanerna eftersom den numera handlas i paritet med SEB-aktien. Att kursen sjunkit i SEB:s fall har till stor del sin förklaring i att det allmänt svaga marknadsklimatet har betytt sämre intjäningsförmåga vad gäller aktierelaterade intäkter”, säger Claes Vikbladh, bankanalytiker på Aragon.

Kursrasen kan även komma att orsaka problem på de extra bolagsstämmor där bankernas aktieägare ska säga sitt om fusionen. ”Värdeminskningen kan komma att väcka ont blod hos Föreningssparbankens aktieägare, i första hand Sparbanksstiftelserna, som anser att de får för lite betalt för det de lämnar ifrån sig”, säger en bankanalytiker. ”Hittills har dessa tigit still och låtit sig övertygas om förträffligheten i affären, men fortsätter aktien att rasa kan de komma att sätta sig på tvären i samband med stämmorna.”

Det är dock ingenting mot vad de riktiga makthavarna i det här fallet, EU:s konkurrensmyndigheter, skulle kunna. Det stora frågetecknet runt fusionen, det vill säga om den överhuvudtaget kan bli av, lär kvarstå ett bra tag. De båda bankernas gemensamma ansökan kommer att lämnas in i mitten av maj. Tidigast möjligt kan myndigheterna sedan vara beredda att ta beslut i ärendet en månad därefter, men mer troligt är att beslutet kräver en ”fördjupad undersökning” vilket skulle fördröja processen fram mot oktober.

Flera bankanalytiker som Ekonomi24 talat med anser också att det kommer att krävas rejäla uppoffringar från båda bankernas håll för att de ska få igenom fusionen. I spåren av nedgången för de svenska bankaktierna börjar värderingsnivåerna även se attraktiva ut för europeiska aktörer, och ett tänkbart scenario är ett externt bud på någon av bankerna till exempel från ABN Ambro eller Nordea.

”Det finns tydliga angivelser om hur stor man får vara på en marknad, vilket båda bankledningarna är informerade om. Jag är övertygad om att de kommer att få kompromissa och göra eftergifter, till exempel sälja av flera av sina verksamheter, för att få myndigheternas godkännande. Det är tydligt att bankerna måste göra något och processen lär nog dra ut på tiden. Under tiden har vi sälj-rekommendation på båda aktierna. Den konjunkturnedgång vi ser nu kommer att sätta sig i resultatet snabbare än de positiva effekter fusionen kan ha på sikt. Tills vidare motiverar det att vi har säljrekommendation på båda aktierna”, säger Joakim Westin, bankanalytiker på Hagströmer & Qviberg.