Skatteverket om Långmarkens upplägg: ”Skulle kunna ha synpunkter”

Vindkraftparken Långmarken gör förluster år ut och år in. Genom höga räntekostnader på aktieägarlån flyttas vinsterna istället till Luxemburg och bolaget slipper betala bolagsskatt i Sverige, har Afv kunnat visa. Nu ger Skatteverket sin syn på upplägget. "Rent hypotetiskt skulle vi kunna ha synpunkter på om räntan och lånet är marknadsmässiga", säger Roberth Glansberg till Affärsvärlden.
Skatteverket om Långmarkens upplägg: ”Skulle kunna ha synpunkter” - skatteverket-vindkraft
Skatteverket skulle "i ett hypotetiskt scenario" kunna ha synpunkter på Långmarkens skatteupplägg. Foto: Bildbyrån

I juni kunde Affärsvärlden berätta hur Luxemburgbaserade företag går till väga för att skattefritt tömma sina svenska vindkraftsparker på kapital utan att betala skatt. Det handlar om att skuldsätta dem extremt högt via ett aktieägarlån med en hög ränta som betalas till moderbolaget Embla SA i Luxemburg.

För Långmarkens vindkraftspark låg räntan på aktieägarlånet till moderbolaget i Luxemburg på 8% Detta under år när Riksbankens styrränta tangerade 0%. På så sätt kunde Embla SA ta hem drygt elva skattefria miljoner euro.

Upplägget känns igen från andra vindkraftsbolag som på pappret är notoriskt olönsamma, men där skatteplaneringen kan vara en förklaring till varför.

Eolus svar: “Låter rimligt”

Vindkraftsprojektören Eolus Vind hade fram till 2023 en 10 procentig ägarandel i Långmarken AB. Per Witalisson, som är VD på Eolus har skrivit på samtliga årsredovisningar för Långmarken AB och kände således till upplägget.

När Affärsvärlden frågar Per Witalisson om det är ett upplägg för att undvika skatt svarar han i ett mejl:

”Jag tycker att 8% avkastning på en riskinvestering låter rimligt. Det tror jag att Affärsvärldens läsare också vill ha på sina investeringar”, skriver han och lägger till:

“När det gäller skatter innehåller den svenska skattelagstiftningen begränsningar i avdragsrätt i förhållande till resultatet och aktiebolagslagen innehåller strikta regler kring utdelning av vinstmedel och andra värdeöverföringar för att skydda aktiekapitalet. Dessa regler har alla investerare, svenska som utländska, att förhålla sig till.”

“Möjliggör skatteminimering”

Joachim Landström, som är doktor i redovisning vid Uppsala universitet, konstaterar dock att bolag som opererar från Luxemburg gör det av en anledning.

”Jag har inget direkt att tillägga mer än att bolaget betalt 0 kr i bolagsskatt sedan 2016 och hade det inte varit så skuldsatt är det sannolikt att de hade betalat bolagsskatt. Affärskonstruktionen är gjord för att möjliggöra skatteminimering.”

Tidigare har han påpekat att Långmarkens skuldsättning sticker ut.

”Långmarken har en skuldsättning på över 90% i förhållande till balansomslutningen. Det finns inget vanligt bolag som kan drivas med den höga skuldsättningen”, sa Joachim Landström.

Skatteverket: Skulle kunna ha synpunkter

På Skatteverket jobbar Roberth Glansberg med internprissättning, där uppdraget är att granska gränsöverskridande koncerninterna transaktioner, exempelvis lån och räntor.

Efter att ha läst Affärsvärldens artikel om Långmarkens vindkraftspark säger han att ett aktieägarlån på 8% något som Skatteverket skulle kunna titta närmare på i ett hypotetiskt scenario.

”Vi har inte möjlighet att ha synpunkter på hur företag strukturerar sig rent operativt. Vi skulle rent hypotetiskt kunna ha synpunkter på om den räntan och lånet är marknadsmässiga. Men det finns många omständigheter att ta hänsyn till.”

Kan vara en hint

Roberth Glansberg konstaterar att en ränta på 8% kan vara helt marknadsmässig trots ett lågräntelandskap, om ett bolag till exempel har svårt att få lån.

”Det finns situationer då det kan vara svårt för företag att få ett lån, och om man då tar en risk så kan en ränta på mellan 8 och 12% vara marknadsmässig för att få avkastning på sin investering även om bankräntorna generellt är låga. Det kan vara en omständighet bland många.”

Han menar att Skatteverket alltid undersöker från fall till fall.

”När vi till exempel tittar på räntan för ett koncerninternt lån så undersöker vi om det finns en möjlighet att företaget skulle kunna ha lånat upp de pengarna till ett lägre pris. Detta kan då vara en hint om att gå vidare.”

Läs också: Så tjänar Luxemburgbolagen pengar på vindkraften – trots förlusterna

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.