Skattetvist hotar nya OPS-projekt

Turerna mellan Skatteverket och Swedish Hospital Partners Holding, SHPH, har varit många och långa. Just nu sitter Skatteverket med trumf efter förlust i förvaltningsrätten men vinst i kammarrätten.

– Vi har överklagat domen till Högsta förvaltningsdomstolen och avvaktar nu beslut om prövningstillstånd, säger SHPH:s nye vd Mikael Lindberg som tillträdde sin post i september.

En vinst för Skatteverket kan bli ett hinder för nya så kallade OPS-projekt, det vill säga samverkan mellan offentliga och privata aktörer för att finansiera offentliga projekt som vägar, sjukhus, flygplatser, etcetera. Bygget av Nya Karolinska sjukhuset var det första stora OPS-projektet i Sverige där Stockholms läns landsting, SLL, köpte ett nyckelfärdigt sjukhus från Skanska och den brittiska fondförvaltaren Innisfree. Prislappen var nära 60 miljarder kronor inklusive drift och underhåll av fastigheterna till 2040.

För landstinget var det första gången man gjorde en sådan affär medan både Skanska och Innisfree gjort ett antal liknande projekt, både på var sitt håll och tillsammans i ett tiotal projekt. Innisfrees fonder är specialiserade på OPS inom infrastruktur, som bland annat skolor och sjukhus.

När två proffs möter en amatör är det inte svårt att tänka sig vem som blev sittande med Svarte Petter. Efter massiv kritik för NKS-projektet lyckades landstinget förra sommaren omförhandla avtalet, genom att utnyttja en avtalad möjlighet att refinansiera projektet.

Genom att betala en räntekompensation på drygt 700 miljoner kronor fick landstinget tillstånd av långivarna att förtidsamortera 2,3 miljarder kronor. Bland de större långivarna märks de europeiska och nordiska investeringsbankerna, en handfull affärsbanker och Innisfree-fonder. Förtids­amorteringen avsåg i huvudsak lånen från affärsbankerna.

Tillsammans med en liten räntejustering uppges det omförhandlade avtalet sänka landstingets kostnad med cirka 100 miljoner kronor per år fram till 2040. Totalt betalar landstinget då cirka 1,6 miljarder kronor per år till Swedish Hospital Partners för räntor, drift och amortering fram till 2040 då sjukhuset är fullt avbetalat. Utöver lånen har Swedish Hospital Partners finansierat miljardbygget med kapitaltillskott från landstinget.

Som mest uppgick SHP:s lån till 10 miljarder kronor när bygget var klart 2017 och före ovannämnda omförhandling. Bland långivarna fanns två bolag, Innisfree F3 och Innisfree ISF, båda med hemvist i Luxemburg. De två bolagen var samtidigt också ägare till vardera en fjärdedel i SHPH. Enligt Skatteverket finns det en intressegemenskap mellan långivare och låntagare, och därmed är ränteutgifter inte längre avdragsgilla. När SHPH 2016 upplyses om detta från Skatteverket överfördes ägandet i SHPH från dessa två bolag till deras respektive moderbolag, två Innisfree-fonder.

Om denna ägarförändring internt i Innisfree öppnat för ränteavdrag är ännu inte avgjort. Skatteverket har nekat ränteavdrag för perioden 2013 till 2016, vilket betyder nära 38 miljoner kronor i ökad skatt för SHPH.

– Avseende 2017 och 2018 har Skatteverket inte fattat något beslut ännu, men den skattemässiga effekten av ett potentiellt nekat avdrag uppgår till cirka 33 miljoner kronor, säger Mikael Lindberg.

Mikael Lindberg är den tredje vd:n sedan ägarna Skanska och Innisfree sommaren 2018 oväntat sparkade sin dåvarande ordförande Gunnar Németh. Han efterträddes då av bolagets vd Ulf Norehn, och ny vd blev Thirza Hamrin, som nu ett år senare slutat och alltså ersatts av Mikael Lindberg, en intern rekrytering i SHP.

Även om den nu pågående skattetvisten inte handlar om så mycket pengar har frågan om skattemässig intressegemenskap också principiell betydelse. För riskkapitalfonder/privat equity, som till exempel Innisfree, kan det vara intressant att både ta en ägarandel i ett projekt och att låna ut pengar till samma projekt. Om båda görs samtidigt i Sverige finns det risk för skattemässig intressegemenskap med negativa skattekonsekvenser för projektfinansieringen. I fallet Nya Karolinska, där den upparbetade projektvinsten och utdelningar redan efter en tredjedel av löptiden uppgått till cirka 2,3 miljarder, är de nu tvistiga 70 miljonerna knappast något som skulle ha stoppat projektet. Regeln om intressegemenskap kan dock få bäring på framtida andra projekt och där förändra riskprofilen för en investerare.

Regelverket i Sverige förhindrar även de svenska AP-fonderna att göra direktinvesteringar i onoterade projekt som Swedish Hospital Partners Holding. I stället går därmed eventuella vinster till utländska riskkapitalister och inte till svenska pensionärer.

– Som regelverket hittills sett ut hade det troligen inte varit möjligt för oss att göra den investeringen, bekräftar Tobias Fransson, chef för strategi och hållbarhet på Fjärde AP-fonden.

– Vad gäller direktinvesteringar i onoterade bolag och onoterade lån (exempelvis aktieägarlån) så möjliggörs dessa i dag för AP-fonderna i stort sett endast i bolag som kan definieras som fastighetsbolag, det vill säga med huvudsakligt ändamål att äga och förvalta fast egendom. AP-fondernas möjligheter att investera i andra onoterade lån (till exempel att delta i lånefinansiering) är i dag begränsade enligt AP-fondslagen, förtydligar Tobias Fransson.

Denna begränsning har dock inte hindrat några av AP-fonderna från att investera i onoterade infrastrukturfonder. Så har Tredje AP-fonden en handfull investeringar i utländska infrastrukturfonder, däribland två Innisfreefonder. I fonden Innisfree PFI Secondary Fund II, som äger 25 procent i Swedish Hospital Partners Holding, har Tredje AP-fonden en andel värd 1,2 miljarder kronor till dagens pundkurs. SHPH är Innisfreefondens största investering.

Finansdepartementet arbetar nu med en översyn av vilka onoterade investeringsformer som kan komma att bli möjliga för AP-fonden framöver. Det är den andra översynen Finansdepartementet gör sedan sommaren 2017.

– AP4 noterar att promemorians förslag dock inte ger AP-fonderna förutsättningar motsvarande andra jämförbara institutionella investerares, säger Tobias Fransson.

I en internationell jämförelse är AP-fonderna relativt ensamma om att inte få göra direktinvesteringar i vare sig onoterade aktier, infrastrukturbolag och onoterade krediter. Endast Norges Pensionsfond Utland har en begränsning för placering i onoterade aktier.

Ett fortsatt stopp för AP-fonderna att investera i onoterade tillgångar blir en framtida begränsning för finansiering av stora svenska infrastrukturprojekt, där risken och vinsten i stället får gå till utländska riskfonder i stället för till svenska pensionärer.