Skattebomb tickar för finanskändisar

”Detta kan bli mycket ekonomiskt kännbart för en del personer, och handläggningen har tagit alldeles för lång tid. Vi känner oss helt rättslösa”, säger en av de 75 personerna som drabbats.

Flera av de personer som berörs är välkända personer på finansmarknaden, bland annat Patrik Brummer som krävs på 7,3 Mkr, Christer Jacobson som är skyldig 4,2 Mkr och Carl-Eric Lindh på 3,2 Mkr. Alla var tidigare nyckelpersoner i Alfred Bergs ledning. Det är inte bara högavlönade chefer som berörs, utan även vaktmästare och sekreterare.

Tvisten mellan skattemyndigheten och de anställda och tidigare anställda härstammar från konvertibla förlagslån som de fick teckna på 1980-talet. Tanken var att konvertiblerna skulle omvandlas till aktier vid en börsnotering av Alfred Berg. När bolaget senare inte noterades så köpte Volvo tillbaka konvertiblerna av de anställda.

Enligt tidigare uppgifter i media fick de anställda cirka 200 Mkr för konvertiblerna, eller närmare fyra gånger mer än vad de hade givit när förlagslånen tecknades. Vid försäljningen av konvertiblerna tog de anställda upp inkomsten som en värdepappersförsäljning, vilket innebär en skatt på 30 procent.

Skattemyndigheten gjorde 1990 en så kallad arbetsgivarrevision av Alfred Berg, och granskade bland annat villkoren för konvertiblerna. Då hade myndigheten inget att invända på det sätt som de anställda skattat på. Först i december 1996 hörde skattemyndigheten av sig och hävdade att de anställda undanhöll skatt på vinsten genom att inte deklarera den som vanlig lön, och därmed en högre skattesats.

De 75 personerna upptaxerades med sammanlagt 88 Mkr, varav en straffavgift på 25 Mkr. Initialt uppgick kravet inklusive ränta på sammanlagt 110 Mkr. Det är inte bara högavlönade chefer som berörs, utan även vaktmästare och sekreterare som sålt sina konvertibler.

Alfred Bergmedarbetarna motsatte sig detta och överklagade via ett pilotfall till Länsrätten där de förlorade, och sedan i Kammarrätten där utgången blev densamma. De gick vidare till Regeringsrätten som nu återvisat ärendet till Länsrätten, som ska granska det på nytt.

De 75 personerna har fått anstånd med att betala skatten tills ärendet är slutligt avgjort. Därmed tar skattemyndigheten ut så kallad anståndsränta på de 110 miljoner kronorna sedan april 1997. En uppskattning visar att den hittills uppgår till cirka 22 Mkr. Om de förlorar så blir de skyldiga drygt 130 Mk, eller i genomsnitt 1,7 Mkr per person. Ju längre det tar för ärendet att avgöras, desto mer tickar anståndsräntan på.

Enligt Andéa Tivéus Meyer, ombud för en av de 75 personerna, kan skatteärendet i bästa fall vara avgjort i år, men kan likaväl fortsätta under nästa år. Det innebär att anståndsräntan kan komma att stiga med ytterligare cirka 4 Mkr tills fallet är slutligen avgjort. I och med att handläggningstiden dragit ut på tiden kommer Andréa Tivéus Meyer att yrka på att anståndsräntan ska skrivas ner. Med mycket är dock oklart i dag.