Skandalomsusad affärsman i kulisserna bakom DistIT:s katastrof-förvärv

Svenska Elsäkerhetsverket har satt stopp för försäljning av laddare från det norska företaget Easee. Det kan se ut som en obetydlig notis, men nyligen varnade Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson i en krönika för att ett sådant förbud skulle bli ett dråpslag mot det svenska laddföretaget Efuel, som lutar sig starkt mot Easees produkter. Det i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för börsnoterade IT-leverantören DistIT, som förvärvade Efuel hösten 2021.

Framför allt ställer dock Easees problem på sin spets hur DistIT beslutat om och hanterat förvärvet av Efuel. Köpet är den i särklass största investering som DistIT gjort: 185 miljoner kronor betalades omedelbart, med avtal om ytterligare 140 miljoner i köpeskilling om Efuel uppnår 70 miljoner kronor i bruttoresultat på rullande 12-månadersbasis.

Osäljbara produkter 

Utan Easees laddare att sälja är 70 miljoner ett tufft resultatmål för Efuel, vars ställning redan tidigare ifrågasatts av Afv mot bakgrund av en svällande balansräkning och ett lövtunt eget kapital.

Med det skakiga utgångsläget finns risk för att Easees säljstopp leder till finansiella problem för Efuel. Dels via kapital som är bundet i osäljbara lager, dels kundernas möjlighet att reklamera och kräva ersättning för numera oanvändbara ladd-boxar. Enligt Konsumentverket är den lagstiftning tvingande som säger att försäljaren är ansvarig mot slutkund, i Efuels fall främst 2000 installatörer. Man kan varken föra över betalningsansvar till produktionsledet eller försena återbetalning till sina kunder på grund av förhandlingar med Easee. 

DistITKommentar

Stolpe ut för DistIT

DitsIT:s VD Robert Rosenzweig anser dock att Easee har produktansvaret och förlitar sig på en uppgörelse med dem.

”Vi är i dialog med Easee och har pratat öppet om de olika scenariona. Jag vill inte gå ut exakt med vad, men det är vår bedömning. Vi hade minskat lagren i förberedelse inför ett eventuellt säljstopp”, säger han.

Även DistIT:s ordförande Stefan Charette har tilltro till Easees vilja och förmåga att ta ansvar. Han skriver till Afv att “Efuel kommer skicka tillbaka de boxar som finns på lager och få ekonomisk ersättning för dessa från Easee. Efule (och DistIt) kommer således inte lida någon ekonomisk skada för lagret”. 

Rosenzweigs bild är att Efuel kommer att kunna leva gott på att fylla det hål som Easee lämnar efter sig när de rycker undan hela 60% av den totala marknadsvolymen. Omställningen till andra leverantörer är i full gång, berättar han, bland annat till spanska Wallbox vars produkter som man redan säljer. Hur stor andel av dagens försäljning som utgörs av Easee-boxar kan Rosenzweig inte säga men inrymmer att den är ”betydande”. Afv bedömer att Easee står för nästan hela Efuels historiska omsättning, som nu kan innebära omfattande finansiella åtaganden mot slutkund.

DistIT:s VD nämner också att det blir lättare för Easee att ”hjälpa till” på den svenska sidan eftersom säljförbudet bara gäller i Sverige. Det motsägs dock av Elsäkerhetsverket där en av inspektörerna i fallet, Joel Lee Antman, uppger att beslutet principiellt är europeiskt, men att det är upp till varje lands myndigheter att genomdriva det.

“Så vitt jag vet brukar länder följa med i beslut om det inte finns något uppenbart fel”, säger han.

Oavsett vilken väg andra länder väljer, så lär Easees varumärke lida allvarlig skada inte bara i Sverige.

Betalningsplan

Efuel befinner sig i ett prekärt läge – så långt, så begripligt. Men situationen kastar också ett skarpt ljus på andra frågor kring förvärvet, särskilt ledningens avsikter att betala ut den villkorade tilläggsköpeskillingen till Efuels ledning. Trots att bolaget inte uppfyllt de finansiella kraven, ser man från DistIT:s sida ut att ha förberett en utbetalning.

Nyligen kungjorde DistIT en företrädesemission på 98 miljoner kronor vars impopularitet sänkte aktiekursen till 10-årslägsta. I pressreleasen om emissionen nämns att betalningstidpunkten för tilläggslikviden om 140 miljoner till Efuel skjuts upp. Den rimligaste tolkningen av dokumentet var att villkoren för tilläggsköpeskillingen redan var uppfyllda och att det nu var upp till DistIT att förhandla om finansiering och utbetalning.

I pressreleasen skriver man:

”Enligt det ursprungliga avtalet skulle en tilläggsköpeskilling om 140 MSEK betalas då EFUEL uppnådde ett bruttoresultat om 70 MSEK på rullande tolvmånadersbasis. Enligt tilläggsavtalet förfaller cirka 127,8 MSEK av tilläggsköpeskillingen till betalning två år efter det att tilläggsköpeskillingen har fastställts. Tilläggsköpeskillingen förfaller dock inte till betalning före det tidigare av den dag då av Bolaget utstående obligationer har återbetalats i sin helhet eller den 16 juni 2025.”

Nu säger dock Rosenzweig till Affärsvärlden:

”Om målet uppnås före 2025 betalas den [tilläggslikviden] ut, annars inte. Om de [Efuel] skulle uppnå målet under Q3 i år så finns det ett tilläggsavtal som säger att det inte betalas ut förrän juni 2025. Det är det tidigaste den kan betalas ut. Om villkoret uppfylls. Om villkoret uppfylls senare så sker betalning 30 dagar därefter.”

En källa med insyn i förhandlingarna runt DistIT uppger att det tydliggörande som görs här sker först efter att DistIT ”omförhandlat villkoren med obligationsinnehavarna”. Vilket tillsammans med skrivningen i emissionsreleasen bör tolkas som om planen var att betala ut tilläggsköpeskillingen oavsett om resultatnivån 70 miljoner kronor var uppfylld eller ej.

En fot i varje läger

Märkligheterna kring DistIT och Efuel började dock långt tidigare, med en viss Jörgen Bender som röd tråd genom historien. Bender är en svensk affärsman, numera skriven i Schweiz, vars bana i näringslivet kantats av konkurser, röriga bolagskonstruktioner, stämning från aktieägare och avhoppade styrelsemedlemmar (se faktaruta längst ner i texten).

Runt åren 2017-2018 var Jörgen Bender en av huvudpersonerna i ett par infekterade konkurser inom cleantech, bland annat i First North-noterade Aligera.

Kontroverserna hindrade dock inte att Jörgen Bender kom in som tillförordnad finanschef i DistIT hösten 2019. Enligt Affärsvärldens källor fanns eller uppstod en förtrolig relation mellan Jörgen Bender och VD Robert Rosenzweig.

Redan två år tidigare, 2017, hade Efuel startats. På pappret var det Jörgen Benders då 23-årige son Rasmus Bender som grundade bolaget, men detta ifrågasätts av Affärsvärldens källor. De anser att Rasmus Bender inte hade ett CV vid den tiden som gör det troligt att han på egen hand kunnat vinna stora kontrakt med aktörer som Easee. Jörgen Bender hade däremot en bakgrund inom import av utrustning för ”grön energi”, alltså precis det som var Efuels affärsidé.

DistIT säger dock att man gjort en noggrann due diligence (bolagsgranskning) och på frågan om vem som är verklig huvudman svarar VD Rosenzweig:

”Det är Rasmus som är huvudägare och verklig huvudman i Redstone. Och det är Rasmus som startat och driver Efuel. Det är han som är entreprenören.”

Redstone Investment SA är det schweiziska bolag som ägde Efuel och som nu är andra största ägare i DistIT.

Så unge Rasmus är frontfigur i Redstone, men vilken roll spelar pappa Jörgen som råkar bo i Schweiz och också var CFO hos er?

Den frågan har inte Rosenzweig tid att svara på, säger han först. Senare säger han att Rasmus Bender är marjoritetsägare och huvudman i Redstone och att detta fastställts i en due diligence genomförd av advokatbyrån Vinge, men att “det inte är lätt med Schweiz och sånt, men vi har kollat de här grejerna”. Suffixet SA i det schweiziska bolagsnamnet står för Société Anonyme, vilket indikerar att det inte ges insyn i ägandeförhållandena. Om DistIT säger han att Jörgen Bender “inte har någon roll alls.”

Frågan om Bender den äldres roll är relevant för trovärdigheten hos de personer som gjort upplägget om tilläggsbetalning, och de eventuella intressekonflikter som kan finnas.

DistIT:s styrelseordförande Stefan Charette som befinner sig i New York men ger följande svar per email om Jörgen Benders roll i Efuel:

“Jag vet inte vad Jörgens anställningsform är (tror han är konsult) men han hjälper Efuel med ekonomifrågor såsom bokföring etc.”

Om rollen i Redstone skriver han i viss kontrast till Rosenzweigs uttalande:

“När vi gjorde affären så var Rasmus och Jörgen ägare av Redstone och därav Rasmus plats i valberedningen.”

Jörgen Bender själv skriver på sin Linkedin-profil att han är grundare till Redstone. När Affärsvärlden kontaktar honom hänvisar han till de kommentarer som VD och styrelseordförande givit:

“När det gäller frågor om mig själv så hänvisar jag till de svar som Robert och Stefan har gett!”

I en senare telefonkontakt säger Jörgen Bender att han varit rådgivare i Efuel men “inte har någon roll inom koncernen som har någon betydande påverkan på företaget”. Om Redstone säger han sig inte ha något mer att tillägga. 

Rasmus Bender har också kontaktats och svarar per email att han har fullt upp med verksamheten och hänvisar till VD och styrelseordförandes svar. 

Uppenbart är att aktieägarna skulle behöva tydligare information om sakförhållandena.

”Lite av en fråga”

Efter försäljningsstoppet av Easees ladd-boxar ser framtiden inte rosenröd ut för DistIT som i bästa fall kommer att få det kämpigt att städa upp i Efuel.

VD Robert Rosenzweig har ingen bra dag efter att beslutet om säljstopp tillkännagivits.

Känner du tillförsikt?

”Alltså vad ska jag säga? Det är verkligen upp och ner. Det [säljstoppet] är ett väldigt långtgående beslut som utlöst en hel del dynamik, men vi hade förberett oss på beslut också.”

Tycker du nu att Efuel var ett bra förvärv?

”Alltså det är ju litet av en fråga just när man står i det här. Men. Jag vill inte svara på den frågan”, säger han.