Skalbolagssprickan

I mer än tio år har skattemyndigheterna klagat på de många fall där vanliga affärsmän, oftast konsulter och fåmansföretagare, säljer sina vinstbolag med rabatt till bolagsplundrare. Plundrarna försvinner sedan med pengarna och struntar i att betala skatt – vilket betyder att statskassan förlorar flera hundra miljoner kronor årligen.

När regeringen i våras presenterade sitt förslag för att få stopp på affärerna, var det dock inte tillräckligt för skattemyndigheterna. Av de färska remissvaren att döma sågas nu regeringens förslag, vilket troligen betyder att ett slutligt lagförslag måste omarbetas och att en ny lag inte kan träda i kraft förrän tidigast mot slutet av nästa år.

Olika inställningar

Mest överraskande är nog de olika skattemyndigheternas svar. Göteborg accepterar förslaget, Stockholm säger ja med tvekan, men från Malmö blir det stopp:

“Det är naturligtvis välkommet att någonting äntligen görs åt detta vanligt förekommande missbruk av skattesystemet. Å andra sidan kan man ifrågasätta om det är meningsfullt att genomföra en förändring som är så uppenbart otillräcklig”, heter det i avslaget, som uppmanar regeringen att komma tillbaka med ett nytt förslag, “och då i ett helhetsperspektiv”.

Inte heller Riksskatteverket i Stockholm är helt nöjt med regeringens förslag, utan menar att en rad oklarheter behöver utredas.

Hård kritik

Förslaget kritiseras hårt från näringslivshåll där sju organisationer, bland dem SAF och Industriförbundet, har skickat in likalydande kritik som i första hand går ut på problem med rättssäkerheten: En företagare som sålt sitt företag ska inte flera år senare kunna ställas till svars för vad andra, för honom helt okända, personer har gjort – eller snarare inte har gjort. Kritik riktas också mot att förslaget är utformat så att till och med enskilda aktieägare på börsen skulle kunna göras ansvariga för något som har skett långt ovan deras huvuden.

Juridiska intresseorganisationer, som Advokatsamfundet och Föreningen Auktoriserade Revisorer, är också negativa och kritiserar rättssäkerhetsaspekterna i regeringspromemorian. Inte heller Ekobrottsmyndigheten, som utreder bland annat skalbolagsärenden, accepterar förslaget utan ser det som alltför oklart. Myndigheten skjuter liksom flera andra instanser in kritiken på att förslaget bara tar sikte på de skatterättsliga aspekterna och inte på några straffrättsliga överväganden. Fränast är kammarrätten i Sundsvall som tycker att förslaget är “allmänt hållet, föga utrett och lapidariskt ( ordknappt) underbyggt”.

Stoppa kriminella

De flesta remissinstaner är emellertid överens om att något måste göras för att få stopp på den kriminella bolagsplundringen. Men den allmänna meningen är att “vanliga” skalbolagsaffärer, som kan motiveras vid till exempel arvsskiften, inte ska hindras för att kriminella personer missbrukar systemet.

En färsk studie från Riksskatteverket visar att upp till 3.100 företag bara under 1999 kan ha sålts som skalbolag. Enbart i Stockholm bedöms de obeskattade vinsterna uppgå till 1,2 miljarder kronor per år, och i till exempel Jönköping är siffran 150 miljoner kronor.

“Det är tydligt att det förekommer en ’industri‘ med skalbolagsförvärv. Det är inte sällan samma person som köper tiotals och ibland hundratals skalbolag för att sedan eliminera de obeskattade vinstmedlen”, menar Riksskatteverket.