SIRKKA HÄMÄLÄINEN : ”Vi har rätt till vår egen analys”

Finländska Sirkka Hämäläinen sitter som den enda kvinna i den innersta kärnan av beslutsfattare i ECB-rådet. Rådet sköter det dagliga beslutsfattandet i centralbanken. Och det bestämmer – tillsammans med cheferna för de elva (snart tolv) nationella centralbankerna – över den framtida räntepolitiken.

Hon anses vara en medieskygg teknokrat och en av de värsta räntehökarna i ECB-ledningen. En attityd hon kanske skaffade sig när hon ledde den finska centralbanken genom den ekonomiska krisen i början av 1990-talet.

Har diskussionerna i ECB-rådet blivit mer kritiska med tiden?

Ja, för i början var det viktigt att bygga organisationen och få en fungerande integrerad penningmarknad. Nu när allt har fungerat över förväntan, måste vi se mer på den långsiktiga strategin, vilket naturligt leder till mer diskussion.

Kommer ni i framtiden att publicera protokoll från era möten?

Det tror jag inte kommer att ske på lång tid ännu. Min personliga ståndpunkt är att det aldrig borde ske.

Varför?

Öppenhet är inte samma sak som att publicera mötesprotokoll. Nu ger vi mycket djuplodande sammanfattningar av bakgrunden till våra beslut. Att publicera mötesprotokollen riskerar att döda den öppna diskussionen i rådet. Och det riskerar också att allmänhetens och marknadens intresse fokuseras på mindre detaljer eller på vem som sa vad under mötet.

Ni har blivit kritiserade för att kommunicera dåligt mot marknaden. Vore det då inte ett enkelt steg att publicera protokollen?

Vi är en av de mest transparanta centralbankerna och om du frågar seriösa marknadsanalytiker, så erkänner de det. Vi har presskonferenser en gång i månaden med massor med information och förklaringar till vår penningpolitik, vi har månadsrapporter och andra publikationer. Wim Duisenberg deltar i Ekofin-möten, rådsmedlemmarna håller tal, ger intervjuer mm. Jag upprepar att protokoll har mer att göra med att tillfredsställa mänsklig nyfikenhet än med bankens öppenhet.

Den senaste räntehöjningen överraskade marknaden…

En vecka före mötet räknade många marknadsaktörer med att vi skulle höja räntan. Sedan gjorde de nya analyser där de förväntade sig att räntehöjningen skulle skjutas upp två veckor. Under den här tiden kom ingen ny information från ECB. Vi har rätt till vår egen analys, och öppenheten kan inte drivas dit att vi i förväg talar om exakt vid vilket möte vi ska höja räntan.

Ni arbetar med två “pelare” i er penningpolitiska strategi – en för inflationen och en för penningmängden. Vilken är viktigast?

Det finns ingen konflikt mellan dessa. På kort sikt kan de skiljas åt. Men penningmängden är en viktig del av transmissionsmekanismen innan effekterna sprids till inflationen.

Om det nu är oljepriset och växelkursen som bidrar mest till att öka inflationen, varför höja räntan?

Vi har en hög tillväxt i Europa, och de externa prisfaktorerna, olja och växelkurs, riskerar att i ett andra steg sprida priseffekterna till andra delar av ekonomin. Ännu har vi inte sett att lönekostnader eller vinstmarginaler ökat, men i de länder där tillväxten är snabb och inflationen hög börjar vi se att lönekraven stiger.

I vilket konjunkturläge befinner sig Europa i dag – jämfört med USA?

Vi har en stabil tillväxt, men det verkar som om accelerationen har avtagit. USA har vuxit i nio år och det ser ut som att tillväxten nu gradvis måste sakta av. I USA ser det dessutom ut som att produktiviteten har höjts mer permanent.

Så då tror du på konceptet ny ekonomi?

Jag föredrar att säga att den tekniska utvecklingen har ökat den potentiella tillväxten, precis som elektriciteten eller ångan gjort tidigare i historien.

Är den nya ekonomin enbart ett amerikanskt fenomen? Eller finns den även i Europa?

I USA finns det även andra faktorer som gynnar produktiviteten: en mycket likvid finansiell marknad och en flexibel arbetsmarknad. I Europa finns också stora satsningar i ny teknik och en framväxt av bättre finansiella marknader, en utveckling som till stor del beror på euron. Vi har större problem med rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Är du besviken på att arbetsmarknaden inom EU inte har visat sig vara mer flexibel?

Vi har sett en ökad vilja att göra ekonomierna flexiblare genom sänkta skatter. Danmark och Holland har gjort arbetsmarknaden flexiblare och därigenom fått lägre arbetslöshet. Det rör sig i huvudsak om politiska beslut. Jo, jag har sett en ökad vilja till förändring.

Blir detta decennium Europas “long-boom”?

Vi har nu den högsta tillväxten på 20 år. Det viktiga för penningpolitiken blir då att hålla tillbaka inflationen så att tillväxten på sikt kan säkerställas. Om tillväxten blir låg, kan budgetpolitiken bli för lätt och takten i strukturreformerna avta. Därför är det så viktigt att driva på strukturarbetet under de här goda åren.

Varför är euron så svag?

En bra fråga, som du istället borde ställa till marknaden. Men det är nog så att tillväxt- och produktivitetsgapet mellan Europa och USA är en viktig faktor. Till detta kommer psykologiska marknadsfaktorer. Men jag vill understryka att det inte har att göra med euron i sig utan med de europeiska länderna. Även om de enskilda valutorna fortfarande hade existerat så skulle vi ha sett en likartad utveckling.

När kommer euron att stärkas?

Centralbanker gör aldrig växelkursprognoser, inte ens internt. Men jag är övertygad om att euron kommer att stärkas på sikt. Vår intervention tillsammans med andra centralbanker visade att det finns en utbredd förståelse för att avvikelserna i växelkurserna är ett problem.

Vad behöver ske innan euron kan stärkas?

Det finns förstås många faktorer; minskat tillväxtgap, ökad flexibilitet och marknadspsykologin. Vi har ofta sett “overshooting” på valutamarknaderna.

Har du några reflektioner kring det danska nejet i folkomröstningen?

Personligen är jag mycket besviken, det hade betytt mycket att ha ett annat nordiskt land representerat i rådet. Jag hade hoppats att Bodil Nyboe Andersen (dansk centralbankschef) skulle bli medlem i rådet. Dessutom måste man tänka på att Danmark redan i dag har sin växelkurs fixerad till euron och borde ha varit med i beslutsprocesserna kring valutan.

När kommer euron att ha ett större folkligt stöd?

Personligen tror jag att det sker när vi får eurosedlar och euromynt. När folk slipper den dyra växlingen mellan olika valutor och enkelt kan göra prisjämförelser mellan länder. Och förstås när de ser att arbetslösheten minskar.