”Siktar på 5 procent per år”

Den här fonden lanserade ni den 2 november i år. Vad har den för inriktning och hur kommer det sig att ni startade den?

– Det är en fond som investerar i så kal­lade high yield-obligationer som är emitterade av framför allt nordiska bolag. Vi tyckte att det fanns en lucka i vårt sortiment för den typen av investeringar samtidigt som vi har överblick över i stort sett alla obligationstransaktioner som kommer ut på marknaden. Sedan tidigare förvaltar vi drygt 12 miljarder kronor i high yield-segmentet, men som delar i Carnegie Corporate Bond och Carnegie Strategifond. Den kunskapen paketerar vi nu i ett nischat fonderbjudande. Det finns heller inte särskilt många andra liknande fonder på marknaden, samtidigt som det är svårt för en enskild investerare att sätta ihop den här typen av placering på egen hand. Vi kan hålla en balanserad risknivå och siktar på drygt 5 procent i årlig underliggande avkastning, som det ser ut nu.

Hur är portföljen uppbyggd?

– Fokus ligger på nordiska små och medel­stora bolag som vi tycker är attraktivt prissatta i förhållande till globalt handlade bolag, det får gärna vara bolag som inte är sönderanalyserade. Det ska vara en koncentrerad portfölj, vilket för den här typen av fond handlar om 40–60 innehav – ska man jämföra det med en aktieportfölj motsvarar det ungefär 15–25 innehav. Kredittiden är kort till medellång, i dagsläget ligger den på ungefär 2–3,5 år. Men den faktiska kredittiden kan bli betydlig kortare på grund av inlösen. Räntedurationen ligger på ungefär ett år.

Och hur väljer ni ut de enskilda inne­haven?

– Vi jobbar på ungefär samma sätt som när man väljer ut innehav till en aktieportfölj med traditionell bolagsanalys. Vi lägger mycket tid på att träffa bolagen och har 150–200 ­företagsmöten per år. Att vi ­fokuserar på nordiska obligationer beror dels på att de har högre marginaler och är mindre räntekänsliga än andra europeiska obligationer, dessutom är det något som vi på Carnegie Fonder verkligen kan. Vi ska inte ge oss ner och jaga placeringar i italienska fastigheter eller spanska banker, till exempel.

Kan du ge några exempel på bolag som ni valt att ta in i portföljen?

– Klarna tycker jag är ett bra exempel. Det är ett bolag med en stark affärsmodell och en solid marknadsposition, och dess kund­segment växer med 30–50 procent per år i genomsnitt. Dessutom har bolaget starka ägare. Ett annat bolag, som är lite missförstått av marknaden, är Lebara, en mobil­operatör grundad i Norge som har mer än 3,5 miljoner kunder. Det är en virtuell operatör som alltså inte har några egna nät. Det har tidigare varit ett entreprenörsdrivet företag, men nu har det kommit in en ny ledning som har en mer professionell syn på verksam­heten. Det har bland annat lett till att bolaget identifierat mer än 100 miljoner kronor per år i lätt uppnådda besparingar, bland annat ska ungefär 120 överflödiga tjänster i företaget avvecklas. Lebara har också ett huvudkontor i London, helt i onödan ­eftersom den tidigare ledningen tyckte det var kul att ha det just i London – där kan 3,5 miljoner pund per år sparas om kontraktet sägs upp. Allt detta är besparingar som det inte kostar så mycket att realisera.

Hur relevant är det allmänna ränte­scenariot för den här typen av fond?

– Om du menar långräntan, så egentligen inte alls. Visserligen kan en eventuell volatilitet i långräntorna påverka våra innehav, men eftersom vi jobbar med så kort kredittid och duration blir den faktiska effekten inte särskilt stor. En högre styrränta skulle faktiskt vara positiv eftersom avkastningen då ökar för obligationer med rörlig ränta.

Niklas Edman

Förvaltar: Carnegie High Yield Select (tillsammans med Maria Andersson).

Förvaltat kapital: Cirka 100 miljoner kronor.

Utveckling sedan start: Cirka +0,34 procent.