Sifo styr taktiken

Opinionsundersökningar blir allt viktigare i de svenska valrörelserna. I år är de ännu viktigare än vanligt eftersom det är så jämnt mellan de två blocken och flera partier ligger farligt nära fyraprocentsspärren till riksdagen. Varje ny undersökning kommer att lusläsas av partistrategerna som försöker utröna vilken strategi eller fråga som kan fånga intresset hos väljarna. Dessutom är tendensen att allt fler väljare bestämmer sig allt senare i valrörelsen för vilket parti som ska få den värdefulla rösten.

Toivo Sjörén är chef för samhälle och opinion på Sifo och är efter 18 år en av Sveriges mest erfarna opinionsundersökare. Hans jobb är inte bara att försöka utröna hur de politiska vindarna blåser utan också att analysera varför det ser ut som det gör i opinionen.

Vad talar det nuvarande opinionsläget för när det gäller vilken regering vi har efter valet i september?

– Det är mer genuint osäkert än någonsin. Normalt brukar den framtida segraren ha ett ordentligt övertag i mars?april men den här gången är det väldigt jämnt mellan blocken.

Men trenden pekar onekligen mot en socialdemokratisk seger?

– Ja, men att därifrån dra slutsatsen att vänstersidan vinner valet är att tolka den nuvarande trenden alldeles för hårt. Det finns fortfarande mycket som kan hända.

Vad kan hända?

– För ett enskilt parti kan fortfarande mycket ske i opinionen, och även om rörelserna över blockgränserna normalt sett är förhållandevis små, så kan en plötslig framgångsvåg för ett enskilt parti få det att tippa över till förmån för något av blocken. Rörligheten är stor mellan partierna i de olika blocken, kring 30 procent av väljarna rör sig mellan partierna. Men normalt är det bara kring 300?000?400?000 som rör sig över blockgränserna. Det ställer krav på partierna att hitta den fråga som kan få det att tippa över.

Samtidigt borde väl den starka ekonomin tala för socialdemokraterna?

– Visserligen har det betydelse i en kommande bedömning av hur väljarna tror att en framtida regering ska hantera ekonomin. Men i nuläget gör väljarna i stort sett samma bedömning av de två blockens förmåga att klara ekonomin. Generellt sett är det väl också så att en svag ekonomi spelar större roll för valutgången än en stark ekonomi. Går det dåligt bestraffas man hårdare än vad man blir belönad om det går bra.

Vilka frågor är det då som man ska skjuta in sig på för att locka väljare?

– Det är de traditionella frågorna som står högst på dagordningen hos väljarna. Vård, skola, omsorg ligger högst i rankingen. Äldreomsorg är en stor fråga. Men givetvis spelar även arbetslösheten och ekonomin en stor roll.

Det är många förstagångsväljare i år. Vad betyder det för valutgången?

– De har normalt varit överrepresenterade i ytterkanterna på de båda blocken. I dag leder regeringssidan bland förstagångväljarna men övervikten är inte särskilt stor och det är en grupp som bestämmer sig sent. Så vad som händer i valrörelsens slutskede har stor betydelse

Vilken roll spelar det då hur man lyckas med valrörelsen?

– Det är svårt att plocka genuint nya väljare. Däremot är den viktig för att mobilisera de egna leden och för att vinna röster inom det egna blocket. Runt 30?40 procent väljer parti i slutet av valrörelsen. Så det som finns på agendan i slutet kan ha en avgörande betydelse. Väljarna belönar det parti som är tydligt med sina idéer.

Samtidigt ligger flera partier ganska nära fyraprocentsspärren till riksdagen. Finns det någon kamrat fyra procent som kan rädda dem?

– Ja, det finns det. Socialdemokrater tenderade att rösta på vänsterpartiet när de låg nära gränsen och moderata väljare röstade på kristdemokraterna när de riskerade att åka ur.

Vad har nya partier för chans?

– Nya partier ligger illa till om man vill komma in i riksdagen. De partier som tidigt aviserade sitt intresse, exempelvis Junilistan och Feministiskt initiativ tycks ha försuttit den chans de hade. Opinionen har numera vänt dem ryggen. Men samtidigt finns alltid chansen eftersom en tredjedel av väljarkåren egentligen vill ha ett nytt parti. Den här gången tycks dock den rätta entreprenören saknas.

Slutligen, proffsets gissning. Vem vinner valet?

– Jag gör inte det. Jag gissar inte. Det finns fortfarande stora möjligheter till skiften i regeringsfrågan eftersom marginalerna är så små.