Sexigt? Nej. Viktigt? Ja.

KRÖNIKA. Ett år försenat implementerades häromveckan det omfattande regelverk som på sedvanligt EU-vis fått ett urtrist namn: Mifid II. Finansmarknaden får helt nya spelregler, men få utöver branschspecialisterna har verklig koll på konsekvenserna.

Det första Mifid-direktivet började gälla för strax över tio år sedan, hösten 2007. Om du i dag stoppar en slumpmässigt utvald person på gatan och ber denne att redogöra för vad Mifid står för, är nog chansen att få ett svar närmare 0 än 1 procent. Möjligen – om det är en aktieintresserad individ – har hon eller han lagt märke till att det numera ibland står Turquoise och Bats Chi-X tillsammans med OMX Stockholm under kolumnen ”marknad” i avräkningsnotorna. Detta då Mifid öppnade för konkurrens mellan aktiehandelsplattformar och tvingade fondkommissionärerna att köpa åt kunden där aktien är billigast.

När det lanserades hade ironiskt nog redan sub prime-krisen inletts, vilket blev starten på den globala finansiella kollaps som fortfarande delvis känns av i stora delar av Europa. Det andra Mifid-direktivet kan ses som en direkt konsekvens av finanskrisen. Det är bredare, inriktat på konsumentskydd (se sidan 14), men vill också tvinga ut skuggbankshandeln i ljuset på transparenta elektroniska marknader. Det är bra. Fortfarande handlas en del instrument, som vissa optioner, obligationer, utsläppsrätter och dylikt, via telefon.

Mifid II trädde i kraft onsdag den 3 januari 2018, ett datum som kan vara värt att lägga på minnet. Väldigt få kommer att göra det.

Lysekil-Beijing

Det kinesiska förslaget på att bygga en djuphavshamn i Lysekil på västkusten är fascinerande (läs mer på sidan 28). I synnerhet i relation till containerhamnen i Göteborg, som nu förlorar sin sista trans­atlantiska direktlinje som en direkt konsekvens av den bisarra hamn­arbetarstrejken.