Segrare i nervkriget

Forskningsföretaget Neuronova blev tidigt uppmärksammat för sin stamcellsforskning. I en av de ledande high-tech-tidningarna i USA, Red Herring, fanns i februarinumret 2003 en stort uppslagen artikel om Neuronova med bild på Jonas Frisén, som varit med om att starta bolaget kring sin egen forskning.

Tidningen gjorde bedömningen att Neuronova år 2006 skulle bli först i världen att inleda kliniska prövningar med ett preparat som skulle kunna bot Alzheimers sjukdom. Red Herring var alltför optimistisk.

Neuronova har alltså inte haft några som helst intäkter hittills och först nu kommit i gång med patientstudier. Och det gäller inte alzheimer, utan nervsjukdomen ALS. Neuronova samarbetar med ett belgiskt universitet. Belgien anses ha den bästa ALS-forskningen i världen.

I dag, onsdag, tillkännager Neuronova att man ingått ett licens- och optionsavtal med amerikanska Genentech, världens största bioteknikföretag, mätt i börsvärde. Avtalet kan ge Neuronova stora summor om projektet lyckas. Ulf Ljungberg är sedan 2004 Neoronovas vd.

Varför var Genentech så intresserat av ert ALS-projekt?

– Vi har arbetat i tre år med Genentech, som ville se om vårt projekt höll måttet. Djurförsöken har visat fina resultat. Och myndigheterna i Belgien har nyligen godkänt att vi får börja testa vår produkt på ALS-patienter.

– Genentech kan allt om det kroppsegna proteinet VEGF, som vi tror spelar en central roll för att kunna stoppa utvecklingen av ALS. Cancermedicinen Avastin, som är Genentechs flaggskepp, blockerar VEGF. För att komma åt ALS handlar det i stället om att behandla med “extra” VEGF.

– Genentech har alla patent kring substansen VEGF och vi sitter på alla patent för att behandla ALS med VEGF. Genentech kommer inte vidare inom ALS med VEGF utan oss och vi kommer inte vidare utan ett samarbete med Genentech. Ett djupare samarbete var därför naturligt.

Några siffror kring avtalet har inte offentliggjorts. Är det lika stort som det Bioinvent gjorde med Genentech för något år sedan, kring 200 miljoner dollar plus royalty?

– Det går inte helt att jämföra avtalen eftersom Bioinvent hade en egen patenterad molekyl medan vi har en ny tillämpning för Genentechs molekyl. Vi får betalt dels genom tillgång till substansen VEGF, dels kan Genentech välja att köpa in sig i projektet för sin hemmamarknad och får då betala betydande belopp.

ALS har fått ett ansikte genom personer som drabbats: främst tv-journalisten Ulla-Carin Lindquist och författarinnan Maj Fant. Hur vanlig är sjukdomen?

– Den är vanligare än man tror. En person på tusen drabbas, att jämföra med exempelvis en på femhundra för multipel skleros. Det finns inga bra mediciner. De som får diagnosen lever sällan längre än fem år. Hälften är döda inom 30 månader.

När kan Neuronova ha en medicin mot ALS framme?

– Tidigast 2012-2013 om allt går vägen.

Ert andra stora projekt rör Parkinsons sjukdom. Hur långt har ni kommit här?

– Nästan lika långt som med ALS. Vi räknar med besked från Läkemedelsverket vilken vecka som helst för att påbörja en första studie på patienter.

Vi hoppas kunna stoppa sjukdomsförloppet genom att bilda nya nervceller så att patienten blir symptomfri och återställd. Inom ALS går det inte att återbilda nervceller, men vår medicin kan i bästa fall förhindra en försämring.

Varför har ni halverat er personalstyrka när ni har så intressanta projekt?

– Den tidiga forskningen har fått stryka på foten. Vi har valt att helt koncentrera oss på de projekt som kommit längst. Vi är inte ensamma om det. Många bioteknikföretag har gjort likadant. Man kan fråga vem som egentligen ska finansiera den tidiga forskningen när den utförs i företag?

Investor huvudägare

Rötter från KI: Neuronova bildades 1998 av Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning på Karolinska institutet, och Ann Marie Janson. Frisén är en av Sveriges främsta forskare på det medicinska området och en auktoritet internationellt på stamcellsområdet.

Nya nervceller: Bolaget bygger på upptäckten att det sker nybildning av nervceller i hjärnan. En rad sjukdomar i centrala nervsystemet beror på celldöd. Det gäller Alzheimers sjukdom, ALS, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom och stroke. Neuronovas forskning är i dag koncentrerad till två projekt: ALS och parkinson.

Nedskärningar: För att ha råd att klara de två prioriterade projekten valde Neuronova i fjol att minska personalstyrkan från 26 till 14 anställda, vilket innebar att den tidigare forskningen skars bort.

Wallenbergs roll: Neuronova har fått ungefär 370 miljoner kronor i riskkapital. Från började delade tre företag på finansieringen: Health Cap, SLS Venture och Investor Growth Capital. På senare år har Investor blivit huvudfinansiär och äger i dag 61 procent av aktierna, Health Cap har 33 procent, grundarna och övriga 6 procent.