SEB:s okända kronjuvel förvaltar 200 miljarder
I samma gränd som en antikhandel, och i trappuppgången bredvid Bukowskis har Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv sitt kontor. Passande, eftersom försäkringsbolaget är något av en klenod i SEB:s bolagsportfölj.
Om det var länge sedan du hörde från någon försäkringssäljare är det för att säljavdelningen jobbade sin sista dag samma år som Titanic hade premiär på vita dukten och Thomas Ravelli stod i mål under sin sista landskamp.
Vid halvårsskiftet 1997 stängde Trygg-Hansa Gamla Liv, som förkortningen lyder, för nya kunder. I samma veva förvärvade SEB Trygg-Hansa.
”Många tecknade för sig själva, för sina barn och barnbarn precis innan det stängde, så vi har inte bara 80-åringar som kunder”, säger Nils Henriksson, som sedan 2012 är VD för Gamla Liv.
”Utan mäklarprovisioner vid nyförsäljning, reklambudget eller produktutveckling och så vidare, såg många lägre driftkostnader än i andra livbolag framför sig. Så har det blivit också”, fortsätter han om varför någon ville teckna försäkring i ett avvecklingsbolag.
En och annan lucka finns. Företag som har tjänstepensionsavtal kan fortfarande ansluta nya anställda, påpekar Henriksson. Men annars har bolaget helt stängt för nya kunder.
Färre kunder, mer kapital
25 år efter att Trygg-Hansa beslutade om avveckling förvaltar bolaget fortfarande närmare 200 miljarder kronor. Portföljen rymmer alltifrån noterade aktier och obligationer till onoterade bolag, hedgefonder, fastigheter och skog. Skogen finns i såväl Sverige som Baltikum. Fastigheterna är nästan uteslutande kontor och butikslokaler på attraktiva adresser i Stockholms innerstad.
Om du har rört dig vid Stureplan har du sannolikt passerat genom någon av innehaven. Gamla Liv äger flera hus på Humlegårdsgatan, och är hyresvärd till krogar som Brillo. Även nämnda auktionsverk, Bukowskis vid Berzelii Park, har Gamla Liv som hyresvärd, liksom det närliggande lyxhotellet Bank Hotel.
Man skulle kunna tänka sig att Gamla Liv behövt sälja av en kåk efter en annan, sedan bolaget sattes i ”run off”-läge, som det kallas i försäkringsbranschen. Kunderna blir färre och färre. Vid mitten av 1990-talet var Trygg-Hansa-bolaget ett av Sveriges största försäkringsbolag. 2010 kröp antalet kunder under en halv miljon. Idag uppgår de till omkring 300 000. Motsatsförhållandet gäller dock för det förvaltade kapitalet. I september 2022 hade det ökat med över 20% sedan 2010, till 192 miljarder kronor.
”Vi har betalat ut miljard efter miljard sedan jag började här 2005, men det beror på att vi har haft så fantastiska tillgångsår”, säger Nils Henriksson och tillägger:
”Då finns det en del som tror att den sista personen kommer att få flera miljarder. Blir det så har vi misslyckats kapitalt – det kommer inte bli så. Vi betalar ut jättemycket pengar.”
Ingen blir miljardär
Frågan är vad som händer med pengarna när den sista kunden lämnat jordelivet? En ovanligt existentiell fråga för Affärsvärlden möjligtvis, men för livbolagen är döden ständigt närvarande. Vi tecknar trots allt livförsäkringar för att trygga ekonomin åt våra efterlevande. Och för Gamla Liv är frågan just existentiell. Bolaget finns ju så länge de kvarvarande kunderna gör det.
Vid nedläggningsbeslutet på 90-talet räknade man med att avvecklingen skulle vara genomförd till 2066. Nu är det en orealistisk tidplan, menar Nils Henriksson.
”Det är 44 år dit och det kommer inte vara klart då. Om 20 år kommer det fortfarande finnas ett stort kapital att förvalta för försäkringstagarna”, säger han och fortsätter:
”Om 40 år kommer det återstående kapitalet att vara betydligt mindre, eftersom vi löpande betalar ut avtalade belopp och överskott, men troligen inte bara något avrundningsfel, bland annat för att livslängderna har ökat.”
För traditionella livbolag är en överhängande fråga hur mycket som ska delas ut – och när. Hittills i år har Gamla Liv delat ut 3,25 miljarder kronor i avtalat belopp. Det vill säga pengar som försäkringstagarna är garanterade. Utöver det tillkommer dock 5,3 miljarder kronor i överskott, som tillkommit då avkastningen varit bättre än den garanterade.
Av de 192 miljarder kronor som Gamla Liv förvaltar är nämligen bara en knapp tredjedel garanterad försäkringstagarna. Allt över det är att betrakta som bonus i kollektiv ägo.
”Allting är försäkringstagarnas, men på olika sätt. De äger det som ett kollektiv”, säger Nils Henriksson.
6 000 miljarder
Få har kunskapen, än färre går öppet ut och tar konflikter i sådana tekniska frågor. Ett undantag, och kanske något av en bråkstake, i den mån det finns sådana i Försäkringssverige, är aktuarien Stig Aggevall.
Han har ett förflutet som Sverige VD för Warren Buffet-ägda försäkringsbolaget Cologne Re (idag Gen Re). Och när protesterna blossade upp mot Skandias livbolag i början av 2000-talet klev han in som sakkunnig i grupptalan mot Skandia. Till slut tvingades Skandia betala ut 1,4 miljarder kronor till försäkringstagarna.
I ett brev till Finansinspektionen, FI, påpekade han i våras att det är märkligt att inte mer av överskottet kommer försäkringstagarna till del i ”run off”-bolagen.
”Det är märkligt att överskotten som bolagen genererar inte tillfaller försäkringstagarna”, säger Stig Aggevall, som tycker livbolagen får för lite uppmärksamhet i förhållande till deras tillgångar:
”Livförsäkringsbranschen är en mångmiljardindustri som rör alla människor. Den förvaltar över sex tusen miljarder kronor. En oerhörd siffra.”
Det var under 2021 som livbolagens kapitalplaceringar passerade strecket 6 000 miljarder kronor, enligt FI. Att jämföra med de sex AP-fonderna som vid slutet av 2021 förvaltade hälften av det kapitalet, omkring 3 000 miljarder. Eller Investors börsvärde gånger tio.
Efter årets två första nattsvarta kvartal på finansmarknaderna uppgick livbolagens tillgångar till 5 500 miljarder kronor. Bakom siffrorna gömmer sig en brokig skara. Det är ömsesidiga bolag, aktiebolag som drivs ömsesidigt och sedan millennieskiftet en allt större andel vinstdrivande livbolag.
Fram till år 2000 var vinstutdelning i livförsäkringsbolag olaglig. Det var också i upptrappningen till att bankerna och försäkringsbolag fick möjlighet tjäna pengar på livförsäkringarna, som beslutet att avveckla Gamla Liv togs.
Gamla Liv hör till kategorin aktiebolag som inte får dela ut vinst till ägarna. På många sätt påminner det mer om en ideell förening än ett aktiebolag. Det har två ägare, SEB och en stiftelse, Trygg-Stiftelsen. Där väljs försäkringstagarna in i en slags kundriksdag, där styrelsen i sin tur utser får utse flera platser i Gamla Livs bolagsstyrelse.
”Det är ett väldigt underligt ägande”, medger Nils Henriksson.
”Vi drivs ömsesidigt även om vi har formella ägare, men SEB har inget bestämmande inflytande och ingen egentlig uppsida. Hela verksamheten ska bara drivas för försäkringstagarnas bästa.”
SEB har dock en ekonomisk uppsida. Banken sköter kapitalförvaltningen åt Gamla Liv och får för det en marknadsmässig ersättning, enligt ett kapitalförvaltningsavtal som gäller fram till 2066.
Ifrågasatta överskott
En bärande tanke i traditionell livförsäkring är att överskottet, som alltså ägs kollektivt, ska trygga framtiden för bolaget och kommande generationer av försäkringstagare. Därför talar traditionella livbolag om ”kollektiv konsolidering”. Det är ett mått på om livbolagets tillgångar idag är tillräckliga för att betala alla garantera åtaganden, såväl som andelar i överskottet.
Med andra ord är det ett mått på buffert. Men också på fördelning mellan generationer av försäkrade. Frågan är om bolag som inte längre tar emot nya kunder behöver ta samma hänsyn till det?
FI kommenterade frågan om run off-bolagens överkonsolidering i våras.
”Det finns inga särskilda regler för bolag i run off men det är klart att det då inte blir lika viktigt att se till hur nytillkommande sparare behandlas i förhållande till gamla, eftersom det då inte kommer in några nya kunder om bolagen är stängda för nyteckning”, förklarade myndigheten i branschtidningen Pensionsnyheterna.
För samtliga traditionella livbolag överstiger konsolideringen idag 100%. I flera fall överstiger den också det spann som bolagen själva skrivit in i sina policydokument. För Gamla Liv uppgick den till 127% vid slutet av 2021, men har under 2022 minskat till 119%, då bolaget trots ett dystert börsår stått fast vid en återbäringsränta på 10%. Målet är dock beslutat till 100–115%.
”Vi förbjuder inte med policyn den faktiska konsolideringen att ligga utanför, men om vi ligger under eller över ska vi enligt vår policy vidta åtgärder för att styra in det till det här intervallet. Det har vi också gjort, med 10% i återbäringsränta ett sådant här år”, säger Nils Henriksson.
I ett annat livbolag som är stängt för nyteckning, Gamla Trad hos Länsförsäkringar Liv, säger VD:n Jakob Carlsson, att man under oktober valde att göra en engångsbetalning på 3,2 miljarder kronor för att komma åt överkonsolideringen.
”Vi har haft en god konsolideringsgrad i Gamla Trad som vid vissa tidpunkter den senaste tiden varit över den övre delen av intervallet (100–120%, reds. anm.) på 120% och därför genomförde vi en engångsallokering i oktober i år om 7%”, skriver han i ett mejl till Afv.
Stig Aggevall, som själv har försäkringar i såväl Gamla Liv som Gamla Trad, välkomnar det han ser som en förskjutning kring återbäring av överskottet i form av engångsutbetalningar eller höga återbäringsräntor, trots dystra börstider.
”Det tycker jag är väldigt bra, men de borde haft samma inställning för flera år sedan”, säger han.
Bellmans livbolag lever än
Världens äldsta livbolag återfinns i Gamla stan. ”Änkan”, som Änke- och pupillkassan brukar kallas, närmar sig 300-årsjubileum. Änkan har varit med så länge att Carl Michael Bellman en gång ska ha sökt jobb som kamrer – tänk ekonomichef. Han fick dock inte jobbet, då han inte kunde ställa upp med den ekonomiska säkerhet som krävdes.
Idag är Änkan ett av de minsta livbolagen, men också det klart högst konsoliderade. Vid slutet av 2021 uppgick den kollektiva konsolideringen till närmare 200%, men har under 2022 fallit till 170%. Det är fortfarande högre än målet på 135–165%.
”Bolagets långsiktighet vid bestämmande av nivån för återbäringsräntan har visat sig särskilt betydelsefull under de senaste årens turbulens på de finansiella marknaderna”, skriver VD:n Niclas Fredrikson till Afv.
Änkan motiverar också överkonsolideringen med att möjligheten till riskutjämning är ”något sämre än i större livförsäkringsbolag”.
Run off-bolagen borde också kunna dela ut betydligt mer då solvensen i bolagen är betydande, menar han. I Gamla Liv uppgår den till närmare 300%, trots att bolaget är under avveckling.
”Konsolideringskapitalet, alltså överskotten, kan de givetvis hålla på en hög nivå, så att de fortfarande kan vara väldigt väl solventa. Men om du jämför med ett livförsäkringsbolag på traditionell grund ifrån Danmark eller Norge har de betydligt lägre solvens än här, då många bolag har över 200%”, säger Stig Aggevall.
Han är också kritisk till att den kollektiva konsolideringen är just kollektiv, och att överskottet inte knyts till enskilda försäkringstagare. Där sticker den svenska modellen ut mot andra nordiska länder, menar Aggevall.
”Med 119% i konsolidering, går 19% av utbetalningarna tillbaka till bolagets eget kapital. Den här märkligheten är värd att diskutera. Varför gör man inte så som man gör i andra länder, att man inför en slutbonus när försäkringen betalas ut? Då skulle man ta de här 19% och knyta till försäkringstagarna.”
Ingen individuell sparform
Nils Henriksson menar tvärtom att solvensen i Gamla Liv, såväl som andra svenska livbolag är ett styrketecken.
”Vi tål väldigt, eller extremt, stora nedgångar i tillgångsvärden, utan att balansräkningens grundläggande överlevnad är i fara. Bolaget är oerhört finansiellt starkt, och det gäller för de flesta stora livbolagen”, säger han.
Han påpekar också att livförsäkringarna inte ska betraktas som en individuell sparform.
”Jag tycker att vi gör allt vi kan för att det här ska vara så rättvist som möjligt över tid. Det ska vara schysst mellan försäkringstagare, men ur ett kollektivt perspektiv.”
”Det är klart att det kan finnas enskilda individer som anser sig missgynnade, men det här är inte en individuell sparform, utan försäkring. Extrabeloppen är som en utdelning och vår policy för konsolidering är helt enligt lagar och regler. Fördelningen av överskott är och ska vara skälig mellan försäkringstagarna”, säger Nils Henriksson.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
