Fastighet Svenska kronan
SEB: Oro för bostadsmarknaden tynger den svenska kronan
Svenska bostadspriser har stigit mer än i de flesta andra länder under en mycket lång tid. Det gör att utländska investerare uttryckt oro över svenska huspriser ända sedan i millennieskiftet, enligt Carl Hammers på SEB. I utländska ögon ser dessutom det svenska förhållandet mellan hyresnivå och bostadspriser obalanserat ut, eftersom man ofta inte är medveten om effekterna av Sveriges reglerade hyresmarknad.
Detta i kombination med att många svenska storbanker uttalat förväntningar om ett prisfall på 20% från toppen i februari 2022 innan botten är nådd, drar just nu åt sig uppmärksamhet från internationella observatörer.
Nyheten sprids
Analys-sajten Capital.com talar om en husprisbubbla, makrorådgivningsfirman Oxford Economics beräknar sannolikheten för en bostadsmarknadskrasch i Sverige till mer än 50%, och Bloomberg redogör detaljerat i flera artiklar för hur en tidigare ”skummande” marknad nu faller. Även tysk media sprider informationen om det dåliga läget, bland andra Frankfurter Allgemeine Zeitung som fokuserar på prisrasets effekter på företag, och Finanzmarktwelt som beskriver ett ”fritt fall”.
Den utländske investerare som vill gå bakom rubrikerna kunde också redan i februari läsa i European Systematic Risk Boards rapport att fastighetsmarknaden i Sverige är den enda i EU (bredvid Luxemburg) som får en högrisk-stämpel både i kategorierna collateral stretch och household stretch, det vill säga hur tyngda husägare är mätt med nyckeltal som huspris i förhållande till disponibel inkomst.
Svenskar ser förmildrande omständigheter
Att det finns faktorer som kan mildra effekten av prisfallet är mindre kända utomlands: Svenskarnas höga sparande, arbetsmarknadens relativa stabilitet och att räntebetalningarna som andel av de disponibla inkomsterna fortfarande är låga i internationell jämförelse, trots att andelen fördubblats de senaste 12 månaderna.
SEB menar att antalet hushåll som hamnar i negativt eget kapital förblir lågt om prisnedgången landar på den nivå som rådde före pandemin. Trots att lägre huspriser kommer att verka negativt på konsumtionen, och via lägre byggande även på BNP, ser SEB framför sig en nedgång ”under ordnade former” och utan systemrisker.
Denna vetskap om svenska förhållanden gör stämningen mindre uppbragd på hemmaplan än den bild som just nu ges investerare som läser internationell press.
Effekt på kronan
SEB:s påpekande om att kronkursen kan tyngas av utländsk oro upprepas inte explicit i utländsk media, även om Bloomberg kommer nära med en diskussion om kreditvärdighet och att den största risken för Sveriges finansiella stabilitet ligger i fastighetssektorn. Åt samma håll pekar en varning från Moody’s förra veckan för negative rating actions i den nordiska fastighetssektorn.
Sverige delar en svag valutakurs med andra mindre valutor i Europa som sägs handlas med en geopolitisk riskpremie. Om husmarknaden ”mjuklandar ”nästa år tror Hammar på SEB att den utländska oron som eventuellt härrör från fastighetsmarkanden kommer att avta och kanske rentav vändas till en positiv faktor för kronan. Ökat inhemskt sparande i form av amorteringar, i stället för investeringar i utländska tillgångar, kan ge stöd för kronan, stödd av förväntningen att styrräntan når sin topp i februari.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.