SBAB – Borgs gökunge

Tiden när statliga SBAB lockade med marknadens lägsta boräntor och högsta belåningsgrad är sedan länge förbi. Den sista februari hade SBAB faktiskt den högsta boräntan av de större instituten, tillsammans med Swedbank, enligt Dagens Industri.

Och chansen att regeringen ska kunna göra allvar av planerna att sälja bolaget inom överskådlig tid är i det närmaste obefintlig. Regeringen flaggade i stället nyligen i en proposition för att SBAB kan komma att behöva mer pengar i samband med att bolaget blir bank.

– Det är ett loserföretag. De har fel produktmix, fel distribution och tappar konstant marknadsandelar, om de inte lägger sig lägst i prislistan vilket de inte kan göra längre, säger bankanalytikern Rodney Alfvén på Cheuvreux.

Ja, SBAB:s marknadsandel på utlåning till villor och bostadsrätter föll i fjol 0,5 procentenheter till 7,5 procent. Och även om bolaget har vunnit en del marknadsandelar på lån till flerbostadshus i januari har det svårt att bli stort genom att locka med lägre ränta eftersom bolaget inte har så starka finanser att det går att sänka räntan särskilt mycket.

Visserligen gjorde institutet en vinst före skatt på 585 miljoner kronor i fjol, men bolaget har endast 6,4 miljarder i eget kapital och riskerar ökande kreditförluster på de utlånade 184 miljarder kronorna.

Bolåneinstitutet har en annan mix av lån än konkurrenterna Swedbank Hypotek, Handelsbanksägda Stadshypotek, SEB Bolån och Nordea Hypotek. SBAB lånar nämligen även ut pengar till kommunala bostadsbolag till mycket låg ränta, men å andra sidan har de lånen lägre risk.

Till skillnad från de bankägda konkurrenterna har SBAB inga kontor utan måste förlita sig till reklam för att locka kunder. Företaget har inte heller andra affärer – som betalkort, betaltjänster och rågivning – att balansera minskade marginaler på bolån med.

SBAB fick också sänkt kreditbetyg av de två stora ratinginstituten Standard & Poor’s och Moody’s efter att det stod klart att regeringen ville sälja bolaget. Utan staten som implicit garant i ryggen var SBAB inte lika kreditvärdigt. Och ju lägre rating, desto dyrare blir det för SBAB att låna pengar. Därmed blir det svårare för bolaget att ha låga boräntor att locka kunder med. Om staten verkligen säljer företaget kan ratinginstituten kanske sänka kreditbetygen ytterligare.

– Det är allvarligt, säger Jonny Sylvén, kreditanalytiker på Swedbank.

SBAB har också haft problem med sin så kallade likviditetsportfölj, tidigare värderad till drygt 30 miljarder kronor.

SBAB behöver självfallet pengar för att kunna erbjuda människor bolån. Dels ger SBAB ut obligationer för att låna upp pengar, dels har bolaget en portfölj med papper, likviditetsportfölj, som lätt ska kunna säljas eller has som säkerhet.

I portföljen har vd Eva Cederbalk valt att ha främst europeiska bolånepapper, inklusive de nu så problematiska brittiska papperen, vars andel av portföljen är hemlig.

Att sälja de papperen i portföljen är i dagsläget i princip omöjligt, så likviditetsportföljen är illikvid. Den kan dock fortfarande användas som säkerhet vid lån hos Riksbanken eller Europeiska centralbanken (ECB).

I stället för europeiska bolånepapper hade SBAB kunnat välja att ha en checkkredit hos en bank eller att ha en likviditetsportfölj med statspapper.

– Det var mer en lönsamhetsfråga, de här obligationerna avkastar också, säger Eva Cederbalk som betonar att papperen har högsta rating, Triple A.

SBAB har dock, likt bankerna runt om i världen, glömt en detalj, påpekar Jonny Sylvén:

– Att ha likviditet kostar pengar. Alla banker i hela världen har haft likviditetsportföljer med allt möjligt exotiskt som de tjänat mycket pengar på. Nu är de portföljerna inte likvida längre. Egentligen borde det inte heta likviditetsportfölj utan spekulationsportfölj.

Redan år 2006 stod det klart att SBAB låg risigt till. Vad göra? Jo, SBAB fick tillstånd att börja med inlåning. I ett slag skulle SBAB både bredda sig och få in kapital billigt. Vid årsskiftet 2008/2009 hade SBAB 3,5 miljarder i inlåning.

Men det räckte tydligen inte för att få upp SBAB på banan. Nyligen föreslog regeringen i en proposition att SBAB även ska få driva bankrörelse och fondverksamhet. Det var där regeringen även flaggade för att SBAB kan komma att behöva mer pengar.

Tanken är alltså att SBAB ska bli en liten bank. På så sätt ska bolaget bli mer lönsamt och därmed lättare för regeringen att sälja än ett renodlat bolåneinstitut. Visst hade regeringen kunnat sälja SBAB före krisen. De presumtiva köparna var säkert intresserade av kundstocken, men få skulle nog anse det värt att driva SBAB vidare på helt egna ben.

Men Riksgälden vänder sig emot att SBAB blir bank.

– Vi bedömer inte att SBAB har goda förutsättningar att bedriva de verksamheter som anges, sade Lars Hörngren, chefsekonom på Riksgälden, till tidningen Riksdag & Departement i februari i år.

Statliga SBAB gick också nyligen med i regeringens garantiprogram, trots att bolaget egentligen inte får lägre upplåningskostnader. Ett drag som vissa tolkar som politiskt. Det kan också ses som en förberedelse för allvarligare problem.

Den allvarliga situationen beror förstås till stor del på finanskrisen, men bolaget har också gjort vad det har kunnat för att hälla bensin på brasan genom att bidra till bostadsprisboomen.

SBAB SLOPAR TOPPLÅNET! LÅNA UPP TILL 95 PROCENT TILL SAMMA LÅGA RÄNTA, vrålade bolaget i sin reklam år 2005, vilket fick Finansinspektionen att läxa upp SBAB. Samtidigt erbjöd SBAB tillfälliga kontantlån till handpenningen.

Men billigare och generösare lån ger högre bostadspriser och det tjänar inte en bostadsköpare på. Så här skrev Riksbanken i en rapport i fjol:

“En långsiktig effekt av att kravet på kontantinsats minskar är att efterfrågan på bostäder ökar. Det sker eftersom de hushåll som tidigare hade svårt att få lån för att köpa sin bostad nu fått det lättare. Eftersom det tar många år att bygga upp bostadsstocken till den nya långsiktiga jämviktsnivån så kommer bostadspriserna under en övergångsfas att stiga kraftigt.”

Med sin skrikiga reklam och branschens lägsta räntor blev SBAB prisledande i Sverige, men bankerna följde efter och sänkte därmed hela marknadens boräntor.

– Vi har medverkat till att svenska människor har kunnat få billig finansiering av sitt boende. Att räntorna pressas neråt är till nytta för kunderna. Svenska folket har sparat miljarder på räntekostnaderna, allt annat lika, säger Eva Cederbalk, som varit vd för SBAB sedan 2004.

Allt annat var dock inte lika, eftersom bostadspriserna, som nämnts, steg.

SBAB:s uppdrag är att “bidra till mångfald och konkurrens på bolånemarknaden” och politikerna vill gärna att medborgarna ska kunna äga en egen villa eller lägenhet. Denna ideologi låg till grund för hela subprimelån-eländet i USA där de halvstatliga bostadsinstituten Fannie Mae och Freddie Mac drevs på hårt av politikerna för att göra det enklare för vanligt folk att låna.

SBAB:s aggressiva agerande upprörde vissa. Den nyliberala tankesmedjan Timbro, som visserligen inte brukar gilla statligt ägande, publicerade hösten 2008 en rapport med rubriken “SBAB, ett svenskt Freddie Mac?”

Affärsvärlden har även hört flera högt uppsatta representanter för de svenska storbankerna uttrycka irritation över SBAB – och det handlar inte bara om ilska över förlorade marknadsandelar.

Kritiken gäller också den ökade risknivån i hela bostadssektorn som institutet har bidragit till – risker som vi ännu inte sett de konkreta konsekvenserna av.

Nu är det, som sagt, länge sedan SBAB var prisledande inom bolån. Redan 2006 hann konkurrenterna i fatt, eftersom SBAB:s finanser inte tillät lägre boräntor.

Men det verkar inte ha gått fram i alla läger. Trots varningslamporna kräver politiker nu att SBAB:s utlåningsfest ska återupptas.

I december föreslog Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin i en debattartikel i Svenska Dagbladet att varslade skulle få slippa amorteringar hos SBAB under en viss tid. I februari uppmanade två av Vänsterpartiets talesmän på Dagens Industris debattsida att Nordea eller SBAB skulle användas för att rädda små och medelstora företag.

– Det här är ju faktiskt regeringen, som är hundraprocentig ägare till SBAB, som aggressivt uppmanat folk att belåna sig. Det är i linje med det regeringen säger nu om att vi ska låna oss ut ur krisen. Jag tror inte att det är ett vinnande koncept. Det var den spräckta it-bubblan som gjorde att Alan Greenspan sänkte den amerikanska räntan och se var vi hamnade, säger kreditanalytikern Jonny Sylvén.

Fast det är tveksamt om regeringen ens överväger att försöka göra om det reptricket med SBAB.

Det handlar nog snarare om skadebegränsning och att skjuta till så lite som möjligt av skattebetalarnas pengar i ett eventuellt kapitaltillskott.