Sara Mazur: ”Finns en risk att Sverige halkar efter med 5g”

Sara Mazur kommer från framtiden. När vi andra har fullt upp med att förstå möjligheterna och konsekvenserna av 5g – själva kittet i morgondagens kommunikation – har hon börjat tänka på 6g.

– Vi börjar titta på det. Typiskt sett är det tio år mellan varje generation. Det finns ingenting som heter 6g än, men vi börjar titta lite bortanför 5g. Under de kommande åren kommer vi att göra det mer och mer allteftersom 5g övergår till produktutveckling. Teknikutvecklingen kommer inte att stanna.

Det här är dock ingen avlägsen horisont för Ericssons forskningschef. Sara Mazur är doktor i fusionsplasmafysik, en potentiell källa till energi som ligger betydligt längre fram i tiden än nästnästa generations mobilnätstandard. Hon disputerade vid KTH 1994.

– Det låg alltid 60 år framåt i tiden. Efter ett tag kändes det mindre roligt. Här jobbar jag med teknik som alla använder. Både privatpersoner och nu, med 5g, även industrierna, vilket känns jättespännande.

5g är en telekomstandard olik alla andra, eftersom så mycket av den sker i molnet och eftersom den till så stor del styrs av programvara.

– Väldigt mycket av vår forskning och utveckling på Ericsson i dag är programvaruutveckling. Och det gäller inte bara Ericsson utan alla företag, säger Sara Mazur.

5g kan delas in i tre kategorier. Den första handlar om kapacitet, prestanda och fart. Telekommunikationsvägarna blir bredare, med högre hastigheter och färre trafikstockningar. Det är passande för den typ av innehåll vi använder våra telefoner och skärmar mest till i dag: video. 5g ska enligt marknadsföringen kunna erbjuda virtual reality och video i 8k-upplösning utan att ens behöva harkla sig.

Den andra handlar om internet of things. Den ställer en annan typ av krav: stor yttäckning, låg energikonsumtion och lång batteritid. Först då kan man koppla upp tusentals sensorer som är dygnet runt-vaksamma på sin omgivning. Här tycks dock inte 5g vara en absolut nödvändighet: redan i dag finns 4g-alternativ – standarden Narrowband-iot till exempel – som möter behoven.

– Narrowband-iot är en alldeles utmärkt teknik som möter 5g-kraven: 20 decibel bättre täckning, stöd för 100 gånger fler uppkopplade enheter, en batterilivslängd på tio år. Och det ska kunna göras till en tiondel av kostnaden jämfört med 4g-modem. Allt detta klarar vi faktiskt med Narrowband-iot och då är den 5g-kompatibel, säger Sara Mazur.

Den tredje kategorin rör kritisk maskinkommunikation. Många av de mest eggande 5g-scenarierna ryms här. Fjärrstyrda robotar och fordon. Självkörande bilar. Kirurgi på distans. För detta krävs extremt korta svarstider, ner mot en millisekund. Det kräver också en kvalitet på servicen som i princip är hundraprocentig. För det senare är molnteknik en avgörande faktor. Genom att dela upp nätverket i skivor kan en skiva avsättas till ett särskilt ändamål där prestandan garanteras.

En sådan testmiljö finns i SKF:s fabrik utanför Göteborg. Sedan 2014 har Ericsson, SKF och Chalmers prövat hur tillverkning kan moderniseras med 5g. Alla maskiner och all utrustning i fabriken är kopplade till det 5g-nät Ericsson vävt på plats. En iot-plattform ser till att ha koll på och sköta de uppkopplade enheterna. En molnmiljö som kan hantera kritisk maskinkommunikation är också installerad. Utöver det används artificiell intelligens för att ge insikter om all data som samlas in.

– Vi har utvecklat ai:n själva. Vi på forskningssidan började med artificiell intelligens redan 2007. Då kallade vi det data mining. Sedan dess har det vuxit till att bli ett eget forskningsområde.

Hur många jobbar med det?

– Omkring 60 personer sysslar på heltid med artificiell intelligens. Men sedan ska man komma ihåg att vi använder maskinintelligens också i våra produkter. Vi har det i radionätet och i molntekniken. Det sitter alltså forskare på dessa andra områden som jobbar med maskinintelligens. Det är ett jätteviktigt område. Inte minst för oss därför att vi på servicesidan vill använda mer och mer automatisering. Det bygger på att man har ett intelligent system som kan fatta egna beslut.

Ericsson har en tuff period framför sig och utkämpar flera slag samtidigt. Mot röda siffror i resultatet, mot giganter som Huawei, mot de som inte tror att det går att hitta affären bakom tekniken 5g.

Det senare är något Ericsson kommer att ägna mycket tid åt under 2018. Företaget har tecknat avtal med 38 operatörer, och den SKF-pilot de började med för fyra år sedan har fått sällskap av fler spridda över jordklotet.

Ytterligare en kamp Ericsson måste ta sig an – eller som företaget åtminstone har starka åsikter om – är den om tilldelning av spektrum i Sverige. Samtidigt som Kina och andra delar av Asien satsar aggressivt och snabbt på 5g ska lilla Sverige vänta till 2020 med att göra det för 5g åtråvärda frekvensbandet mellan 3,4–3,8 gigahertz kommersiellt tillgängligt.

– Vi tycker att det finns en risk att Sverige halkar efter med 5g när vi inte får det förrän 2020.

När Sara Mazur hör uttryck som att 5g är ”vinna eller försvinna för Ericsson” – en fras som blivit vanligare för varje kvartalsrapport – väljer hon att svara med andra ord.

– Vi ligger väldigt bra till när det gäller 5g och har kommit långt. Vi var tidigt ute, vi är ledande i standardisering. Vi har lyckats göra väldigt bra forskningsresultat som vi sedan fått in i standarden. Vi har också varit väldigt framgångsrika när det gäller våra testbäddar och våra testsystem, och vi har börjat leverera utrustning nu till våra kunder. Den svåraste delen av mitt jobb är att välja vad vi ska satsa på.