Sanningens minut för Investor
Anmälningstiden för Investors och EQT:s omdiskuterade bud på Gambro löper ut i dag, onsdag. Spekulationerna om vad som kommer att hända är i full gång eftersom uppstudsiga aktieägare med över 20 procent av Gambro redan har tackat nej till Wallenbergarnas knappa 110 kronor per aktie.
Själv har jag svårt att tro att Investor väljer den mest defensiva strategin, att helt enkelt dra tillbaka budet. Pirre Wallenberg har visserligen redan varit ute och skrämt somliga småsparare (och amerikanska hedgehajar) med att kursen kommer att falla om Investor inte får igenom affären, men det är en köpares privilegium att spela tuff.
Kan Investor verkligen backa från budet? Javisst, relativt nye chefen Börje Ekholm är i sin fulla rätt att säga stopp och hänvisa till såväl kalkyler i Excel som ont i magen. Men i praktiken vore det en märklig händelseutveckling.
Om budet dras tillbaka, betyder det att allting återgår till ruta ett? Nej, Investor har som huvudägare nu visat korten. Gambro är enligt Arsenalgatan värt minst 110 kronor i dag, lägg på köparnas avkastningskrav på, säg, 20 procent per år, så inser alla var ribban ligger. Det finns med andra ord stora värden i Gambro som Investor är skyldigt att jobba fram ? även i egenskap av fortsatt kontrollaktieägare.
Investors ledamöter i styrelsen (Claes Dahlbäck, Adine Grate Axén och Håkan Mogren) måste, om de över huvudet taget kan sitta kvar efter en budskrotning, redovisa sin plan för Gambro. Att återgå till den gamla situationen, där Gambros, finansiella strategi och långsiktiga verksamhetsinriktning doldes för aktiemarknaden, är uteslutet.
Detsamma gäller om Investor och EQT väljer den halvdefensiva vägen, kanske också den mest sannolika. Det vill säga att de nöjer sig med de aktier som trots allt kommer in från marknaden. Då kommer Gambro kanske att avnoteras och Wallenberg kanske äga 70?80 procent av bolaget.
Det är förmodligen vetskapen om detta som gör att en del fonder, med Robur i spetsen, vågar gå emot Investor. De vill ha en eller två tior mer per aktie, men framför allt verkar de inte vilja sälja sina aktier alls. De vill hänga på Investor och EQT och vara med på den långsiktiga resa som Wallenbergarna har planerat för sig själva.
Mest rimligt vore att budet höjs några kronor. Dåliga affärer brukar sällan bli dåliga för att det blev några kronor extra på slutet, utan för att det dyker upp obehagliga överraskningar i verksamheten eller på marknaden långt efter affären. Och i fallet Gambro torde budgivarna ha minimerat alla sådana risker.
***
Business Week rapporterar att tio så kallade Playmates, det vill säga fotomodeller för herrtidningen Playboy, har tävlat i vanlig hederlig aktieförvaltning mot amerikanska proffsförvaltare. Modellernas genomsnittliga resultat slår hittills i år 75 procent av alla aktiefonder i USA. Vem är förvånad?
***
Läs den skakande nyheten i veckans nummer av Affärsvärlden om den svensk-norske affärsmannen Alexander Vik. Han gjorde en del märkliga affärer under internetyran i Stockholm. 2002 rankade Affärsvärlden honom som nummer ett över bubbelvinnarna som sålde i tid. Nu visar det sig att herr Vik ligger bakom aktieförvärv i franska jättekoncernen Vivendi för, håll i dig, 12 miljarder kronor…
***
Ericsson skriker efter civileingejörer igen. Någon som känner igen tongångarna? Återigen är rekrytering och bemanning strategiska funktioner för alla företag som vill vara långsiktigt framgångsrika. Om denna trendspaning gör Affärsvärlden en hel ”tidning i tidningen” nästa vecka.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.