Krönika Grön omställning
Sandström: Tyskland hindrar svensk kärnkraft – men vill ha ny elkabel
Den enskilda åtgärd som skulle göra mest för att förbättra Sveriges elförsörjning är förmodligen ny kärnkraft i södra Sverige. Elområde 4 hade 2022 det sämsta effektläget i Europa.
Ny kärnkraft vid Barsebäck, Ringhals eller Oskarshamn skulle vara ett värdefullt tillskott. KTH-baserade kärnkraftsbolaget Blykalla har fått bygglov för en testreaktor i Oskarshamn, reaktorn kommer dock inte använda uran.
Överlag har den svenska regeringen problem med att få till satsningar på nya reaktorer. Detta trots förslag om generösa och långsiktiga kreditgarantier för att minska den politiska risken.
“Nej, nej, nej, nej, nej”
En orsak till att det går så trögt är att tyska staten via sitt ägande av Uniper hindrar ny svensk kärnkraft. Uniper äger betydande andelar av samtliga Sveriges kärnkraftsanläggningar. Man äger även marken och tillgångarna som är knutna till den nedlagda kärnkraften i Barsebäck.
På en fråga 2022 om huruvida Uniper kan tänka sig att delta i byggandet av ny kärnkraft i Sverige svarade George Oppermann, talesperson för företaget till SR Ekot:
“Nej, nej, nej, nej, nej. Varken direkt eller indirekt.”
Solkraft vid Barsebäck
Unipers bud är att de istället kan tänka sig att bygga en sol- och batteripark vid Barsebäck. Knappast något som skulle förbättra situationen i elområde 4.
Det bör dock tilläggas att Uniper under förra året uttryckte visst stöd för kärnkraft i Sverige. I ett remissvar från 2024 angav bolaget att drifttiden för befintlig kärnkraft behöver förlängas och att ny kärnkraft behöver byggas för att nå produktionsmålen till 2045.
Samtidigt har Uniper varit tydligt i sin kommunikation med svenska Blykalla. Bolaget vill inte att det byggs ny kärnkraft i anslutning till deras fastigheter.
Tyskarna vill ha kabel
Samtidigt som Tyskland delvis står i vägen för svensk kärnkraft vädjar man om en ny elkabel från Sverige. I maj förra året pressade förbundskansler Olaf Scholz statsminister Ulf Kristersson gällande byggandet av elledningen Hansa Powerbridge mellan länderna.
I juni förra året avslog regeringen ansökan om kraftledningen mellan Sverige och Tyskland.
I december skrev Tysklands ambassadör i Sverige, Christina Beinhoff, en debattartikel där hon i allmänna ordalag argumenterade att sammankopplingen av den europeiska elmarknaden gynnar hela unionen.
Hårt mot hårt
Frågan är om tyskarnas aversion mot kärnkraft är så stark att de skulle säga nej till en bytesaffär.
De får elledningen, i utbyte mot att de säljer sina svenska kärnkraftstillgångar till exempelvis Fortum eller Vattenfall. På så vis undanröjs hinder för ny kärnkraft i Sverige.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har varit mycket kritisk till Tysklands energipolitik. Här finns en möjlighet att sätta hårt mot hårt.
Läs mer:
Tyska staten hinder för ny kärnkraft i Sverige
Tysk elproduktion rasar – trots massiv utbyggnad
Kärnkraftsbolaget vill locka techjättar
Karta: kärnkraftverken som kan återstartas efter tyska nyvalet
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.