Sandström: Tyska valets vinnare blir kung av sand

Ingen sol och ingen vind kallas på tyska för dunkelflaute. Ordet kan nog bäst översättas som “dunkel stiltje”.

För en ekonomi vars elproduktion baseras på sol och vind innebär dunkelflaute effektbrist och skenande priser. Det blir dunkel stiltje även i ekonomin.

I takt med att Tysklands konkurrenskraft försämrats har även landets politiska styrning hamnat i stiltje, vilket lett till nyval.

Stiltje i ekonomin – och politiken

Förbundskansler Olaf Scholz förlorade förtroendeomröstningen i december.

Socialdemokraten Scholz har lett en koalition tillsammans med Miljöpartiets systerparti De Gröna och liberala FDP. De sistnämnda lämnade regeringen i november förra året vilket bidrog till att krisen utlöstes.

De tyska Kristdemokraterna (CDU) och partiledaren Friedrich Merz är favoriter till valsegern och de flesta räknar med att Scholz kommer avsättas.

Energiwende – mission accomplished?

Den gröna omställningen och landets ekonomiska utveckling har varit föremål för uppslitande debatter under en längre tid.

Inför valet är det därför intressant att skärskåda hur Tysklands energisystem och dess ekonomi förändrats det senaste decenniet.

Energiwende har kostat Tyskland omkring 700 miljarder euro under åren 2002–2022. En betydande del av Energiwende har handlat om att fasa ut kol- och kärnkraft för att ersätta dessa med vind- och solkraft. De sista reaktorerna stängdes under 2023.

Stiltje i ekonomin

Väderberoende elproduktion skapar opålitlig tillgång till elektricitet, något som påverkat Tysklands ekonomi.

Under åtta av de senaste tio åren har landets BNP utvecklats sämre än EU. De senaste två åren har Tysklands ekonomi krympt medan EU upplevt tillväxt. Skillnaden i ekonomisk utveckling uppgår till närmare en procentenhet 2023 och 2024.

Industriproduktionen faller

Naturligtvis har kriget i Ukraina och beroendet av rysk gas påverkat situationen. Men det är likväl noterbart hur industriproduktionen faller när den sista kärnkraften läggs ner och andelen väderberoende elektricitet ökar.

För ett samhälle som byggts runt tekniskt och industriellt ledarskap är detta ett formidabelt dråpslag.

Volkswagen har övervägt att stänga tre bilfabriker i Tyskland. Något som aldrig skett under företagets 87-åriga historia.

I november 2024 meddelade industrijätten ThyssenKrupp planer på att minska antalet anställda med 11 000 fram till 2030.

Produktiviteten stagnerar

Undantaget pandemiåret 2020 har Tysklands produktivitet utvecklats sämre än såväl USA som EU 2015–2024.

Det går inte att skylla den tyska ekonomins sammanbrott enbart på Ukrainakriget. Graferna visar att landet haft problem åtminstone i ett decennium.

Merz öppnar för ny kärnkraft

Energikrisen är en stor fråga i det valet. I november öppnade CDU och det bayerska systerpartiet CSU upp för att undersöka möjligheten att återstarta kärnkraften.

Då besluten om nedläggning togs under CDU:s och Angela Merkels tid vid makten har partiet vissa trovärdighetsproblem. Inte minst när Merkel alltjämt står fast vid att nedläggningen var rätt för Tyskland.

AfD och “skammens väderkvarnar”

Alternative für Deutschland (AfD) är uttalat positiva till såväl kärnkraft som kolkraft.

Partiledaren Alice Weidel har kallat vindkraften för “skammens väderkvarnar“.

I Tyskland har de etablerade partierna gemensamt isolerat AfD från inflytande.

Bara 20 dagar innan valet proklamerade Friedrich Merz att CDU “aldrig” kommer samarbeta med AfD. Partiet har till och med beskrivit AfD som sin “huvudmotståndare” i valet.

I januari röstade dock CDU igenom ett förslag om skärpt migrationspolitik med stöd av AfD. Detta var ett brott mot den så kallade “brandmuren”  principen att inte samarbeta med AfD.

CDU går därför till val med kluven tunga, och arvet efter Merkel ligger som en skugga över partiet.

Andra faktorer påverkar

Naturligtvis handlar inte det tyska valet enbart om elförsörjningen och den ekonomiska krisen. Migrationen är också en stor fråga. Och självfallet har Ukrainakriget påverkat landets ekonomiska utveckling.

Men en betydande del av landets ekonomiska kris är en självpådragen elkris.

En lång väg efter valnatten

Dunkel stiltje inom elförsörjningen har medfört stiltje i ekonomin, som i sin tur skapat stiltje inom politiken.

Kanske kan valet medföra att den politiska stiltjen börjar lätta. Den ekonomiska och energimässiga stiltjen har dock pågått i åtminstone ett decennium.

Den lär ta lika lång tid att åtgärda.

Läs mer:

Tyska staten hinder för ny kärnkraft i Sverige

Tysk elproduktion rasar – trots massiv utbyggnad

Karta: kärnkraftverken som kan återstartas efter tyska nyvalet