Sandström: ”Super Marios” diagnos – game over Europa?

Det blev stor uppståndelse när den tidigare italienska premiärministern och ECB-chefen Mario Draghi – ibland omnämnd som “Super Mario” – i september presenterade sin pessimistiska rapport “The future of European Competitiveness”.

För EU har den gröna given och annan grön industripolitik torgförts som sätt att skapa tillväxt. När en etablerad och senior person som Draghi säger att Europa har ekonomiska problem är detta potentiellt en indirekt sågning av den förda politiken. Det finns åtminstone skäl att lyssna noga.

Vad står i rapporten, egentligen?

Draghi har skrivit en jätterapport på mer än 400 sidor. Slutsatsen? EU måste investera 800 miljarder euro för att stå sig mot USA och Kina på lång sikt. Bortom detta – något överförenklade – budskap försvann dock mycket av rapporten i mediebruset.

Draghi ställde en sjukdomsdiagnos gällande Europas ekonomiska tillstånd, men en stor del av diagnosen, symptomen och orsakerna förtjänar att belysas mer ingående.

EU på efterkälken

När rapporten presenterades var budskapet tydligt: Europa sackar efter och står sig inte i den globala konkurrensen.

“För första gången sedan kalla kriget behöver vi vara oroliga för vår överlevnad”, sa Draghi när rapporten presenterades i Bryssel tillsammans med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Vi ser hur Europas andel av världsekonomin har minskat successivt sedan finanskrisen 2008–2009.

Återhämtningen från 2010 och framåt sker snabbt i USA alltmedan Europa stagnerar. Efter finanskrisen hade EU och USA ungefär samma BNP. 15 år senare är USA:s BNP 50% högre.

Låg produktivitetstillväxt

Draghis rapport visar att den främsta orsaken till Europas tapp handlar om att produktiviteten utvecklas bättre i USA. Hela 72% av skillnaden i BNP mellan USA och EU är knuten till produktivitet, bara 28% handlar om att amerikanerna arbetar fler timmar.

Under åren 2008–2023 var produktivitetstillväxten i genomsnitt 0,5% inom EU. För USA växte produktiviteten med 1,5% per år under samma tidsperiod. En procentenhets skillnad i produktivitetsförbättringar varje år gör stor skillnad efter något decennium.

En arbetad timme är nu mer produktiv i USA än i EU, vilket också medför att inkomsterna inte heller kan växa lika mycket i EU. Enligt Draghis rapport har den disponibla inkomsten växt nästan dubbelt så mycket i USA som i Europa sedan år 2000.

Bistra sanningar

Rapporten lyfter även fram ett antal beklämmande faktum gällande tillståndet på Europas ekonomi:

• 4 av världens 50 största techföretag är europeiska.
• Förhållandet mellan människor i arbetsför ålder och pensionärer kommer att skifta från 3:1 till 2:1 fram till 2040.
• Med en sådan minskning i arbetsför befolkning kommer nuvarande produktivitetstillväxt på 0,7% per år endast räcka till att upprätthålla dagens välstånd vid år 2050.
• Omkring 70% av de stora genombrotten inom AI sedan 2017 kommer från USA.
• Den största europeiska leverantören av molntjänster har en marknadsandel på 2% inom EU.
• Inom kvantdatorer kommer fem av världens tio främsta bolag från USA och fyra från Kina. Inget kommer från EU.
• USA har fem gånger mer riskkapital för såddfinansiering än EU.

Var och en av ovanstående punkter behöver inte vara ett problem i sig. Men när allting summeras framträder konturerna av en strukturell kris.

Välbehövlig diagnos

Summa summarum: Det ser illa ut för Europa. Och enligt Draghis rapport kommer det bli värre om inte Europa lyfter sig i nackskinnet:

• En åldrande befolkning skiftar balansen mellan arbetsför befolkning och pensionärer.
• Växande geopolitiska spänningar innebär försämrade möjligheter till avsättning för exportindustrin.
• Inom strategiskt viktiga områden såsom AI och digitalisering saknar EU i dagsläget konkurrenskraft.

Draghis rapport är ett förtjänstfullt bidrag till debatten om Europas framtid.

Skriften kan ses som ett tappert försök att väcka EU ur sin törnrosasömn.

Läs mer:

Guld och gröna jobb är whisky och bilnycklar för von der Leyen

Hellre hårda lagar än gröna spadar