Sandström: Stegra pressar regeringen – men finansieringen påminner om Northvolt

Vargas-bolaget Stegra nekades stöd från Naturvårdsverket i december. Stålföretaget har sedan dess lobbat hårt mot regeringen för att omallokera medel till Energimyndighetens Industriklivet där Stegra skulle ha bättre chans att få loss pengar. Det avslöjade Di på måndagen.

Delar av Tidö-samarbetet verkar dock enligt Di betrakta stöd till enskilda bolag som “vårdslöshet med skattemedel.”

Vårdslöshet eller ej, det finns helt klart betydande likheter mellan Stegra och Northvolt:

• Båda är knutna till Vargas-duon Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz.
• Båda baseras på idén att först bygga en orderbok, därefter en fabrik.
• Båda utvecklar produkter för en redan befintlig marknad, där konkurrensen är knivskarp.
• Båda är etablerade på mindre orter i Norrland med en begränsad lokal arbetsmarknad.
• Båda har erhållit tiotals miljarder i offentlig finansiering i form av bidrag, kreditgarantier och offentliga lån.
• Både är skuldfinansierade startups.

I ljuset av detta kan vi överföra lärdomar från Northvolt till Stegra. Inte minst avseende de finansiella riskerna.

Likheter i finansiering

Northvolts problem blev snabbt akuta, delvis på grund av skuldfinansieringen. I konkursen kvarstår ett skuldberg på omkring 80 miljarder kronor.

När bolaget la ett stort varsel förra hösten ville ingen investerare putta in nya medel. En viktig orsak var att nya pengar skulle skickats vidare till kreditgivare som hade velat få tillbaka sina lån.

Stegra påminner om Northvolt då man beviljats 48 miljarder kronor i lånefinansiering. Aktieägarkapitalet uppgår enligt bolaget till omkring 21 miljarder kronor (2,1 miljarder euro).

Om bolaget får slut på pengar och byggt ett skuldberg – då borde man väl hamna i samma finansiella rävsax som Northvolt?

Hur mycket pengar finns kvar – egentligen?

Northvolthaveriet lär oss också att pressmeddelanden om finansiering ibland behöver tas med flera nypor salt.

I januari 2024 aviserar Northvolt att man erhållit en finansiering på fem miljarder dollar. Givet att bolaget var konkursmässigt ett drygt halvår senare kan man fråga sig vad dessa fem miljarder dollar egentligen avsåg.

En sak är säker: det var inte pengar på bankkontot.

Den som lyfter på locket till dessa pressmeddelanden hittar en snårskog av klausuler, kriterier och sammanflätningar som sällan förklaras i detalj.

Om en finansiering faller eller ett löfte inte infrias, kan annan finansiering också falla. Riksgäldens kreditgarantier aktiverades aldrig för Northvolt. Dominot föll snabbt under 2024.

Skäl till försiktighet

Mindre än en vecka efter att Northvolt aviserade sina fem miljarder dollar i januari förra året kom ett snarlikt pressmeddelande från just Stegra.

Finansieringen avsåg 4,2 miljarder euro, varav 1,2 miljarder euro var en kreditgaranti från Riksgälden. I ett mejl till Afv skriver Riksgälden “vad gäller Stegra så har 459 miljoner kronor av vår garanti tagits i anspråk vid årsskiftet.”

Bland andra finansiärer märktes även Euler Hermes, Europeiska Investeringsbanken och Svensk Exportkredit. I pressmeddelandet framgår också att bolaget totalt har säkrat finansiering på 6,5 miljarder euro.

Med Northvoltkraschen färsk i minnet borde vi nog fråga oss hur säker Stegras finansiering egentligen är. Vargas historik på den här punkten ger skäl till försiktighet, inte minst för politiker som blir uppvaktade av Stegra.

Hur länge räcker pengarna?

För att förstå Stegras motståndskraft blir det centralt att reda ut finansieringen, samt få en uppfattning om hur fort man gör av med pengar i dagsläget.

I mejl till Afv uppger bolagets presschef Karin Hallstan att det naturligtvis finns “en mycket lång lista med villkor och krav som bankerna ställt. De är uppfyllda.”

Stegras företrädare lär nog skruva upp retoriken mot regeringen den kommande veckan. Di avslöjar flera intressanta detaljer kring bolagets korrespondens med regeringen som antyder detta.

Garantier är ingen garanti

Det finns mycket att lära från Vargas-debaclet i Skellefteå, inte minst för politiker som pressas av ett Stegra på jakt efter mer skattemedel.

Här är tre lärdomar:

• Pressmeddelanden om säkrad finansiering och garantier på tiotals miljarder kronor inte verkar vara en garanti för någonting.
• Skuldfinansiering av kapitalkrävande startups medför stora risker, inte minst om kapitalet börjar sina.
• Olika finansieringskällor kan vara sammanflätade så att en källa måste erhållas för att annan finansiering ska aktiveras. Dominot kan falla väldigt snabbt.

Likheterna är så betydande att viss eftertanke kanske är på sin plats.