Sandström: Kristid är tid för grön Slöseriombudsman

Utrikespolitisk turbulens och tullar ställer nu krav på både upprustning och stärkt konkurrenskraft.

En oroligare omvärld kan ibland skapa det omvandlingstryck som behövs för att banta offentlig sektor. Som vi ska se råder det ingen brist på effektiviseringspotential, inte minst kring allt som kallas för innovation och grön omställning.

Vi börjar i den skånska galaxen.

Ett svart hål?

2010 genomförde Sydsvenskan en kartläggning av vad de benämnde “Den skånska galaxen” av innovationsfrämjande organisationer. Undersökningen visade att det existerade 80 sådana organisationer i Skåne med total budget på 400 miljoner kronor.

Som svar på dessa resultat utlovade regionens ledning åtgärder i form av konsolidering och besparingar.

När tidningen följde upp situationen tre år senare, framkom det att antalet organisationer istället för att minska hade växt med 50% till 120. Kostnaderna hade nästan fördubblats till 730 miljoner kronor.

Vildvuxen vegetation

Exemplet Region Skåne påvisar hur svårt det kan vara att rå på den ständiga tillväxten i offentlig sektor. Med tiden blir vegetationen alltmer vildvuxen och politiker kämpar förgäves med att hålla ordning på torpet.

Den gröna omställningen är inget undantag. Kommunala pengar kombineras med myndighets-pengar, som blandas med EU-pengar i en växande europeisk galax av stöd.

Grön galax

Ingen vet idag hur mycket pengar som läggs på stöd till näringslivet och grön omställning. Försiktiga uppskattningar från Skattebetalarnas Förening gör gällande att omkring 50 miljarder kronor om året gick till olika näringslivsstöd år 2022.

Riksgälden hade en ram för gröna kreditgarantier på 80 miljarder år 2024. 2023 tilldelades stålbolaget Stegra en kreditgaranti på 1,2 miljarder euro.

I slutet av samma år beviljades  en kreditgaranti på 1,5 miljarder dollar till ett annat bolag som också kontrolleras av Vargas-duon Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz. Bolaget, som hette Northvolt, lyckades aldrig uppfylla kriterierna för aktivering av Riksgäldens kreditgarantier.

Vi behöver även inkludera lån, kreditgarantier och direkta stöd från EU:s olika instanser. Även här rör det sig om tiotals miljarder kronor de senaste åren.

Dessutom har såväl Naturvårdsverket som Energimyndigheten fått ökade anslag under en tid.

50 miljarder?

Om enbart de gröna företagsstöden och kreditgarantierna idag uppgick till 50 miljarder skulle det motsvara 2,5 Öresundsbroar eller mer än en tredjedel av Sveriges försvarsbudget för 2025.

Det finns ett antal faktorer som gemensamt bidrar till att den gröna galaxen sväller.

Privata särintressen

Så snart ett offentligt program för något lovvärt (grönt) ändamål initierats kommer det också flockas särintressen runt syltburkarna.

När väl kreditgarantier, bidrag och exportkrediter ställts fram blir de svåra att plocka bort. Nyttan av dessa stöd är koncentrerade till de företag och nätverk som erhåller medlen.

Kostnaderna är däremot distribuerade över hela befolkningen. I kommunen, regionen, landet och EU.

Särintressen kommer påtala stödens förträfflighet, och samhällets övriga aktörer har som regel inte kraft att mobilisera tillräckligt motstånd.

Offentlig sektor – också ett särintresse

En före detta anställd på Energimyndigheten sade att ”man firade med tårta varje gång vi hade lyckats göra av med pengar” apropå utdelning av större anslag till företag.

Myndigheter tilldelas medel och om de inte gör av med dessa resurser riskerar de att erhålla ett mindre belopp följande år.

Resonemanget kan låta cyniskt, men den som sett offentlig sektor inifrån brukar känna igen sig i en sådan beskrivning.

Vidare befolkas myndigheter – liksom alla organisationer – av människor som anser att just deras organisation är viktig. Dessa genuina övertygelser medför i regel också kunskapsövertag vis-à-vis politiker.

Vinnova – Verket för innovationssystem, allokerar stöd till företag, bland annat för grön omställning. Myndigheten har liksom Energimyndigheten varit en snabbväxare i flera decennier.

Vid en genomgång av hur Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket använder sig av utvärderingar i sina årsredovisningar blev det tydligt att myndigheterna nästan uteslutande gör bruk av dessa för att framhäva positiva aspekter av sin verksamhet. Förmodligen delvis för att övertyga politiker om att höja anslagen till dem.

Jag har inte hittat en enda utvärdering som visar att näringspolitikens myndigheter skapar större nyttor än de kostnader som tas i anspråk. Detta för offentliga verksamheter vars omsättning i vissa fall nästan har femdubblats under 2000-talet.

Symbolpolitik

Gällande innovation och grön omställning är resultaten av en viss politik svåra att mäta och se på kort sikt. Regleringar, rationaliseringar och investeringar i baskraft tar tid innan de får effekt.

För att politiker ska kunna räkna hem en satsning i förhållande till opinionen hänfaller de därför ofta åt så kallad symbolpolitik. Spadar sätts i marken, satsningar aviseras, löften ges om tusentals arbetstillfällen.

När politiker dessutom kan godhetsstatuera genom att allokera mer av någon annans pengar till någonting “grönt” blir resultatet att kostnaderna ökar. År efter år, oavsett regering.

Rensa i rabatten

Mekanismerna ovan förklarar delvis varför offentliga medel ofta slösas bort. Och varför etiketten “grön omställning” skapat en jordmån där misshushållningen förmodligen är än mer utbredd.

Men det är ingen naturlag att detta måste fortsätta. Vid någon punkt infinner sig en kris då det är möjligt att börja rensa lite i den alltmer vildvuxna rabatten. Kanske har Sverige nått den punkten nu.

Inrätta en grön Slöso

Den tidigare Scania-VD:n Leif Östling påpekade för Di att grundtanken med Elon Musks initiativ Department of Government Efficiency (DOGE) på många vis är sund, men en aning brutal och osvensk.

Kanske är en grön Slöseriombudsman en bättre lösning.

En rejäl genomgång av grönt slöseri skulle identifiera tiotals miljarder i besparingsmöjligheter. Felanvändning av resurser är ytterst en form av miljöförstöring.

Läs mer:

Varför är Jens Nylander osynlig i de gröna utvärderingarna?

Skellefteås hattrick i gröna krascher – före Northvolt

Northvolt-grundaren Harald Mix 2013: billiga pengar är som heroin