Krönika Donald Trump
Sandström: Kallt handelskrig eller varmt handelskrig?
Trump-administrationens hot om snabb implementering av strafftullar mot både Mexiko, Kanada och Kina skapade oro i världen och häftiga rörelser på världens börser under måndagen.
Några av tullarna sköts dock på framtiden lika fort som de presenterades. Tullarna mot Kina ligger dock kvar, åtminstone i dagsläget.
Kanske har hot om handelskrig blivit en central del av den nya administrationens förhandlingsteknik. Men det är för tidigt att dra en lättnadens suck och Europa kan stå näst på tur.
Många tänker inte på industristöd och subventioner som en form av protektionism. Men världen har befunnit sig i ett kallt industripolitiskt handelskrig sedan finanskrisen. Nu sker en upptrappning och riskerna för totalt handelskrig ökar markant.
Protektionism sedan finanskrisen
Global Trade Alert är en tankesmedja med kopplingar till Sankt Gallen-universitetet i Schweiz. Organisationen sammanställer kontinuerligt hur frihandeln utvecklas i världen. Man dokumenterar bland annat alla handelsreformer och huruvida de bidrar till protektionism eller ökande handel.
För frihandelsvänner är det dyster läsning.
Om vi dividerar antalet handelshindrande reformer med antalet handelsfrämjande reformer går det uppskatta huruvida världen rör sig mot mer eller mindre protektionism.
En kvot som är större än ett antyder att protektionismen tilltar. Sedan finanskrisen har protektionismen hela tiden trumfat frihandeln. Värst var det under pandemin 2020–2021.
Från kallt handelskrig till fullskaligt krig?
Om statistiken från Global Trade Alert delas in i olika former av protektionism märks att industristöd är den vanligaste formen av handelshindrande åtgärd.
Subventioner till industrin och exportstöd utgör gemensamt 72% av all protektionism i världen. Tullar endast 7%.
Industristöd är en form av kallt handelskrig. Tullar kan sänkas, frihandelsavtal kan signeras. Alltmedan den inhemska industrin ändå gynnas via växande subventioner och exportkrediter.
När Trump-administrationen nu hotar om tullar kan det vara första steget mot fullskaligt handelskrig där länder är i öppen konflikt med varandra.
Illavarslande, men på sitt sätt bara en logisk förlängning av det som pågått i mer än 15 år.
Öppet handelskrig påverkar världsekonomin
På vilket sätt är då ett öppet handelskrig värre än det som pågått sedan finanskrisen?
Till att börja med lär inte industristöden och subventionerna försvinna för att tullar introduceras. Tvärtom, protektionistisk utbudspolitik kombineras nu med tullar i syfte att diskriminera utländsk konkurrens. Från fel till dubbelfel.
Vidare påverkas stabiliteten i världsekonomin och dess institutioner. Globala organisationer som WTO, OECD, IMF och Världsbanken har i varierande utsträckning etablerats med syftet att begränsa de nationella agendor som så lätt ger upphov till eskalerande handelskrig.
Om en av världens mäktigaste ekonomier öppet och systematiskt struntar i dessa institutioner kommer institutionernas legitimitet undermineras.
Kombinera detta med den turbulens som skapas och de potentiella motåtgärder som kan stå för dörren så det finns all anledning till oro.
Läs mer:
Regeringen vill se motmedel vid tullar
Trumps tullar straffar med blodröd Stockholmsbörs
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.