Grön omställning
Sandström: Inte ens EU lyckas följa EU:s gröna taxonomi
Inte ens EU-organet Europeiska investeringsbanken (EIB) ser ut att leva upp till EU-kommissionens taxonomi för gröna investeringar.
Financial Times erfar att endast 1% av dess tillgångar skulle kvalificera sig som gröna, vilket kan jämföras med bankens egenrapporterade “Climate Action ratio” på över 50%.
EIB:s verksamhetschef Jean-Christophe Laloux har i mejlkonversationer med EU-kommissionen argumenterat att taxonomin skulle skada bankens rykte. EIB kräver nu att kriterierna omprövas och att implementeringen skjuts framåt i tiden, enligt FT:s uppgifter.
Händelsen ger en fingervisning om hur EU-kommissionen tappat kontakt med verkligheten.
Mindre bolag drabbas
Chefer för sex olika banker har dessutom författat ett brev till kommissionens president Ursula von der Leyen, där man uttrycker särskild oro över hur mindre och medelstora bolag påverkas av “överdriven rapporteringsbörda”.
Kommissionen har försvarat sig och påtalat att små företag inte är skyldiga att rapportera på samma vis som större organisationer.
Fler exempel
FT:s avslöjande om EIB är bara ett av många exempel som väcker frågor avseende företagsklimatet i Europa.
På löpande band sjösätts regleringar, taxonomier, tullar och krav på rapportering – som inte ens EU verkar kunna leva upp till.
Unionens nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, knyter an till taxonomin. Taxonomin handlar mer om definitioner medan CSRD fokuserar på hur företagen rapporterar om sin verksamhet. CSRD ersätter föregångaren NFRD och är betydligt mer omfattande.
Fler och mindre företag påverkas. Bolag med mer än 250 anställda och 40 miljoner euro i omsättning berörs av CSRD. Medan NFRD gällde för omkring 11 000 bolag inom EU uppskattas att runt 50 000 bolag förväntas rapportera enligt CSRD. Direktivet rullas ut över kontinenten under 2025 och 2026.
Företagsklimatet påverkas
Denna snårskog av regler och rapporteringskrav påverkar givetvis företagsklimatet och viljan att investera i Europa.
Som tidigare poängterats slår regelbördan särskilt mot små och medelstora företag. Orsaken är att varje bolag kommer behöva anställa eller anlita ett antal personer för att se till så de nya reglerna efterföljs. Detta utgör en kostnad som blir mer kännbar för en mindre organisation med en mindre omsättning.
I ett Europa som önskar sig mer innovation, högre produktivitet och lägre arbetslöshet är detta ett problem. Mindre bolag har nämligen en kritisk roll i ekonomin på just dessa områden.
Förnyelse sker genom entreprenörskap
De amerikanska forskarna Acs och Audretsch (1988) visade att mindre och växande bolag står för en betydande andel av de banbrytande innovationerna i samhället.
Liknande mönster har identifierats även i Sverige.
Med ett dataset på 4853 innovationer kunde Cambridge-forskaren Johan P. Larsson 2015 visa att majoriteten av innovationerna introducerats av entreprenörer snarare än mogna organisationer.
Mindre bolag skapar fler arbetstillfällen…
Det finns en stor litteratur om de snabbväxande företagens roll i ekonomin. Forskningen på området har visat att nya arbetstillfällen netto skapas i unga och snabbväxande bolag snarare än i stora, mogna och etablerade organisationer.
… och högre produktivitet
Det finns också studier som visar att produktivitetsökningar i en ekonomi främst sker genom att högproduktiva företag tar marknadsandelar från företag med lägre produktivitet. Den här effekten framstår som mer betydande än de produktivitetsökningar som sker bland de stora och etablerade aktörerna.
På efterkälken
Ovan gör gällande att ett generellt gott företagsklimat och låga inträdesbarriärer in i branscher är centralt både för innovation, produktivitetsförbättringar och för att skapa nya arbetstillfällen.
En växande regelbörda får motsatt effekt eftersom inträdesbarriärer höjs och företagsklimatet försämras.
Detta är problematiskt, inte minst då Europa har tappat i konkurrenskraft de senaste decennierna. Något den tidigare ECB-chefen Mario Draghi påtalade i höstas inför kommissionen.
2008 var USA:s och EU:s ekonomier lika stora. Idag är USA mer än 50% större. På 15 år.
Problem på arbetsmarknaden
Enligt Draghis rapport har USA:s produktivitet ökat med 20 procentenheter mer än EU:s under samma tidsperiod. Högre produktivitet innebär högre löner – och högre levnadsstandard.
Alltsedan finanskrisen har EU dessutom lidit av högre nivåer av arbetslöshet än USA.
Då forskning gjort gällande att just små och medelstora företag är centrala för såväl innovation som produktivitetsökningar och skapandet av nya arbetstillfällen utgör den växande regelbördan ett hot mot Europas konkurrenskraft.
Inte ens EU:s egna institutioner är i närheten av att leva upp till EU-kommissionens “gröna” taxonomi.
Det säger egentligen allt.
Läs mer:
Guld och gröna jobb är whisky och bilnycklar till von der Leyen
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.