Sandström: Grön sockerchock skapar omvänd hockeyklubba

Inom entreprenörskapskretsar talas det ofta om så kallade hockeystick-kurvor som innebär att initiala förluster och investeringar följs av snabbt växande vinster. Alla som läst en kurs i entreprenörskap eller arbetat på en startup har sett dessa kurvor. Bland investerare finns idag också en utbredd skepsis mot fenomenet. Bakom eleganta grafer med hägrande vinster döljer sig ofta glädjekalkyler.

De senaste årens problem inom bland andra batteribolaget Northvolt och vindkraftsanläggningen Markbygden Ett är dock så betydande att vi måste diskutera det omvända fenomenet: inverterade hockeystick-kurvor. Initiala förluster följs av accelererande förluster, vilket i nästa skede innebär risker för konkurs eller rekonstruktion. Överoptimism, politisk konsensus och förekomst av offentlig finansiering är sannolika orsaker till att hockeyklubban pekar nedåt istället för uppåt.

Nedan återges fem exempel på inverterade hockeyklubbor: Northvolt, Markbygden Ett, Nilar, Aldermyrberget Vind och Åskälen Vind.

Northvolt eller No Volt?

I fallet Northvolt ser vi hur förlusterna accelererar. Försök att skala upp verksamheten leder till stora investeringar och när produktionsproblem sedan infinner sig och intäkterna uteblir ser vi istället växande förluster. Hockeyklubban infinner sig, men pekar nedåt istället för uppåt.

Markbygden Ett

Sveriges och Europas största vindkraftsanläggning, Kinaägda Markbygden Ett uppvisar ett liknande mönster som Northvolt. Initiala förluster följs av snabbt växande förluster som efter några år försätter bolaget i rekonstruktion. Tiden för hantering av rekonstruktionen förlängdes nyligen – ännu en gång.

I det här fallet har ofördelaktiga PPA-avtal (Power Purchase Agreements) angetts som huvudorsak. Ägaren hade inte föreställt sig att elpriserna och produktionen skulle fluktuera så mycket och att det skulle bli så dyrt att köpa el på marknaden när det inte blåser. Sockerchock, glädjekalkyler och överoptimism i investeringsfasen gör att det bara några år senare infinner sig problem ingen hade vågat föreställa sig.

Batteriutvecklaren Nilar

Svenska battertillverkaren Nilar uppvisar ett liknande mönster som Northvolt och Markbygden. Innan konkursen 2023 hade bolaget gått från små förluster till enorma förluster på hundratals procent av omsättningen. Tekniska problem och produktionsproblem radades på varandra, trots dessa fortsatte pensionsfonder att investera i bolaget under många års tid.

Aldermyrberget Vind

Det finns många exempel på inverterade hockeyklubbor inom vindkraften. Nedan återges Aldermyrberget AB. Utöver vindkraftens inneboende lönsamhetsproblem gällande oförmåga att producera när det inte blåser har bolaget också dragits med snöbildning som påverkat intäkterna negativt. Bolaget försattes i rekonstruktion i september 2023.

Åskälen Vind

Åskälen Vind är det sista exemplet som anges här. Med sina 80 vindkraftverk utanför Östersund har bolaget gjort växande förluster under flera års tid.

Teorin bakom hockeyklubban

Hockeyklubban går ut på att ett företag först sår och sedan skördar frukterna av sitt arbete. Investeringar i produktutveckling, produktion och marknadsföring ska i teorin sedan leda till tillväxt. Stordriftsfördelarna kickar dessutom in i produktionen.

När det gäller digitala tjänster finns också ett betydande inslag av så kallade nätverkseffekter som väntas leda till växande lönsamhet. Ju fler som använder en viss plattform som exempelvis Facebook eller Instagram desto större blir värdet av plattformen, vilket medför att användarbasen växer.

Teorier är bara teorier

Många investerare har bränt sig genom att låta sig övertygas av tjusiga powerpoints med hockeyklubbor som kickar iväg norrut. Det ingår förstås i en marknadsekonomi att vissa företag lyckas medan andra misslyckas och att ingen kan veta slutresultatet på förhand. Det ingår också att investerare försöker framställa sina satsningar i en ljus dager för att motivera en så hög värdering som möjligt.

Exemplena ovan varierar i storlek och har hämtats från två olika branscher. Det vore förstås intressant med fler fall från olika sektorer. Men de pekar gemensamt mot att idén om hockeyklubbor behöver problematiseras.

Grön sockerchock

I en vetenskaplig artikel i tidskriften Empirica från 2016 skriver de svenska forskarna Anders Kärnä, Alice Hallman, Andreas Stephan och Nils Karlson om hur innovationsstöd leder till en “sockerchock” i ekonomin. När stöden betalas ut ökar företagens investeringar men med tiden sker en avmattning och bolagen går tillbaka till genomsnittet. Effekterna var med andra ord obefintliga på lång sikt, men synliga i det kort perspektivet – en form av sockerchock.

Under investeringsfasen skapas en febril aktivitet. Band klipps, spadar sätts i marken, fabriker börjar byggas och byggarbetare bor i baracker. Frånvaron av genomlysning i kombination med billiga pengar och politisk varmluft skapar en miljö där satsningen negligerar såväl affärsmässiga som teknologiska och produktionsmässiga risker.

Ner i avgrunden

När investeringarna sedan växer ökar bara kostnaderna men intäkterna följer inte med. Hockeyklubban börjar nu peka rakt ner i avgrunden. Några år senare är det dags för antingen rekonstruktion eller konkurs. Hur många gånger behöver mönstret upprepas innan vi lär av historien?