Sandström: Är Northvolts konkurs lika stor som Kreuger-kraschen?

I förra veckan kom så beskedet att Northvolt ansöker om konkurs i Sverige.

Mitt i mediebevakning, uppsägningar och upprörda känslor i samhället kan det vara intressant att ställa konkursen i relation till andra stora krascher.

Northvolt är helt klart den största konkursen under 2000-talet.

Kreugerkraschen 1932 har gått till historien som den största konkursen i Sverige. Hur står sig då Northvolthaveriet i relation till Kreugers fall?

Northvolt vs Kreugerkraschen

Det kanske rimligaste nyckeltalet är vilket eftermäle bolagen lämnar i termer av obetalda skulder till omvärlden.

Vid tiden för konkursen hade Northvolt omkring 83 miljarder kronor i skulder.

Kreugers bolag hade lån på totalt 800 miljoner kronor hos olika svenska banker. Utöver detta fanns betalningsförpliktelser på 700 miljoner kronor. Lån i utlandet uppgick till åtminstone en miljard.

Ivar Kreugers personliga underskott summerade till fantastiska 1 miljard kronor. I dåtidens penningvärde, bör tilläggas.

Det är lite oklart hur dessa poster överlappar och går in i varandra. Men om vi för enkelhetens skull summerar Kreugerkraschen enligt ovan blir totalbeloppet 3,5 miljarder. I dagens penningvärde motsvarar det 136 miljarder kronor.

Kreuger störst i procent av BNP

Ett sätt att räkna skulle vara att se hur stora skulderna är i förhållande till BNP vid de olika tillfällena.

BNP var åtta miljarder kronor i Sverige 1932. Kreugerkraschens 3,5 miljarder skulle därmed utgjort 44% av BNP.

Om vi räknar med att Sveriges BNP idag uppgår till omkring 6 000 miljarder kronor skulle Northvolts kvarvarande skulder idag utgöra 1,4% av BNP.

Promenadseger för Kreuger.

Lika stora?

En jämförelse av totalbeloppen kan också vara intressant.

Sveriges Konsumentprisindex har ökat med en faktor på 39 åren 1932-2024. Om Kreugerkraschens 3,5 miljarder kronor år 1932 multipliceras med 39 blir resultatet 136 miljarder.

Kreuger överskuggar således Northvolt även i termer av de totala resurserna som förlorades.

Vilket nyckeltal är bäst?

Baserat på ovanstående siffror blir det tydligt att Kreugerkraschen var väsentligt större.

Kreugerhärvans skulder var så omfattande att de medförde en nationell finanskris som krävde särskilda åtgärder från svenska staten, inklusive en speciell lagstiftning för att hantera konkursen. Svallvågorna från Kreuger märktes dessutom i hela västvärlden.

Detta är knappast fallet med Northvolt.

Förenklingar

Ovanstående räkneexempel är baserat på ett flertal förenklingar och jämförelsen haltar på flera plan.

Även om Kreuger lämnade stora skulder fanns det också betydande tillgångar. Flera av bolagen som Kreuger investerade i är framgångsrika än idag, exempelvis Ericsson, Hufvudstaden, SCA och SKF.

Gällande Northvolts konkurs återstår det att se med vilken värdighet tillgångarna åldras.

Hur skulder fördelar sig mellan länder, dotterbolag och koncerner är en annan faktor som kan påverka jämförelsen.

Siffrorna som används ovan är också summariskt sammanställda och en mer utförlig analys är förstås möjlig att göra, för den som är intresserad.

Vilka poster som ska inkluderas i Kreugerkraschen är långt ifrån självklart och jämförelsen påverkas av hur många element som tas med. Lånen i utlandet är en osäker post. Sen är det inte självklart att Kreugers personliga skulder på en miljard ska inkluderas i sammanställningen då detta är en jämförelse av företag.

Å andra sidan var Kreuger skicklig på att blanda ihop sin privatekonomi med företagets ekonomi.

Hur man än räknar framstår dock Kreugerkraschen som väsentligt större än Northvoltkonkursen.

Ett utdraget städjobb

Städjobbet efter Kreuger pågick i åtminstone ett decennium.

Jämförelsen ovan gör gällande att Northvolthärvan är så stor att den sannolikt kommer ta lika lång tid att klara upp.

Men Kreugerhärvan måste betraktas som betydligt mer omfattande, inte minst med tanke att den uppgick till mer än 40% av BNP.

Northvolt verkar dock vara ohotad på andraplatsen över konkurser i Sverige.