Sandström: AP-fonderna har förlorat 6 miljarder – vilka partier bär skulden?

Det har rapporterats flitigt de senaste veckorna runt AP-fondernas havererade satsning på Northvolt. Totalt har 5,8 miljarder kronor gått upp i rök.

“Investeringen ligger helt i linje med vårt uppdrag”,  sa VD:n för Första AP-fonden Kristin Magnusson Bernard till SvD  i juni 2021 när satsningen i Northvolt aviserades.

Magnusson Bernard hade rätt. Som vi ska se ligger en stor del av ansvaret på politikerna.

Hur var detta möjligt och vilka partier bär skulden?

Vi tar det från början.

Bolund höjde tonen

Miljöpartiets språkrör Per Bolund blev finansmarknadsminister 2014. I media var han tydlig med att AP-fonderna bör agera proaktivt gällande den gröna omställningen.

2015 sa han att regeringen förväntar sig att “AP-fonderna ska vara ledande i klimatomställningen av finansmarknaden”.

Svensk pensionspolitik är sedan länge en blocköverskridande angelägenhet. När Bolund dammade av några av förslagen från utredningen 2012, gjordes detta i interaktion med Riksdagens pensionsgrupp.

På regeringens webbplats beskrivs pensionsgruppens mål som att “vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer.”

Vid den här tiden bestod pensionsgruppen av ledamöter från samtliga partier förutom V och SD.

“Stötande” investeringar

2017 klargjorde Bolund att gruppen skulle gå vidare med “den del av utredningen som handlade om ökade krav på hållbarhet och friare investeringar”.

Året därpå gick Bolund till hårt angrepp mot “stötande” investeringar från AP-fonderna.

”Om fonderna inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser”, sa han i en intervju 2019.

Det är svårt att misstolka signalerna från Bolund och regeringen.

Blocköverskridande samarbeten

Riksdagens Pensionsgrupp bildades på 90-talet i anslutning till att pensionsreformen utvecklades.

Pensionsfrågor har därmed hanterats via blocköverskridande samarbeten i flera decennier. På ett sätt naturligt att även AP-fondernas mandat sköttes enligt denna logik.

Gröna investeringar främjas

Regeringens proposition landade hos Riksdagen i juni 2018. 

I texten framgår att “vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten”.

Ordet “miljö” förekommer 35 gånger i propositionen, “hållbar” hela 59 gånger. “Avkastning” återfinns 46 gånger, “lönsam” är inte ett ord som går att hitta. Propositionen är 55 sidor.

Vänsterpartiet reserverade sig. Inte för att de var kritiska till den huvudsakliga inriktningen, utan för att de ville se mer styrning av pensionsfonderna. Alla andra partier röstade för.

Från den första januari 2019 fick Första–Fjärde AP-fonderna så möjlighet att placera en större andel av fondkapitalet i mindre likvida tillgångar såsom aktier i onoterade bolag. Detta med ett tydligare fokus på vad man kallar för hållbarhet.

Ännu friare tyglar

Men tyglarna var ändå inte tillräckligt fria. Året därpå landade ännu en proposition från regeringen i Riksdagen. Fonderna skulle nu få “utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar”.

Propositionen föreslog att Första-Fjärde AP-fonderna skulle få rätt att “göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalföretag”.

Föga förvånande var det sedan konsensus i Riksdagen när beslut fattades om propositionen.

Enligt Riksdagens protokoll röstade samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet återigen ja till förslaget om ännu friare tyglar.

Vänsterpartiets reservation grundade sig även nu i att man helst ser ännu större möjligheter för politiker att använda AP-fonderna till samhällsnyttiga ändamål.

Snabbt jobbat!

Mot bakgrund av dessa reformer blev det möjligt för AP-fonderna att skapa kommanditbolaget 4 to 1 Investments, som i sin tur gjorde miljardinvesteringen i Northvolt.

Runt denna investering infinner sig en del egendomligheter:

• 4 to 1 Investments första räkenskapsdag var den första juni 2021. Den nionde juni 2021 offentliggjordes investeringen i Northvolt.
• Om 4 to 1 är ett riskkapitalbolag – hur är det möjligt att genomföra en kommersiell och legal due diligence för en onoterad och riskabel investering på 3,5 miljarder på åtta dagar –  med total kostnad 700 000 kronor? Snabbt jobbat!

“Tidsandan” – nu igen!

De märkligheter som ägt rum kring 4 to 1 och radiotystnaden från bolaget gällande Northvolt behöver förstås i ljuset av de regelverk som reformerats.

Utan dessa förändringar hade AP-fonderna inte kunnat investera i Northvolt. Förändringar som ingen i Riksdagen kritiserat. Nej, inte heller Sverigedemokraterna.

Bland remissinstanserna är det också svårt att hitta kritiska synpunkter.

Magdalena Andersson skyllde partiets ståndpunkt i migrationskrisen på “tidsandan”.

Samma “tidsanda” satte tänderna i AP-fonderna. AP-fonder som verkar ha följt nya riktlinjer och regelverk. Under retorisk piska från ministrar.

Bolund och kålsuparna

Moderaterna har KU-anmält Magdalena Andersson för potentiella försök att styra AP-fondernas engagemang i Northvolt.

Genomgången visar kanske snarare att Per Bolund hållit i taktpinnen. Och voteringarna antyder att det fanns 349 goda kålsupare i Riksdagen.

Läs mer:

AP-fonderna vägrar ge svar om Northvolt-miljardärerna

Danska pensionsjätten: Värdet på Northvolt är nära noll

Chapter 11 riskerar att  bli  ett slag i  luften för Northvolt

Risker är nödvändiga men inte ett självändamål