Säkra klipp i teleoperatörer

Telekomoperatörer är en bransch som inte har hängt med i rallyt på börsen under 2009. Ödet är inte helt rättvist eftersom telekomoperatörerna tidvis klarat sig bättre än övriga börsen, men sektorn har släpat efter räknat från toppnivåerna under 2007 och väntas ge rejäla utdelningar under de kommande åren.

Affärsvärldens genomgång av tio stora europeiska operatörer visar en genomsnittsvärdering på 10,9 i p/e-tal räknat på 2010 års prognoser, att jämföra med p/e 17 för en cyklisk börs som Stockholm eller p/e 13 för hela den europeiska marknaden. Nordiska operatörer som Telenor och Tele 2 handlas förvisso med en premie jämfört sina europeiska kollegor, men aktierna är fortfarande billiga i relativa termer jämfört övriga sektorer.

en anledning till den låga värde¬ringen är att branschen ses som trist i en uppåtgående och positiv marknad. Pengarna placeras därför hellre inom verkstad och cykliskt trots att förväntningarna här är högre än på operatörerna. Många av telekombolagen är också gamla monopolföretag där ledningarna inte alltid haft det bästa ryktet på stan. Maktambitioner har ibland varit viktigare än rationella affärer. France Telecoms infall att köpa Telia Sonera under förra året utgör ett bra exempel.

Branschen har därtill fått sin dos av statliga regleringar genom åren och prispressen har stundom varit hård. Men nu väntar bättre tider för alla kupongjägare.

AvAffärsvärldens valda bolag räknar analytikerna med att fyra av tio kommer att ge runt 8 procent i årlig utdelning under de kommande tre åren. Resten väntas visa upp en direktavkastning på mellan 5 och 7 procent under samma period. Imponerande, särskilt med tanke på att motsvarande treårig marknadsränta ligger på runt 2,3 procent.

Våra nordiska bolag ligger alla i det lägre skiktet på utdelningsskalan, men med ryska uppgörelser inom räckhåll för Telenor och Telia Sonera kan siffrorna bli väsentligt bättre även i dessa företag.

Det finns dock ingen anledning för en investerare att studera telekomoperatörernas företagsobligationer. Finanskrisen har gjort placeringsformen populär att investera i under det senaste året eftersom räntorna varit höga. Obligationerna har därtill företräde till underliggande företags tillgångar vid en eventuell konkurs.

När det blåste orkanstyrka på finansmarknaden strax efter Lehman Brothers konkurs förra hösten låg snittet i ränta på 7,4 procent för europeiska operatörers obligationer. Vid denna artikels pressläggning uppgick samma avkastning till 3,95 procent.

Vad finns det då för hot mot direktavkastningen bland telekomoperatörerna under de kommande åren? Avbränningen på fast telefoni fortsätter förvisso men trenden har nu planat ut. De som inte vill ha kvar sin gamla telefon har i många fall redan sagt upp den. I British Telecoms senaste rapport märktes till och med smått inflationistiska tendenser och i Sverige höjde Telia Sonera i år priserna på fast telefoni med hela 16 procent.

Europeisk a regleringar k an verka hämmande på samtrafikavgifter men prisutvecklingen är fortfarande elastisk. Vilket gör att vi ringer mer enbart om det blir billigare att ringa över nationsgränserna. Undantaget är den finska marknaden där priserna redan är nedtryckta. Bolagen har dock huvuddelen av sina intäkter från mogna marknader där prispressen har stannat upp.

Inte heller torde framtida investeringar lägga några större hinder för feta utdelningar framöver. Det finns ett kontinuerligt investeringsbehov i allt ifrån mobilt bredband till fiberkabel. De stora kapplöpningarnas dagar är dock över och operatörerna bör kunna hålla investeringsnivån runt 11–13 procent av intäkterna.

Tvärtom har flertalet av operatörerna överraskat marknaden i ett flertal rap¬portperioder genom att skära ned mer än väntat på kostnader och investeringar.

Däremot sk a en placerare inte vänta sig några större samgåenden eller uppköp. Synergierna mellan olika telekombolag är begränsade över nationsgränserna och ägarupproret i France Telecom mot budet på Telia Sonera borde ha en avskräckande effekt även framöver. Affärsvärlden har skrivit om andra högavkastande bolag inom energisektorn men givet risknivån framstår telekomoperatörerna just nu som några av de bättre.