Säker satsning på bättre tider

Förtröstan behövs i dessa mörka börstider. För lika säkert som att det efter flera års glädjefnatt på börsen kommer en kraftig nedgång, lika säkert är det att börsen sedan går upp igen. Och det med råge. Det har blivit populärt i dessa tider att blicka tillbaka och se hur aktiekurserna reagerat före och efter börskrascher genom tiderna. När fundamental värdering av aktier inte verkar gälla längre finns historien att hålla fast vid.

Under depressionen på 1930-talet föll Affärsvärldens generalindex (Afgx) med 66 procent. Kreugerkraschen 1932 förstärkte fallet. Index föll under fyra år innan botten nåddes för att fem år senare ligga på plus 100 procent. Oljekrisen fick börsen på fall i början av 1970-talet. Det gick snabbare att nå botten denna gång, runt 1,5 år, och fallet var drygt hälften så stort (34 procent). Efter fem år hade index gått upp med drygt 70 procent. Den svenska fastighets- och bankkraschen var nästa stora bedrövelse i början av 1990-talet. Index föll med 50 procent och det tog två år att nå botten. Köpte man aktier då, som följde index, hade investeringen gått upp med drygt 250 procent under efterföljande fem år. I slutet av 1990-talet duggade kriserna tätt; Asienkrisen, Rysslandskrisen och slutligen it-sektorns kollaps som fick börsen att åter falla i slutet av 2000. Men redan efter 18 månader var botten nådd. Börsen hade den gången fallit med 50 procent och index gick upp med 90 procent under efterföljande femårsperiod.

Om bara tajmingen blir rätt är en aktieportfölj som följer börsindex ett säkert sätt att få bra avkastning på lång sikt. Söker man något som följer Stockholmsbörsen finns det några alternativ och indexfonder är ett. Det finns ett tiotal indexfonder hos banker och fondbolag. Nackdelen med en indexfond är att man inte får del av det mervärde som en duktig förvaltare kan ge. Som Henrik Milton, portföljförvaltare på Moderna Fonder, uttrycker det:

– Risken finns att indexfonden går sämre än aktiv förvaltning, men man vet vad man får och blir inte besviken.

Moderna Fonder är ett fondbolag som specialiserat sig på indexfonder och på deras hemsida liknas förvaltningen vid en dator som håller reda på vilka aktier som ska ingå i fonden. Eftersom kostnaden för en dator är jämförelsevis låg blir förvaltningsavgiften också låg. Avgiften för indexfonder ligger mellan 0,3 procent och 0,5 procent.

Många indexfonder väljer att efterlikna OMXS30-index. Indexet består av de 30 mest aktivt handlade aktierna på den Nordiska Börsen i Stockholm. Sammansättningen på OMXS30-index revideras två gånger per år, och det gör även fondbolagen och bankerna med sina indexfonder. Vid andra förändringar som avknoppningar eller liknande görs också justeringar.

I indexfonder ingår, förutom aktierna, instrument vars värde bygger på en korg av aktier. Det underlättar anpassningar av portföljen.

Avanzas Zero, Moderna Fonders Sverige Topp 30 och Handelsbankens 30 i Topp Index har alla upplägget att följa de 30 mest handlade aktierna på börsen. Enda skillnaden mellan indexfonderna är att Avanzas inte har någon avgift alls. Nordea och Robur arbetar med 80-100 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen i sina svenska indexfonder. Detta för att få en bredare exponering mot svenska aktier och bli mer unik när de flesta banker och fondbolag väljer att följa OMXS30-index. Det är riskspridningen man vill åt som aktieägare och ju fler bolag som ingår i fonden, desto mer minskar risken.

Ett annat sätt att få exponering mot index är att köpa en börshandlad fond som följer de största bolagen på Stockholmsbörsen. XACT Fonder är marknadsledande inom börshandlade fonder (ETF:er) i Norden. XACT OMXS30 är deras indexfond och fondandelarna handlas på börsen på samma sätt som aktier. Andelarna kan fritt köpas och säljas flera gånger per dag till rådande marknadspris till skillnad mot indexfonder och avgiften ligger på 0,3 procent.

I stället för att köpa en färdig indexfond eller en börshandlad indexfond går det förstås att sätta ihop en indexportfölj själv med exempelvis de 30 mest handlade aktierna. Det räcker dock inte med att pytsa in några tusenlappar för att få ihop en indexportfölj, eftersom många aktier handlas i börsposter på 200 aktier. Det krävs en hel del administration att följa vad som händer i portföljen och göra de justeringar som krävs för att efterlikna andra indexfonder. En egen portfölj är ett knöligare indexalternativ och courtage tillkommer också.

Att hitta olika sätt att följa index är inte problemet, det svåra är att veta när det är köpläge. Då finanskrisen var ett faktum i september förra året inledde Stockholmsbörsen sin färd nedåt. Afgx har backat med drygt 40 procent sedan dess. Det har nu gått ett år och frågan är hur länge den finansiella krisen kommer att hålla i sig och få börsen att falla ytterligare. Kommer nedgången att bli lika långvarig som efter depressionen under 1930-talet eller når vi botten redan efter ett par år som vid förra bankkrisen? Ingen vet. Men som sagt. efter regn kommer sol och då kan det bli en lönsam affär att ligga tung i index.

Krascher genom tiderna

1929 * Börskrasch Wall Street – depressionen

1932 * Kreugerkraschen.

1973 * Oljekrisen.

1990 * Fastighetskraschen.

1997 * Asienkrisen.

1998 * Rysslandskrisen.

2000 * It-kraschen.

Svenska indexfonder

Aktiespararna * Topp Sverige

Avanza * Zero

Catella * Sverige Passiv

Erik Penser * Aktieindexfond Sverige

Handelsbanken * 30 i Topp Index

Kaupthing * Sverige Index 30

Moderna Fonder * Sverige Topp 30

Nordea * Indexfond Sverige

Robur * Indexfond Sverige

SPP * Aktieindexfond Sverige

Källa: Morningstar.