Så vill SD bygga Sverige

I det riksdagsval som nu har avgjorts, gick tre partier framåt jämfört med det förra valet: Moderaterna, Miljöpartiet, och Sverigedemokraterna.

Med sina 5,7 procent i riksdagsvalet, kniper Sverigedemokraterna 20 mandat i riksdagen. Partiet, som hittills fokuserat på tre frågor: invandring, äldrefrågor och kriminalvård, ska nu sätta sig in i alla de områden som krävs av ett riksdagsparti.

– Hittills har bostads- och byggfrågor inte varit något fokusområde. Men det kommer att ändras framöver, förklarar Pavel Gamov.

I partiets manifest inför valet, ”99 förslag för ett bättre Sverige”, tas en fråga upp som är specifik för byggbranschen. Partiet är för ett bibehållet rot-avdrag.

– Avdraget gör att svarta jobb blir vita vilket är positivt. Dessutom skapar det jobb, säger han.

Inför valet bad Byggvärlden människor inom byggbranschen att räkna upp de viktigaste åtgärderna som en kommande regering bör syssla med för att förbättra för byggbranschen. Följande åtgärder räknades upp:

a. Förkorta uppsägningstiden.

b. Långsiktiga spelregler.

c. Stimulerande av hyresrättsbyggen.

d. En flexiblare planprocess.

e. Upprustning av miljonprogrammet.

f. Färre överklaganden av bygglov.

g. En samhällsbyggnadsminister.

h. Fler utbildningar.

Av dessa anser Pavel Gamov och Sverigedemokraterna att stimulerandet av hyresrätten är viktigast.

– Här håller vi med de rödgröna om att subventioner är bra. Vi måste bygga så att folk har råd att bo billigt, säger han.

Alla partier som hittills suttit i riksdagen är överens om att energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid måste minska. Ni nämner också detta i ert manifest.

Nämn ett par viktiga åtgärder, som berör byggbranschen, för att detta ska kunna uppnås?
– Det måste satsas på miljövänliga lägenheter. Idag finns det många gamla lägenheter som läcker en massa energi. Det ska byggas klimatsmart.

Innebär det att ni är för att miljonprogramsområden får ekonomisk hjälp att renoveras?
– Vi har inte lagt några öronmärkta pengar på det. Däremot vill vi ge kommuner extra bidrag. Dessa bidrag kan till exempel gå till sådana upprustningar.

Pavel Gamov vill inte definiera sitt parti utifrån en höger-vänsterskala. Istället ser han Sverigedemokraterna som ett pragmatiskt parti som väljer sida utifrån svenskarnas bästa. I partiets manifest står det också att man ska värna om svenska intressen. Pavel Gamov pekar på att det för byggbranschens del kan innebära ett värnande om svenska byggjobbare.

– Vi vill behålla den svenska modellen med kollektivavtal som ger en bra lön. Det är problematiskt att till exempel lettiska byggjobbare kommer hit för mycket lägre löner. Det är till exempel därför som vi vill ut ur EU. De lägger sig i för mycket.

Men om de lettiska byggjobbarna också får drägliga löner. Är det problematiskt för de svenska intressena?
– Idag har vi en hög arbetslöshet. Speciellt bland ungdomar. Därför ska jobb i första hand gå till svenska medborgare. Men om inte det räcker har vi inga problem med begränsad arbetskraftsinvandring, säger Pavel Gamov.

Samtidigt har Skanska och andra svenska byggföretag verksamheter utomlands med svenska medarbetare. Är det problematiskt om dessa svenskar tar jobb från de ländernas medborgare?
– Det är så klart positivt att svenska medborgare jobbar i Sverige, men om det inte skapar några problem och sköts schysst utomlands, så har vi inga problem med det.

Byggbranschen står inför stora pensionsavgångar, samtidigt som bristen på nya ingenjörer och byggarbetare är ett växande problem. Hur ska det lösas?
– Genom satsningar på skola och komvux. Vi vill stärka lärlingsrollen. Vi tycker inte, som de rödgröna, att alla utbildningar ska leda till högskolekompetens.

I intervjuer i media har Sverigedemokraterna flera gånger poängterat att man ska värna om den svenska byggtraditionen. Pavel Gamov anser att det handlar om att byggnader ska ha växt fram och godkänts av befolkningen.

– Vi tycker till exempel inte om att det planeras och byggs för fullskaliga moskéer. Det kan också handla om buddistiska tempel och nyligen sade vi nej till en ortodox kyrka som inte passade in.

Vem ska definiera vad som är svensk byggtradition?
– Det får man avgöra i varje enskilt fall i kommunerna. Sedan kan det vara svårt att avgöra vad som är svenskt. Men vi är emot byggnader som bryter mot traditioner. Vi var till exempel emot utformningen av nybyggda Uppsalas nya konserthus eftersom det bröt mot en traditionell byggstil.

Byggvärlden har tidigare pratat med experter som pekar på att mycket av det som vi anser vara svensk arkitektur och byggkonst, från början är influenser från utlandet. När blir utländska influenser svenska?

– Alla traditioner förändras men svenska folket måste vilja det själva. Ytterst handlar det om att svenska folket själva ska få bestämma utformningen av det som byggs och inte överösas med influenser utifrån. Moskéer till exempel är väldigt främmande och byggs nu upp i snabb takt.

Men om det är just svenska folket som inte har något emot moskéer, eller som bygger moskéerna, så har ni alltså inget emot det?

– Då är vi som parti emot det. Annars får man rösta på ett annat parti.

Pavel Gamov och Sverigedemokraterna anser också man ska bygga på bredden, mer än på höjden. I praktiken innebär det bland annat att skyskrapor bör undvikas i stadskärnor.

Nämn en riktigt svensk byggtradition som är okej att bygga?

– Funkisstilen är ju typiskt svensk. Även utomlands brukar det definieras som svenskt.