Experterna om inflationen 2022: ”Kan sätta avtryck på Riksbanken”

Inflationen har varit på allas läppar under hösten 2021. De höga elpriserna har drivit upp inflationstakten enligt KPIF till den högsta nivån på 28 år. Riksbanken poängterar att den höga inflationen är övergående, men frågan är hur länge den höga inflationen väntas bestå och hur Riksbanken väntas agera.

Swedbanks chefekonom Mattias Persson menar att inflationen kommer fortsätta ligga högt även under 2022. En viktig drivkraft blir övervältringen från producentledet till konsumentledet.

“Höga råvarupriser, fraktpriser, matpriser och insatsvarupriser kommer under 2022 få en allt mer framträdande roll i svensk inflation, och dessa faktorer tar över stafettpinnen från energipriser som påverkade inflationen under 2021”, säger han till Affärsvärlden.

Han menar att inflationen kommer ligga kvar på en nivå över 3% två kvartal in i 2022. Sedan väntas inflationen falla ner mot drygt 2%. Det underliggande pristrycket vänta förbli högt och ligga över 2% under hela året.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg menar den höga inflationen kommer att bestå under kommande sex månader, men att baseffekter och tillfälliga effekter från energi kommer att sänka inflationstakten markant efter detta. Länsförsäkringar räknar med att inflationen kommer ligga under 2% under slutet av 2022. Hon får medhåll av Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

“Framför allt höga elpriser kommer göra att inflationen kommer att vara mycket hög under vintern. Inflationen bör dock falla tillbaka markant senare under 2022”, säger han till Affärsvärlden.

Ingen räntehöjning 2022

Torbjörn Isaksson menar att Riksbanken kommer att agera på den höga inflationen och den starka ekonomin, men inte med reporäntan.

“Riksbanken minskar istället sitt obligationsinnehav, genom att inte återinvestera alla förfall. Reporäntan lämnas däremot oförändrad på 0%”, säger han.

Alexandra Stråberg tror att Riksbanken under året eventuellt kommer höja slutnivån på reporäntebanan något, men att balansräkningen hålls konstant. Dock väntas Riksbanken flagga för att den ska minska under 2023.

Mattias Persson tror dock att Riksbanken kommer börja lätta på den penningpolitiska gaspedalen redan 2022.

“Riksbanken kommer att gå försiktigt fram och kommer börja med att förändra sina värdepappersköp. Riksbanken kommer att påbörja nedtrappningen av värdepappersinnehaven redan under det andra halvåret 2022, i första hand genom att avveckla innehavet av statsskuldväxlar samt att nedtrappningen av obligationsinnehaven snabbas på rejält under 2023”, säger han.

Han tror att Riksbanken höjer reporäntan redan under det första halvåret 2023 och att denna kommer att följas av ytterligare en höjning senare under 2023.

“Ytterligare höjningar kan bli aktuella de kommande åren, men jag ser ingen dramatik framför mig. Vi kommer att få se lite högre centralbanksräntor men fortfarande på en, i ett historiskt perspektiv, låg nivå”, säger han och fortsätter:

“Riksbanken kommer även att fortsätta nedtrappningen av sin balansräkningen under de kommande fyra åren och man kommer börja med innehaven i statsskuldväxlar följt av företagsobligationer och säkerställda obligationer samt statsobligationer. Men Riksbanken kommer troligen sitta på en värdepappersportfölj på en 600-700 mdkr om fyra år.”

Inflationen kan förändra förutsättningarna

Mattias Persson utesluter dock inte en räntehöjning redan under slutet av 2022. Detta om inflationen fortsätter komma in högt, inflationsförväntningarna stiger och andra centralbanker höjer sina policyräntor i en snabbare takt.

Torbjörn Isaksson menar att räntan troligen är nära noll även på några år sikt, även om den möjligen kan höjas vid slutet av en fyrårshorisont. Men om inflationsuppgången i Sverige och resten av världen blir högre än väntat och breddas kan ECB lätta på gasen tidigare än väntat.

“I ett sådant scenario skulle dörren kunna öppnas för att Riksbanken stramar åt mer än vad som idag ligger i prognoserna, till exempel genom att höja räntan. Inflationen och löner stiger dock inte i Sverige om det inte sker i omvärlden, och då framför allt i euroområdet”, säger han.

Även Alexandra Stråberg påpekar att Riksbanken kommer bedriva en mer åtstramande penningpolitik om långa inflationsförväntningar stiger och löneökningstakten ökar markant.

“Men inflationsförväntningarna är i dagsläget väl förankrade. Och det är just därför vi inte ser inflationen idag som något som skulle leda till att Riksbanken ändrar sina planer. En ny kris eller chock inom det finansiella systemet skulle dock såklart påverka Riksbankens agerande”, säger hon.

Alexandra Stråberg menar att sannolikheten för högre räntor i närtid är låg.

“Nya mer allvarliga virusmutationer kan ge en ny ekonomisk nedgång, finanspolitiken kan bli mer åtstramande och dämpa återhämtningstakten mer än väntat. Det skulle leda till en mer expansiv penningpolitik. Kanske med negativa räntor och omfattande tillgångsköp. Men vi kan också få högre räntor, trots att sannolikheten för detta bedöms vara låg”, säger hon.

Fed avslutar obligationsköpen och höjer räntan

Vad gäller hur stora centralbanker såsom Federal Reserve och ECB väntas agera under året menar Alexandra Stråberg att Fed kommer att påbörja sin åtstramning, men att det inte bör påverka Riksbanken alls. Vad gäller ECB väntas centralbanken fortsätta med en kraftigt expansiv penningpolitik, vilket kan försvåra för Riksbanken att inleda en åtstramning. Detta då det skulle kunna stärka kronan och trycka ned inflationen under målet innan återhämtningen är genomförd.

Mattias Persson menar att Federal Reserves agerande, där de väntas avsluta sina obligationsköp om någon månad och höja räntan tre gånger under 2022, kan sätta avtryck på Riksbanken.

“Det faktum att Fed kommer gå fortare fram kan sätta lite avtryck på Riksbanken, men annars är den stora utmaningen för Riksbanken att man måste gå före ECB. Vilket en hög inflation kommer tvinga dem att göra”, säger han.