Så tjänar Luxemburgbolagen pengar på vindkraften – trots förlusterna

Affärsvärlden har i flera artiklar visat att många utlandsägda vindkraftparker har problem med lönsamheten. Det gäller särskilt för de parker där moderbolaget ligger i Luxemburg.

Totalt har de Luxemburgägda bolagen investerat 37,8 miljarder kronor i svenska vindkraftsparker och förlusterna uppgår till 3,9 miljarder kronor, kunde Affärsvärlden nyligen visa.

”Inte meningen att betala skatt”

Men det finns en anledning till att de här vindkraftsparkerna går med stora förluster. På så sätt slipper de nämligen att betala bolagsskatt i Sverige.

Logiken är att belåna det svenska AB:et extremt kraftigt med ett minimalt eget kapital och ta ut en hög ränta på lånet.

På så sätt kan de Luxemburg-ägda bolagen skattefritt transportera pengarna till Luxemburg och sedan vidare till olika investerings- och finansbolag.

”De här bolagen är konstruerade för att inte betala skatt i Sverige. Det är en smart lösning från deras perspektiv och förmodligen helt lagligt”, säger Joachim Landström, doktor i redovisning vid Uppsala universitet, som Affärsvärlden har tagit hjälp av för att granska bolagens redovisning.

Affärsvärlden har haft unik tillgång till ett företagsregister i Luxemburg och på så sätt kommit åt redovisningen för de svenska vindkraftsparkernas moderbolag i landet.

Som exempel har vi valt att titta närmare på årsredovisningarna för vindkraftsparken Långmarken AB (Långmarken) i Kristinehamns kommun som till helt nyligen ägdes av det Luxemburgregistrerade bolaget Embla SA (Embla).

Skyhög belåning

Svenska Eolus Vind köpte 2012 projektet som en gång sjösatts av fastighetsbolaget Wallenstam, med tillstånd för åtta vindkraftverk med en effekt på 3,3 megawatt vardera.

2016, ett år innan driftstart, sålde Eolus Vind två av verken till Malmö stad respektive Kalmar län. De övriga sex vindkraftverken i Långmarkens vindkraftpark såldes till Embla. Eolus behöll en ägarandel på 10% i vindkraftsparken fram till 2023 då även Eolus sålde sin andel till Glennmont Partners.

Det är också Eolus VD Per Witalisson som har skrivit under Långmarken AB:s årsredovisningar.

Malmö stad har finansierat sitt vindkraftverk genom ett lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) och en grön obligation som kommunen ställt ut.

De luxemburgska ägarna har en mer aggressiv balansräkning. Emblas finansiella tillgångar bestod då av det aktieägarlån på 22 miljoner euro som man lånade ut till Långmarken med en ränta på 8%. Skulden som del av balansomslutningen är över 90%.

Redan 2017, alltså första driftåret, plockade Embla ut 1,8 miljoner euro i ränta från Långmarken via aktieägarlånet. Värt att nämnas är att Långmarkens totala omsättning 2017 uppgick till 1,9 miljoner euro.

Joachim Landström konstaterar att den skuldsättning som Långmarken och andra Luxemburgägda vindkraftsparker har är extremt hög.

“Långmarken har en skuldsättning på över 90% i förhållande till balansomslutningen. Det finns inget vanligt bolag som kan drivas med den höga skuldsättningen”, säger Joachim Landström

”En bra affär”

Det är aktieägarlånet som är själva ”motorn” i de här uppläggen, konstaterar Joachim Landström.

”Årsredovisningarna visar att Embla har haft ränteintäkter på drygt 11 miljoner euro på det här lånet under de sex år som man kontrollerar Långmarken samtidigt som man undviker den svenska bolagsskatten. Det är en bra affär med tanke på det extremlåga ränteläge som rådde under de här åren.”

Mellan perioden 2016 och 2022 uppgick Långmarkens totala omsättning till drygt 14 miljoner euro. Skillnaden mellan de 11 miljoner euro som Embla plockade ut i ränteintäkt användes främst till avskrivningar av vindkraftsparken.

Pengarna rullar vidare

Men det tar inte slut där.

Ränteintäkterna från Långmarken forslas sedan vidare eftersom Embla endast är en länk i en längre finansiell kedja.

Embla ägs nämligen i sin tur av det franska investmentbolaget Mirova och specifikt av fonden Mirova Eurofideme 3 som bildades 2014 för att investera i förnybar energi.

Fonden tog in 350 miljoner euro från framför allt europeiska försäkringsbolag och pensionsfonder, men även EIB bidrog med 40 miljoner euro.

EIB investerade också 16 miljoner euro direkt i Långmarken via Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI).

Höga avkastningskrav

Efter att ränteintäkterna landat hos Embla skickas de pengarna vidare till Mirovas-fonder (Mirova – Eurofideme 3 och Mirova – Renewable Co-investment 1) i form av två skuldebrev med en ränta på konvertiblerna på mellan 6,8 och 7,78%.

Embla behöver således inte heller betala någon bolagsskatt i Luxemburg eftersom man går med förlust där med.

”De verkar köra med samma upplägg även för Embla som för Långmarken”, säger Joachim Landström.

Mirova och de två nämnda fonderna ägs i sin tur av det globala kapitalförvaltningsbolaget Natixis Investment Managers som är en del av den franska finansgruppen Groupe BPCE.

Hur mycket pengar som Mirova och dess ägare gör på den här affären är svårt att bedöma även med två lager av finansiella rapporter.

Klart är i alla fall att det inte betalas någon betydande bolagsskatt i varken Sverige eller Luxemburg.

Ägarbyte

Det var aldrig meningen att de här bolagen som frontas av Mirova och Embla skulle äga Långmarken en längre tid.

“Vi är inte investerare som köper och behåller. Tvärtom, vi har ett ganska opportunistiskt förhållningssätt där vi köper en tillgång och säljer investeringen efter några år”, uppgav Raphael Lance, förvaltare av Mirova Eurofideme 3, när man köpte Långmarken för sju år sedan.

I slutet av 2022 säljer Mirova samtliga aktier i Långmarken för 15,3 miljoner euro till det då nybildade Luxemburgbaserade bolaget NECRI Holdings Sarl.

Innan försäljningen har Embla ökat värdet på aktierna med hjälp av reverseringar (återföringar av nedskrivningar) och ägartillskott.

Med en sista reversering på aktierna om 5,7 miljoner euro och ett ägartillskott på 1,4 miljoner euro så har aktierna i Embla 2022 ett värde om 8,9 miljoner euro.

”NECRI Holding köper aktierna för 15,3 miljoner euro så Emblas reavinst på försäljningen landar på 6,3 miljoner euro”, konstaterar Joachim Landström.

Vart det ursprungliga aktieägarlånet på 22 miljoner euro tar vägen går inte att se i årsredovisningarna, men det tas sannolikt över av de nya ägarna, menar Joachim Landström.

“Stolta över den svenska portföljen”

Bakom Långmarkens nya moderbolag NECRI Holdings hittar man de tunga finansiella bolagen Glennmont Partners och Nuveen Infrastructures.

Nuveen Infrastructures skriver i ett pressmeddelande i maj 2023 att investeringarna i Långmarken och Våsberget utanför Ljusdal är de första i en ny fond som tagit in 700 miljoner euro i kapital för att investera i förnybar energi.

”Vi är stolta över att ha satt denna svenska portfölj i drift med hjälp av de ursprungliga utvecklarna och byggföretagen Eolus och RES Renewables Norden och med stöd av vår medinvesterare EIB. Efter nästan sex års drift, i enlighet med vårt tredje fonds mandat, är vi glada att överlämna den till de erfarna teamen på Nuveen, kommenterar Ralph Lance på Mirova affären.

Ett nytt finansiellt kapitel i Långmarkens historia har således inletts.