Så tar du plats i en börsjätte

För den ganska modesta summan har du chansen att mota bort Handelsbanken Fonders representant Joachim Spetz från livsmedelsföretaget Axfoods valberedning. Axfood, börsvärde 12,4 miljarder, kontrolleras visserligen av Antonia Ax:son Johnson, som har 46,3 procent av rösterna. Och bolaget har som av en händelse den något ovanliga principen att valberedningen utses av “ägare som innehar aktier motsvarande lägst 40 procent av samtliga röster”, vilket bara är en. Den ägaren ska sedan “efter samråd med de tre därefter största ägarna utse en valberedning om fem personer”. Och eftersom Handelsbanken Fonder är fjärde störst med sina 531 315 aktier slank de med in i Axfoods valberedning.

Om du köper 531 316 aktier, det vill säga en aktie mer än vad Handelsbanken Fonder har, så blir det i runda slängar 125 miljoner kronor. Detta enligt den omfattande granskning av valberedningarna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista som Affärsvärlden har gjort.

Det är nu i dagarna som storbolagen börjar spika sina valberedningar, i nästan samtliga fall genom att utse ett visst antal av de största ägarna vid en viss tidpunkt. 15 av börsens storföretag bestämmer valberedningens utseende på fredag, den 31 augusti. Ytterligare åtta storbolag sätter ned foten en månad senare, 30 september, och ett femtontal genomför sina utnämningar vid mer fluffigt definierade tidpunkter under hösten.

I dag har de flesta av börsbolagen valberedningar som en följd av koden för bolagsstyrning. Bland storbolagen är det bara Lundbergbolagen LE Lundbergs och Hufvudstaden samt värmepumpkoncernen Nibe som inte har någon. En handfull bolag utser sina valberedningar redan på de ordinarie bolagsstämmorna och vilket gör dem omöjliga att ta sig in i just nu. Dessa ingår inte i granskningen.

Affärsvärlden har räknat ut vad det skulle kosta att köpa tillräckligt med aktier för att bli större än den ägare med lägst andel röster i var och en av de 47 storbolags valberedningar som är “öppna” för nykomlingar under hösten. Vi har, för enkelhets skull, räknat värdet på den “siste” ägarens aktiepost i ägarlistan (i några bolag som har röststarka A-aktier kan det bli ett annat pris, men i flera fall går det inte att köpa dessa över marknaden).

Totalt handlar det om minst 176 valberedningsstolar som ska fyllas i de 47 bolagen. Snittpriset för en plats i ett större svenskt börsbolag hamnar på 1,9 miljarder kronor.

Dyrast är, föga förvånande, valberedningen i Stockholmsbörsens största bolag, Ericsson. Trots aktiens kräftgång de senaste åren måste man köpa Ericssonaktier för något över 10 miljarder kronor för att komma upp i de 2,7 procent av rösterna som Swedbanks fondbolag Robur sitter på. Visserligen skulle det bli avsevärt billigare att köpa A-aktier, men dessa finns nästan uteslutande i händerna på Wallenbergsfären och Handelsbanksfären och handlas bara i ringa omfattning.

Biljetten för att få dricka kommittékaffe i Hennes & Mauritz kostar 8,5 miljarder kronor och hos Hans Dalborg i Nordea är prislappen dryga 7 miljarder. Långt mer än så har Björn “Nalle” Wahlroos och hans Sampo för övrigt lagt i banken för sina dryga 5 procent, vilket ger dem en solklar plats i valberedningen. (Intressant nog försitter Wahlroos själv aldrig en chans att håna företeelsen med valberedningar.)

Långt ifrån alla storbolag är så dyra. Den som får tag i 2,7 miljoner A-aktier i skogsjätten Holmen, lika mycket som Handelsbanksfären sitter på, får betala 800 miljoner kronor. I försvarsjätten Saab kan man också få en plats för under miljarden.