Stockholmsbörsen
Så stor var Stockholmsbörsens uppgång – i ett historiskt perspektiv
2023 inleddes i en positiv anda med en uppgång i januari med hela 7,6 procent. Även februari var positiv, om än inte lika stark. Därefter skedde en stabilisering under några månader tills en svagare utveckling tag över handen under juli-oktober. Avslutningen på året blev dock mycket stark med uppgångar i november och december med 7,6 respektive 7,3 procent.
Liksom under året innan stod inflationen i blickfånget tillsammans med det höga ränteläget i spåren av centralbankernas kraftiga styrräntehöjningar. Den vägledande centralbanken Federal Reserve höjde styrräntorna ytterligare under året men tog också några räntepauser för att bedöma effekterna av räntehöjningarna. Mot slutet av året dämpades amerikanska inflationen ytterligare vilket ledde till stigande förhoppningar om att räntetoppen kan vara nära. Och i december kom så slutligen Federal Reserve med signaler om att styrräntan kan komma att sänkas under nästa år – vilket ytterligare eldade på börsbrasan.
Året bjöd också på en hel del oro i finanssektorn. Dels i USA där bland annat den regionala banken Silicon Valley Bank kollapsade och togs över av amerikanska tillsynsmyndigheter, dels i Europa där Credit Suisse kollapsade och senare övertogs av rivalen UBS.
På den svenska börsmarknaden var det också en hel del oro i fastighetssektorn som hade sin grund i sektorns höga skuldsättning. Mot slutet av året återhämtade sig flera fastighetsaktier på förhoppningar att räntorna ska falla tillbaka framöver efter positiva inflationssignaler även i Sverige.
Geopolitiskt var även 2023 ett eländigt år med flera oroshärdar. Ukrainakriget låg fortsatt kvar som en våt filt över marknaden och i slutet av året blossade konflikten mellan Hamas och Israel åter upp med besked, vilket fick marknaden att oroa sig över möjliga spridningseffekter i regionen. Borta vid horisonten tornar också det mörka molnet Kina-Taiwan upp sig mer och mer.
Indexutveckling sedan 1986 i bifogad tabell.
| Tabell: OMXS30-index | |||||
| År | Kurs | Förändring, % | Högsta, % | Lägsta, % | Kommentar (Finwire) |
| 2023 | 2 396,07 | 17,26% | 17,61% | -0,32% | Tecken på att inflationen faller tilllbaka, stigande förhoppningar att räntetoppen har nåtts |
| 2022 | 2 043,40 | -15,55% | 1,95% | -26,36% | Ukrainakrig, rejält högre inflation och kraftigt höjda styrräntor |
| 2021 | 2 419,73 | 29,07% | 29,36% | 0,56% | Fortsatta stimulanser, vaccinationsprogram och hopp kring återöppnandet |
| 2020 | 1 874,74 | 5,81% | 10,10% | -28,82% | Coronapandemi, globala stimulansåtgärder |
| 2019 | 1 771,85 | 25,78% | 27,93% | -2,17% | Minskad konjunkturoro, framsteg handelssamtal USA-Kina |
| 2018 | 1 408,74 | -10,67% | 6,50% | -12,59% | Handelskonflikter främst USA-Kina, allmän konjunkturoro, brexitoro |
| 2017 | 1 576,94 | 3,94% | 10,85% | -1,22% | |
| 2016 | 1 517,20 | 4,86% | 7,38% | -14,25% | |
| 2015 | 1 446,82 | -1,21% | 17,44% | -6,50% | Greklands skuldkris, landet skjuter upp betalningar till IMF, Kinaoro i ekonomin |
| 2014 | 1 464,55 | 9,87% | 10,98% | -6,48% | |
| 2013 | 1 332,95 | 20,66% | 21,16% | 0,38% | |
| 2012 | 1 104,73 | 11,83% | 14,14% | -4,73% | Eurokrisen, Draghi levererade “what ever it takes” |
| 2011 | 987,85 | -14,51% | 2,34% | -27,91% | Eurokrisen (skuldkrisen i Europa) |
| 2010 | 1 155,57 | 21,42% | 22,88% | -3,40% | |
| 2009 | 951,72 | 43,69% | 47,49% | -10,68% | |
| 2008 | 662,33 | -38,75% | 0,00% | -48,52% | Finanskrisen, subprime-bubbla i USA, Lehman går omkull |
| 2007 | 1 081,44 | -5,74% | 15,19% | -8,78% | |
| 2006 | 1 147,27 | 19,51% | 20,12% | -9,36% | |
| 2005 | 960,01 | 29,40% | 30,31% | -2,31% | |
| 2004 | 741,88 | 16,59% | 18,80% | -0,44% | |
| 2003 | 636,29 | 29,01% | 30,59% | -12,75% | USA går in i Irak |
| 2002 | 493,20 | -41,74% | 3,83% | -51,09% | |
| 2001 | 846,49 | -19,85% | 6,98% | -41,58% | 11 september |
| 2000 | 1 056,11 | -11,92% | 29,10% | -14,39% | IT-kraschen |
| 1999 | 1 198,97 | 70,96% | 73,92% | -3,67% | IT-bubblan byggs upp |
| 1998 | 701,31 | 16,94% | 38,14% | -17,14% | Finanskrisen i Ryssland, Ryssland ställer in betalningar |
| 1997 | 599,71 | 27,79% | 43,84% | -1,59% | Asien i finansiell kris |
| 1996 | 469,29 | 38,86% | 38,88% | -4,11% | |
| 1995 | 337,96 | 18,83% | 30,88% | -5,05% | |
| 1994 | 284,40 | 3,42% | 13,94% | -7,17% | |
| 1993 | 274,99 | 53,08% | 56,31% | -4,60% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1992 | 179,64 | 7,64% | 11,40% | -27,79% | Fastighetskrisen, bankkrisen, Riksbanken höjer marginalräntan till 500 % |
| 1991 | 166,89 | 11,01% | 39,24% | -8,55% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1990 | 150,33 | -27,89% | 11,26% | -33,55% | Fastighetskrisen, bankkrisen |
| 1989 | 208,48 | 30,62% | 39,34% | -4,45% | |
| 1988 | 159,61 | 51,78% | 52,76% | -1,39% | |
| 1987 | 105,16 | -16,66% | 29,77% | -22,90% | Oktoberkraschen, svarta måndagen |
| 1986 | 126,18 | ||||
| Källa: Bloomberg kursdata |
Läs mer:
Affärsvärldens analytiker listar: 14 spännande aktier för 2024
Lista: 50 aktierna på Stockholmsbörsen med högst förväntad direktavkastning 2024
Strateg: Stjärnorna står rätt för ett starkt börsår – New Wave är en lovande pjäs
Utdelningsportföljen: Fokus på småbolag 2024
Senaste köpråden för svenska aktier
Bästa och sämsta fonderna 2023 – Barrett och Bertilsson i topp
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.