Så slår fågelsmittan – bransch för bransch

– Situationen försämras för varje månad vilket de nya fallen med smittade människor i Turkiet visar, och hotet om en pandemisk influensa växer för varje dag, sa Shigeru Omi, en av WHO:s högsta ansvariga, vid en tvådagarskonferens i Tokyo förra veckan.

Som en konsekvens av den upptrappade beredskapen och de ökande dödstalen pekar nu alltfler konjunkturprognoser på icke-ekonomiska hot mot världsekonomin, som terrorattacker och epidemier. I en färsk analys som Affärsvärlden tagit del av pekar investmentbanken Citigroup ut vinnare och förlorare. Bland valutorna anses dollarn vara mest utsatt, på grund av deras stora bytesbalansunderskott. Den svenska kronan bör däremot stärkas enligt Citigroup, tack vare vårt överskott.

När det gäller bolag/aktier är det initialt flygbolag, hotellkedjor, försäkringsbolag och stora varuhuskedjor som är de stora förlorarna. Vinnarna är läkemedelsbolag som utvecklar antivirala läkemedel, (som Roche och GlaxoSmithKline), läkemedelsbolag som utvecklar vaccin (Sanofi-Aventis), sjukhuskedjor (svenska Capio), tillverkare av rengöringsprodukter (Ecolab) och företag som tillhandahåller underhållning i hemmet (exempelvis dataspelföretag som Nintendo).

Bland vinnarna i ett senare skede räknas telekomföretagen (Deutsche Telekom, BT), it-bolag, och bolag inom defensiva sektorer. När det gäller läkemedelsbolagen har redan hotet om en eventuell pandemi inneburit ett uppsving för de bolag som genererar intäkter vid försäljning av Tamiflu och Relenza, två antivirala läkemedel som förebygger eller lindrar förloppet vid “vanlig” influensa. Förhoppningen är att läkemedlen även ska fungera vid ett utbrott av fågelinfluensa, vilket inte anses bevisat.

Gilead Sciences får för närvarande en royalty på 11 procent av Roches försäljning av Tamiflu, vilket har drivit upp aktien med 14 procent den senaste månaden. Det brittiska läkemedelsbolaget GlaxoSmithKline arbetar för närvarande med att utveckla ett H5N1-baserat vaccin mot fågelinfluensa. Problemet med att ta fram ett vaccin i det här stadiet är att det finns risk för att det inte fungerar om/när det börjar sprida sig mellan människor. Läkemedelsjätten har också vaccin mot “vanlig” influensa och Citigroup spår att försäljningen av dessa vacciner kommer att fördubblas mellan åren 2004 och 2010 till följd av det ökade intresset av att förebygga en pandemi.

Roche som marknadsför Tamiflu hade i slutet av 2005 mottagit order från cirka 30 länder runt om i världen, däribland Storbritannien, Finland, Norge, Schweiz och Nya Zeeland, men bara i så pass stor omfattning att läkemedlet skulle räcka till mellan 20 och 40 procent av befolkningen. Försäljningen av Tamiflu spås nu fyrfaldigas till 1,2 respektive 1,4 miljarder franc för 2005 och 2006.

Franska Sanofi-Aventis fick förra året 97 miljoner dollar av den amerikanska regeringen för att utveckla en ny typ av influensavaccin. Och mer pengar från amerikanskt håll kan det bli, tror Citigroup. I december rapporterade AFX News att Sanofi-Aventis studier av vaccinet mot fågelinfluensa visat preliminärt positiva resultat.

Vårdföretag och privata vinstdrivande sjukhus är mycket sannolika vinnare. Det har de varit under alla pandemier som inträffat under 1900-talet. Citigroup nämner blanda andra Capio, med verksamheter i Norden, Storbritannien och Frankrike, tyska Rhoen klinikum, den franska sjukhuskedjan Générale De Santé och den franska ålderdomshemkedjan Orpéa.

Gruv- och metallsektorn, som är oerhört beroende av den globala konjunkturen, kommer däremot att drabbas hårt vid en eventuell pandemi. Om fågelinfluensan först slår till i Asien, vilket kan vara ett rimligt antagande, kommer det att ha en betydande negativ effekt mot bakgrund av att cirka 30 procent av efterfrågan på metaller kommer från Kina. Metallpriserna ligger idag på rekordnivåer, det gäller även vinster och värderingar av bolagen. En nedskrivning av den globala tillväxten skulle slå hårt mot gruvindustrin och vinnarna på råvarurallyt skulle bli några av de största förlorarna vid en pandemi.

I ett senare skede kommer även oljebolagen att räknas bland förlorarna, försäkringsbolagen kommer att fortsätta att tappa, liksom bryggeriföretag, turistnäringen och cykliska sektorer som pappersmassaindustrin. Kosmetikabolag som är mer eller mindre beroende av tax free- försäljning kommer att också att bli förlorare vid ett eventuellt utbrott. Dit räknas det franska kosmetikabolaget Clarins, vars försäljning till cirka 10 procent sker genom tax-free kanaler, och den amerikanska kosmetikagiganten Estee Lauder. Även kosmetikabolag med dyrare märkesprodukter som framför allt säljs via ett begränsat antal stora varuhus kommer att förlora i intäkter. Sprids fågelinfluensan kommer konsumenterna att undvika stora shoppingcenter.

Men för att det alls ska vara intressant att diskutera investeringsstrategier vid en eventuell influensepidemi måste aktiehandeln fungera.
– Ser vi att risken ökar så kommer vi se till att vi får en större kompetensspridning. Det kan handla om att överrekrytera folk Vi kan också flytta verksamheten och eventuellt isolera medarbetare tillsammans med deras familjer. Vi har ett antal reservarbetsplatser som är el-oberoende och kan fortsätta handeln under lång tid utan tillförsel av elektricitet utifrån. Dessutom har OMX en överenskommelse med börsalliansen Norex som går ut på att vi ska ratta varandras börser om det skulle krävas, säger Jenny Palmblad, informatör på Stockholmsbörsen.

I Europa höjs nu beredskapen inför risken att viruset H5N1, som orsakar fågelinfluensan, ska mutera och börja spridas från människa till människa. Franfurter Allgemeine Zeitung skriver att brittiska HSBC, världens tredje största bank, planerar för att under en tid klara sig med halva personalstyrkan. Även Deutsche Bank har utarbetat planer för hur man ska klara att driva verksamheten vid en eventuell pandemi. Det kan handla om att lägga ut funktioner externt och att göra det möjligt för vissa medarbetare att arbeta hemifrån. På BASF har man rekommenderat anställda att vaccinera sig och Fordfabriken i Köln köpte under hösten 2005 in stora mängder antiviralt läkemedel. Connex moderbolag, Franska Veolia Environment, rapporterar att man planerar för en pandemi.

– Syftet är att skydda personalen och se till att kollektivtrafiken kan fortsätta, säger Beata Hammarskiöld, personalchef på Connex.

Men generellt sett har Sverige ännu så länge en ganska tillbakalutad syn på pandemirisken. Bolag som Electrolux, Ericsson och SEB litar till WHO:s uppgifter och sin generella krisberedskap. Sannolikt är det som Tony Abbott, Australiens hälsominister, sade vid en konferens i Ottawa i oktober förra året:

“I frånvaro av en pandemi kan nästan alla förberedelser kritiseras för att skapa onödig panik. men om en pandemi faktiskt bryter ut kommer ingenting som gjorts att vara tillräckligt”.

Vinnare och förlorare enligt Citigroup:

Förlorare

I initiala skedet:
Flygbolag:
Quantas
British Airways
Lufthansa
Air France

Även hotell, försäkringsbolag, varuhuskedjor, kosmetikabolag som är beroende av taxfree-försäljning

Tillväxtmarknader drabbas hårt när tillväxten går ned samtidigt som kapitalet flyr till säkrare placeringar

Valutor i länder med stora bytesbalansunderskott, riskerar att ta stryk när placerarna minskar sin risk. Citigroup ser en stor risk för dollarfall. Istället tror de att kapitalet kommer att flöda till länder med stora överskott, vilket skulle stärka valutorna i Sverige, Norge, Schweiz, Japan och Euro-marknaderna.

Senare skede:
oljebolagen
BP
Total
Shell

gruv- och metallsektorn
Anglo-American
BHP Billiton
Rio Tinto)

bryggeriföretag
SABMiller
Ambev

turistnäringen och cykliska sektorer som pappersmassaindustrin som är konjunkturkänslig

Vinnare

Läkemedelsföretag:
Gilead Sciences
Roche
GlaxoSmithKline
Sanofi-Aventis
CSL

Sjukhuskedjor:
Capio
Rhoen Klinikum
Generale de Sante

Tillverkare av rengöringsprodukter:
Henkel
Reckitt
Ecolab

Spel- och underhållning i hemmet:
Nintendo
Blockbuster

Telekomföretag
Deutsche Telekom
BT

Dessutom it-bolag och bolag inom defensiva sektorer.
________________________________

Bara mutationsrisken gör fågelviruset farligt

Om virusvarianten H5N1, som orsakar fågelinfluensan, inte muterar så att viruset börjar sprida sig från människa till människa, är risken att det når Sverige minimal enligt Björn Olsen vid internationella världsorganisationen för djurhälsa, OIE, och professor i infektionssjukdomar vid Umeå Universitet.

– Det är inte så många arter som övervintrar i de aktuella områdena i Turkiet som berör svenska populationer direkt. Man ska komma ihåg att viruset aldrig har hittats hos friska vilda fåglar, utan det är sjuka vilda fåglar, och sjuka vilda fåglar flyger inte särskilt långt.

Men muterar viruset och en pandemi utbryter så är risken att det når Sverige 100-procentig enligt Maria Britting, chefmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet.

– Att det kommer en pandemi förr eller senare är säkert, men det behöver inte alls handla om H5N1. Anledningen till att man är så rädd för att det ska bli H5N1 är att denna variant är högpatogen, det vill säga mycket dödlig. Fågelinfluensan har ett helt annat spridningsmönster i människokroppen jämfört med den “normala” influensan. Den normala influensan kan bara infektera och replikeras i luftvägarna. Den högpatogena influensan kan infektera och replikeras även i hjärnan och de inre organen.

Hur stor är risken att fågelinfluensan utvecklas till en pandemi?
– Det kan ingen sia om. Men ser man helt plötsligt att väldigt många människor i ett mindre område smittas, då kan man börja misstänka att det har börjat gå från människa till människa, och då har vi en pandemi på gång, säger Maria Britting.

Idag har de flesta EU-länder, däribland Sverige, köpt in det antivirala läkemedlet Tamiflu.

– Sverige har köpt en miljon förpackningar med tio tabletter vardera, säger Anders Tegnell, på Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Hur långt räcker det?
– Det beror på hur man räknar, alla sätt blir fel. Men vi har köpt in för att klara de personer som är mest utsatta vid en influensaepidemi och för att klara vissa verksamheter som har stor betydelse för att landet ska fortsätta att fungera. Vi har också rekommenderat att regeringen ska köpa in ett större lager.

Hittills har närmare 80 personer dött av det så kallade H5N1-viruset som orsakar fågelinfluensan.