Så skulle nedtrappat ränteavdrag slå mot dina bolånekostnader

Underlagsrapporten för ökad jämlikhet från Socialdemokraternas arbetsgrupp, där bland annat finansminister Magdalena Andersson ingår, har lett till stor debatt de senaste veckorna eftersom det i rapporten presenteras ett förslag om tak på ISK-konton.

I samma rapport föreslås även nedtrappade ränteavdrag, något som Dagens Industri var först med att uppmärksamma. Det framgår inte hur mycket Socialdemokraterna skulle vilja trappa ned ränteavdraget med.

“Återinför uppskovsräntan, trappa ned ränteavdraget successivt och minska möjligheterna att skjuta upp vinstbeskattning vid en bostadsförsäljning. Ett syfte är också att minska överhettningen på bostadsmarknaden”, skriver arbetsgruppen i rapporten.

I dagsläget kan man göra avdrag med 30% för räntekostnader upp till 100 000 kr per år. På den del av räntekostnaderna som överstiger 100 000 kr är avdraget istället 21%. Socialdemokraterna skriver i rapporten att kostnaden för ränteavdragen uppgår till 20 miljarder kronor årligen med nuvarande ränteläge.

Beräkningar – så påverkas ditt bolån

I nedanstående tabeller har Afv beräknat hur olika nivåer av minskat ränteavdrag skulle påverka ett lån på 2 miljoner respektive 5 miljoner kronor. Den blå kurvan, med ränteavdrag på 30%, motsvarar alltså hur det ser ut idag.

I beräkningarna för de olika utfallen har dagens brytpunkt på 100 000 kr använts. I scenariot med ränteavdrag som minskar till 20% respektive 10% har räntesatsen över brytpunkten viktats med samma proportioner som dagens system enligt följande:

• Ränteavdrag 20% upp till 100 000 kr, därefter 14%
• Ränteavdrag 10% upp till 100 000 kr, därefter 7%

Inget konkret förslag har dock presenterats än av Socialdemokraterna än. Nedtrappade ränteavdrag skulle både kunna handla om att sänka procentsatsen från 30% och sänka brytpunkten på 100 000 kr. Affärsvärlden har sökt finansminister Magdalena Andersson för att fråga hur Socialdemokraterna rent konkret vill utforma en nedtrappning av ränteavdragen.

Påverkar alla som har bostadslån

I en rapport från Finansinspektionen beskrivs effekterna av nedtrappade ränteavdrag på kortare och längre sikt. FI konstaterar att en stor skillnad med sänkta ränteavdrag jämfört med andra åtgärder för att minska hushållens, som bolånetak och amorteringskrav, är att alla som har bostadslån påverkas av reformen och inte endast de som tar lån efter att reformen genomförts.

“På kort sikt påverkas de som redan har lån negativt. De får ökade ränteutgifter som försämrar deras kassaflöde, samtidigt som värdet på bostaden minskar något. Men dagens låga ränta gör att kassaflöden och bostadspriser påverkas relativt lite. Effekterna ökar om räntan stiger. Alla låntagare får större lånekostnad om ränteavdraget sänks. Men för nya låntagare, det vill säga de som tar lån efter en sänkning av avdraget, blir det däremot billigare att köpa en bostad. Därför väntas de låna mindre och inte påverkas i samma utsträckning som befintliga låntagare. På längre sikt kommer lån tagna efter regeländringen att utgöra en allt större del av lånestocken och konsekvenserna för den finansiella stabiliteten kan då väntas vara positiva överlag.”, skriver FI i rapporten.

Privatekonomen: “Höj ränteavdrag till 70% för unga”

En som är positiv till debatten om förändrade ränteavdrag är Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom. Han är bekymrad över de höga trösklarna för dagens unga som vill köpa sin första bostad.

Arturo ArquesArtikel

Swedbanks privatekonom: ”Höj ränteavdraget till 70% för unga”

I en gästkrönika i Afv föreslår han en höjning av ränteavdraget till 70% under en begränsad period på till exempel tre eller fem år för unga som vill köpa sin första bostad. Han skriver att det högre ränteavdraget för unga förstagångsköpare skulle kunna finansieras genom att slopa det generella ränteavdraget för alla.