Så ska Argentina rädda sig

Spanska företag är näst största kreditgivare till Argentina, efter USA. Totalt har de fordringar på 40 miljarder dollar, över 400 miljarder kronor, i landet. Enligt Financial Times räknar analytiker med att de kommer att förlora 2,6 miljarder dollar eller 3 miljarder euro i den pågående krisen.

Spanska Banco Santander äger en av Argentinas största banker, totalt ägs 20 procent av det argentinska banksystemet av spanska banker. Hittills har de större bankerna avsatt 1,4 miljarder euro, men företrädare för dessa säger till Financial Times att det inte kommer att räcka. Det som hotar bankerna är att de nu får ta en, enligt dem själva, oproportionerligt stor smäll i krisen.

Den nye argentinske presidenten, den femte på ett par veckor, beslutade igår som väntat att devalvera peson med 30 procent och släppa kopplingen till dollarn, som varat i tio år. Men han inför samtidigt tre olika kursnivåer, och det är bara priserna på export- och importvarorna som devalveras. Lån på upp till 100 000 dollar konverteras till peso, men till den gamla kursen, som innebär att en peso nästan jämställs med en dollar.

Hela den valutasmällen får bankerna ta, och det är en del av upprinnelsen till de utländska bolagens ramaskri. Tanken från Argentinas sida är att hindra ett ekonomiskt sammanbrott i medelklassen, som har huvuddelen av sina lån i dollar.

Den tredje nivån utgör alla andra priser, som kommer att tillåtas flyta, vilket i praktiken innebär att de kommer att falla fritt till en början åtminstone, betydligt mer än de 30 procent som den officiella devalveringen innebär. Det drabbar alla privatpersoner, framförallt fattiga, de har inte heller några lån som blir räddade och får därför ingen kompensation som medelklassen.

Dessutom vill den nya regeringen höja skatten på oljeexport med 25 procent och frysa alla avgifter inom telefoni och energi. Det drabbar privata företag som spanska Telefonica, som plockar 12 procent av sin vinst från Argentina.

”Det är rätt av släppa kopplingen till dollarn, men det är alldeles för sent, det skulle de har gjort för flera år sedan”, säger Klas Eklund, chefekonom på SEB.

“Men det är aldrig bra med flera nivåer på en valuta eftersom det skapar en svart handel. Och de argentinska bankerna kommer rejält i kläm, de kommer att göra stora kreditförluster och det ökar risken för en bankkris. Men tanken är antagligen att fördela smärtan på olika grupper.”

Även IMF är emot olika växelkurser, men Argentinas ekonomiminister konstaterar att detta är en extrem situation och då får man ta till extrema åtgärder. Samtal om nya lån från IMF och även med USA:s och andra ”globala” ledare inleds de närmaste veckorna. IMF har sagt att de behöver en ny partner att samtala med i Argentina, vilket de nu fått i och med att den tredje regeringen på ett par veckor tillträtt.

Argentina har lån på 132 miljarder dollar hos IMF och väntas denna vecka be om ytterligare 15 miljarder dollar. Den akuta krisen, som innebar att Argentina ställde in betalningarna på sina utlandslån för ett par veckor sedan, uppstod delvis till följd av att IMF höll inne ett utlovat lån på 1,3 miljarder dollar därför att den dåvarande regeringen inte klarade att kapa budgetunderskotten utan istället frös inne privatpersoners bankmedel när oron tilltog.

USA har hittills sagt att de stöder Argentina ”så snart de presenterar en hållbar ekonomisk plan”.

De flesta bedömare anser dock att risken för att den argentinska krisen sprider sig är mycket liten.

”Devalveringen var väntad, den kom inte som någon överraskning för någon. Sverige påverkas inte alls egentligen, utan det är främst spanska och franska banker och en del andra företag där. Devalveringen påverkar ju också Argentinas grannländer, som Chile och Brasilien. Om det nu kommer att föras en mer liberal politik kan det också påverka grannländerna, om den politiken sprider sig”, säger Klas Eklund.

En viktig rehabiliteringsfaktor för Argentina när den omedelbara krisen är löst är införandet av en hållbar tillväxtpolitik. Det skriver Föreningssparbankens chefekonom Hubert Fromlet i ett nyhetsbrev idag. De senaste tre åren har Argentina befunnit sig i recession och ekonomin har minskat med omkring tio procent.