Så räknar indikatorn

Två grundläggande insikter om långsiktigt sparande motiveradeskapandet av Sparindikatorn:

1. Det är omöjligt att förutsäga hur skicklig en viss förvaltarekommer att vara om tio år. Samtidigt gör både skatteregler ochsparprodukternas konstruktion det nödvändigt att fatta sålångsiktiga sparbeslut.

2. Det enda som har någorlunda prognosvärde långt in i framtidenär avgifternas storlek och utformning.

Syftet med Sparindikatorn är att jämföra kostnaderna för olikatyper av sparande genom att svara på två frågor: Hur mycket fårdu tillbaka? Hur stor del försvinner i avgifter och skatt?Kapitalbeskattningen i Sverige är visserligen allt annat änstabil. De senaste tio åren har det skett viktiga förändringar istort sett varje år.

Men ett par mycket viktiga snedvridningar har hela tiden funnitskvar. Den ena är att sparande som inte beskattas varje år utanendast med reavinstskatt vid spartidens slut är fördelaktigt.Den andra är att pensionssparande alltid haft lägre beskattningän vanligt sparande. Så det vore alltför inskränkt att enbartstudera skillnader i avgifter, utan att ta hänsyn tillskillnader i beskattning.

Tabellen härintill innehåller tre exempel för att förklara hurSparindikatorn räknar. För att minska mängden siffror gällervarje exempel endast tre år fram i tiden (normalt brukarberäkningarna göras mellan 10 och 30 år framåt).

Enda sättet att kunna jämföra avgifter på ett rättvist sätt äratt anta att alla alternativ kommer att ge exakt sammabruttoavkastning. Sparindikatorn antar för närvarande 7 procentavkastning per år för räntebärande placeringar och 9 procent föraktier.

Exempel ett gäller 100.000 kronor placerade i en aktiefond iLuxemburg som tar fem procent i köpavgift. Förutomförvaltningsavgiften på 1,5 procent per år har fonden kostnaderför courtage, administration, revision, myndighetstillsyn medmera på ungefär 1 procent per år. Ingen skatt betalas förrän vidspartidens slut.

Efter tre år får spararen inte tillbaka mer än drygt 102.000kronor i dagens penningvärde, knappt 85 procent av vad som hadevarit möjligt utan skatt och avgifter. Totalt har nästan 13.000kronor försvunnit i (synliga och dolda) avgifter och nästan4.000 kronor har gått i skatt. Dessutom har 1,1 procent av detmöjliga bruttosparandet försvunnit eftersom avgifterna slutaratt ge avkastning efter att de dragits (däremot justeras de förinflationen när de räknas om till dagens penningvärde). Exempeltvå gäller samma belopp, men istället placerade direkt i svenskabörsaktier. Beräkningsprogrammet undviker aktieköp under 10.000kronor, vilket gör att tio olika innehav köps i början av år ett.Om affärerna görs i en bank som tar minimum 200 kronor icourtage blir den synliga kostnaden därmed 2.000 kronor.

Det finns alltid en skillnad mellan köp- och säljkurs på börsen,som kallas spread, och vi antar att småsparare normalt får densämre kursen. Dessutom antar vi att småsparare normalt är någotsämre än genomsnittet på att välja rätt tidpunkt för att göraaffärer. Sammanlagt antar vi att dessa två nackdelar ger en doldkostnad motsvarande 1 procent av aktieaffärens värde. Egnaaktier ger utdelningar, som dels beskattas, dels måsteåterinvesteras. För att förenkla har vi antagit attåterinvesteringen sker i början av varje år. När de tre åren hargått säljs aktierna, vilket åter kostar courtage och spread, ochslutligen betalas reavinstskatt på den nominella värdestegringen.Spararen får behålla knappt 108.000 kronor eller 90 procent avdet möjliga bruttobeloppet, medan avgifter och skatt tar knapptfem procent var. Spillet blir mindre nu, eftersom så stor del avkostnaderna ligger vid spartidens slut.

Det tredje exemplet gäller IPS-sparande i en aktiefond. Denspeciella beskattningen av pensionssparande, med enschablonskatt som varje år är 15 procent av den genomsnittligastatslåneräntan, förklarar det fina resultatet. Spararen harefter tre år kvar nästan 110.000 kronor och skatten har tagitmindre än tre procent av det möjliga bruttosparandet. Noteradock att vid längre spartid så minskar IPS fördel jämfört med deandra två sparformerna. Kostnaderna vid spartidens början ochslut får då mindre betydelse, medan betydelsen av de årligakostnaderna ökar (se Sparindikatorn på de kommande fyra sidorna,som denna vecka räknar 20 år in i framtiden).