Så lyckas Skanskas nye vd

Nyligen köprekommenderades Skanska i tidningen. I nr 49/2018 argumenterade vi för att investerarna överreagerat kring ett par amerikanska problemprojekt och därmed sänkt utdelningsmaskinen Skanska för mycket.

Just stabiliteten har varit något av Skanskas signum över åren. Byggbolaget gick igenom den svenska finans- och fastighetskrisen med halverad utdelning 1992. Och redan 1993 var utdelningen återställd till rekordnivån – ett styrketecken givet den då djupa lågkonjunkturen.

I samband med den globala finanskrisen 2008–2009 gick det ännu bättre. Skanskas resultat hölls uppe otroligt bra och utdelningen lämnades oförändrad 2008.

Med en sådan här inneboende stabilitet – spelar det någon roll vem som styr skeppet?

Affärsvärlden roar sig med att se hur Skanskas fyra senaste vd:ar presterat i termer av totalavkastning. Det ställer vi sedan i relation till hur mycket aktien backat från kursrekordet vid tillträdet. Resultatet ser ni nedan.

Skanskaavk.PNG 

Melker Schörling sticker ut med nära 40 procents årlig totalavkastning per år, men så tog han också över vd-posten med närmast perfekt timing i januari 1993, när aktien hade rasat med 71 procent.

Ersättaren Claes Björck tog över relativt sent i konjunkturcykeln i augusti 1997, när aktien bara backat 3 procent från kursrekordet. Han fick lämna nära börsbotten hösten 2002 med bara knappt 1 procents årlig totalavkastning.

Förmånen att ta över nära en börs- och konjunkturbotten fick Stuart Graham, då Skanskas aktie i september 2002 var ned 43 procent från rekordnivåerna. Den årliga avkastningen blev fina 18 procent under hans period.

Johan Karlström tog över i april 2008, med aktien ned 31 procent från kursrekordet. Karlström stannade ovanligt länge på vd-posten, till januari 2018, och levererade drygt 10 procents avkastning per år.

Av diagrammet framgår att sambandet är väldigt starkt, men fyra datapunkter är givetvis inte mycket att bygga en modell på. Ändå väcks frågan: hur mycket av en vd:s framgång på börsen är resultatet av bra timing?

Applicerar vi modellen på nuvarande vd Anders Danielsson blir kalkylen som följer:

Han tillträdde 1 januari 2018.  Skanskas aktie stod då i 170 kronor, ned 25 procent från toppnivåerna. Det ger en förväntad totalavkastning på cirka 10 procent per år enligt modellen ovan.

När aktien nu är ned 37 procent från toppen skulle det innebära cirka 17 procent årlig totalavkastning från nuvarande nivåer.

Om 5–10 år vet vi hur det gick.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se