Så kan stugan bli ditt livs drömklipp

“Man kan inte lita på någon över 30” sade de övermodiga amerikanska ungdomarna på 1960-talet. I Sverige i dag köper få under 30 fritidshus.

– De under 30 åker oftast till mammas och pappas eller farmors och mormors lantställen. Man kan inte hoppa runt och bo i släktingars permanentbostäder, men i fritidshusen är det helt okej, säger Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet.

Men de under 30 som har råd och vill investera borde kanske sluta att våldgästa andra och köpa i stället. För sett som en investering har fritidshus varit bra – för att inte säga mycket bra.

Mellan åren 2000 och 2007 gick fritidshuspriserna upp 89 procent, enligt Mäklarstatistik. Det kan jämföras med en börsuppgång på 8 procent.

Och i år är det köparens marknad. Av de 4 000 fritidshus som låg ute för försäljning vecka 19 har var tionde säljare tvingats sänka utropspriset, enligt en undersökning som bostadssajten Booli.se gjort.

– Det finns en chans för investerare nu. Om man ser en bostad som legat ute länge och som dessutom har gjort prissänkningar är chansen störst att priset är förhandlingsbart, säger Anders Kyhlstedt, marknadschef på Booli.se.

Just nu är det högsäsong på fritidshusmarknaden. Den börjar när snödropparna tittar fram i rabatterna och räcker tills högsommarvärmen – eller regnet – tar vid. Sedan kommer en liten säsong till direkt efter sommaren – för säljare som kommit på att sommarstuga inte är deras grej.

Marknaden ligger stabil år från år på runt 10 000 sålda fritidshus av de totalt cirka 700 000.

I dagsläget är dock prisutvecklingen mycket ojämn. Medan drygt 18 procent av säljarna i exklusiva Båstad fått sänka priset, har endast knappt 3 procent av ställena i sommarstugetäta Norrtälje gått samma väg, enligt Anders Kyhlstedt.

På Gotland har 10 procent av utropspriserna sänkts, enligt Kyhlstedt. Dick Gustafson på Länshem i Visby ser att marknaden på Sveriges största ö mattas av.

– Vi påverkas mycket av hur det går i Stockholm eftersom många stockholmare har sina sommarställen här. Nu har omsättningen gått ner och priserna planat ut på grund av lågkonjunkturen, säger han.

Carl-Henrik Ageman, vd Bjurfors Stockholm, får rapporter om att det är segt i Norrtälje och Värmdö, medan öar i skärgården, där Bjurfors har specialiserat sig på fritidshus från 4 miljoner kronor och uppåt, har “bra drag.” I områden där affärerna går trögt har det dessutom byggts upp ett stort utbud, eftersom “nya” stugor hela tiden tillkommer medan de “gamla” ännu inte sålts.

– Utbudet av sedvanliga sommarkåkar är väldigt stort, där går det 13 på dussinet, men för de kåkar som sticker ut blir det budgivning, säger han.

– Visst är det köpläge, tillägger han.

Det dyraste fritidshuset finns just nu, enligt Anders Kyhlstedt, i Torekov och kostar 19,75 miljoner kronor, vilket ger ett kvadratmeterpris på drygt 240 000 kronor.

Samtidigt som vi svenskar har chansen att fynda får vi konkurrens av utlänningar som passar på att slå till eftersom kronan fallit i värde mot utländska valutor.

– Ur ett internationellt perspektiv har vi faktiskt en fantastisk historia med parstugor och torp. De utländska köparna har inte den traditionen. I Danmark och Holland har man byggt sportstugeområden, säger Claudia Wörmann.

Men ska du investera i fritidshus gäller det att välja område med omsorg: Stockholms skärgård, Österlen, västkusten, Öland eller Gotland är hyfsat säkra kort. Var försiktig med orter långt från storstäderna, typ Norrlands inland.

Dessutom bör det vara lätt att ta sig till paradiset. Man ska helst inte behöva egen båt för att nå sin brygga. Somrarna kan annars utmynna i ett ständigt skjutsande fram och tillbaka av släkt och vänner – en faktor som också drar ner värdet på torpet.

Andra lägesfaktorer är också ytterligt viktiga. Om många gärna vill ha villa eller lägenhet i soligt läge vid vatten, blir de önskemålen i princip krav när det gäller fritidshus.

– Man kan hitta tyskar som älskar att bo i skogen, men vi övriga vill ha nära till vatten. Och då räcker det inte med en göl, det ska vara havet eller en stor sjö, säger Claudia Wörmann.

Svenskarna har också blivit bekväma, även på sommaren vill de ha varmvatten, dusch, diskmaskin.

– Utedasset har dött och ersatts av jacuzzin, säger Claudia Wörmann.

Claudia Wörmann varnar för att endast se fritidshuset som en pengainvestering. Det är snarare en investering i livskvalitet.

– Fritidshus är den enda investering man gör för kommande generationer, säger Claudia Wörmann.

– Vi köper vårt hederliga röda hus med vita knutar för att bo där och vara där. Man ska ställa sig frågorna: Hur långt hemifrån är det? Hur många gånger kommer vi att åka dit? Kommer vi att kunna dela på det i familjen? Mäktar jag med att skrapa rödfärg på ett renoveringsobjekt? säger hon.

Hon menar att ett hus behöver bebos och tas om hand för att må bra. Därför är det viktigt att man trivs med sitt fritidshus.

– Man kan inte tvinga en familjemedlem, ett barn eller barnbarn, att vara i fritidshuset. Det finns många historier om hur det där gått åt helskotta, säger hon.

Och kom ihåg det där med rätt område. Den sommarstuga undertecknad växte upp med vid en liten sjö i Ångermanland blev ingen vidare affär.