Så kan Europa hinna ifatt

Svenskar och andra européer hoppas på att det nu är vår tur att skörda frukterna av den nya ekonomin. Men att hoppas på att IT och internet automatiskt ska föra oss också in i den nya ekonomin är väl optimistiskt. Det är ju knappast någon slump att USA har tagit ledningen och att det framför allt är där man kan se tecken på en ny ekonomi. USA har nämligen ett antal fördelar när det gäller förutsättningar för tillväxt och skapandet av nya företag.

Fördröjning

Den nya ekonomin kommer sannolikt både att fördröjas och få mindre genomslag i Europa än i USA. Den slutsatsen drar Jonas A Eriksson och Martin Ådahl i en artikel i riksbankens senaste nummer av “Penning- och valutapolitik”.

Den internationella investmentbanken Goldman Sachs drar liknande slutsatser i en rapport om strukturella reformer i EMU-länderna. Men Goldman Sachs tillägger att Europa, med den “rätta” politiken, verkligen har chansen att höja den potentiella tillväxten från drygt två procent per år till tre procent. Eller kanske ännu litet mer. Eriksson och Ådahl jämför USA och Europa på ett antal punkter och kommer fram till att de stora problemen i Europa finns på mikroplanet i form av regleringar på både arbetsmarknader och produktmarknader, en mindre utvecklad kapitalmarknad och också i form av administrativa barriärer mot nyföretagande.

Stor skillnad

När det gäller regleringarna av både arbetsmarknader och produktmarknader är skillnaden mellan USA och Europa mycket stor. Det är bara ett fåtal europeiska länder som har vidtagit mer omfattande åtgärder för att göra arbetsmarknaden mer flexibel (Storbritannien, Nederländerna och Danmark).

Eriksson och Ådahl hänvisar till fallstudier från europeiska storföretag som visar att regleringarna i Europa gör det svårare att tillgodogöra sig vinsterna av IT och internet. Jämförande studier utförda av de europeiska biltillverkarnas intresseorganisation har visat att arbetsregleringar innebär att det tar betydligt längre tid att genomföra tekniska innovationer i Europa än i USA.

Regleringarna av produktmarknaderna är också mycket mera omfattande i Europa. Ett exempel är den skyddade och reglerade flygindustrin. Den har lägre IT-användande än den amerikanska, och beläggningen är så mycket som 40 procent lägre än inom det amerikanska flyget.

Regleringarna har också inneburit att de europeiska marknaderna har förblivit nationella. Trots den inre marknaden (införd 1992) tyder stora prisskillnader på att EU-länderna i praktiken är ganska långt ifrån en gemensam marknad. Skatteskillnader och transporter räcker inte för att förklara de stora prisskillnaderna.

Mera krångel

Det är också mycket krångligare att starta nya företag i Europa än i USA. Enligt en studie av OECD tar det tolv gånger så lång tid att starta ett nytt företag i Europa som i USA. Det är också fyra gånger så dyrt. Dessutom är riskkapitalmarknaden både mindre och mindre utvecklad. Den amerikanska uppgår till drygt 0,15 procent av BNP medan EU-ländernas riskkapitalmarknad ligger strax över 0,05 procent av BNP (enligt en studie av Pontus Braunerhielm, chef för Industrins Utredningsinstitut).

Men trots att skillnaderna fortfarande är stora, har Europa ändå gjort en hel del framsteg.

Åt rätt håll

Nästan alla länder har privatiserat sina statliga telekombolag. Transport- och elmarknaderna har avreglerats i flera länder. Det går uppenbarligen åt rätt håll, även om det fortfarande är långt kvar till en lika avreglerad marknad som den amerikanska. Införandet av euron kommer troligen också att bidra till att minska uppdelningen på olika marknader.

Användningen av persondatorer och internet är visserligen inte lika utbredd som i USA, men Europa är på snabb frammarsch. Möjligen är européerna till och med på väg att knappa in på USA. Sverige och Finland befinner sig redan i nivå med USA när det gäller internet och e-handel. Men andra länder ligger betydligt sämre till. Minst utvecklade i det här avseendet är Frankrike, Belgien och Italien.

På ett område ligger Europa före USA: användningen av mobiltelefoner. Och i takt med att mobilt internet får större betydelse, kan detta försprång bli betydelsefullt.

När det gäller utbildningsnivån finns inga större skillnader mellan USA och Europa. Internationella studier tyder på att kunskapsnivån är ungefär densamma. USA har haft en högre andel som går till högre studier, men den andelen har ökat i Europa och ligger nu ganska nära USA. När det gäller forskningen tycks USA däremot ha ett visst försprång.