Så kan en lågkonjunktur drabba Sverige

– En hård brexit eller en väldigt eskalerande handelskonflikt till exempel – då kan det inträffa värre saker, säger Ylva Hedén Westerdahl, Konjunkturinstitutets prognoschef.

Så här skulle en kraftig nedgång påverka bostadsmarknaden, bankerna och sysselsättningen.

Fallande bopriser

Enligt Konjunkturinstitutet utgör en hård Brexit och ett eskalerade handelskrig de största farhågorna.

En lågkonjunktur av det slaget slår främst mot svensk export och har inte någon direkt inverkan på bostadsmarknaden. Indirekt kan det dock ändå leda till fallande bostadspriser om löneutvecklingen i samhället stagnerar och många människor förlorar sina jobb.

Något som i sin tur leder ekonomin in en ännu allvarligare situation.

– När bostadspriserna faller känner sig hushållen fattigare och då drar man ned på konsumtionen och börjar spara mer, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Ett orosmoln är det stora utbudet av nyproducerade bostäder som väntas komma ut på marknaden. En faktor som redan nu gör ekonomerna nervösa.

– Frågan är hur de kommer att säljas. Ett överutbud gör att bostadsinvesteringarna och priserna skulle kunna falla ännu mer.

Krisande banksektor

Hur bankerna står sig i en lågkonjunktur beror på varifrån krisen kommer, omfattningen av krisen samt graden av osäkerhet i bankernas utlåning.

John Hassler, professor i nationalekonomi, säger att hushållen i Sverige har goda marginaler och att det är de kommersiella fastighetsägarna som skulle kunna bli ett bekymmer om många av dem går i konkurs.

– Det är den del av utlåningen där det kanske är lite mera osäkert, säger han.

En allvarlig svacka kan i värsta fall leda till att förtroendet för sektorn urholkas varpå bankerna får problem med sin upplåning.

– Då kan man inte föra vidare till vettiga investeringsprojekt och hushåll. Blodflödet i systemet tar stopp och det är jätteallvarligt.

Om bankerna går i konkurs så drar de med sig i stort sett hela ekonomin. Och då är den enda utvägen att staten går in och utfärdar bankgarantier, fortsätter Hassler som poängterar att det då är tur att Sverige fört en ansvarig finanspolitik de senaste 20_25 åren.

– Hade vi haft samma skuldnivå som i Frankrike och Italien hade vi varit rökta.

Massuppsägningar

Ekonomerna är mer eller mindre överens om att nästa lågkonjunktur kommer att orsakas av yttre störningar.

Det man ser framför sig är att Kina till exempel drabbas av en finanskris, att delar av euroområdet kraschar eller att handelskriget mellan USA och Kina trappas upp.

Något som gör att efterfrågan på svensk export får sig en törn.

– Där kommer det att märkas först och frågan är då om de här industrierna, såsom Scania och Svenskt stål, kommer att vilja behålla sin arbetskraft, säger Hassler.

– Det ville man under finanskrisen men inte under 1990-talskrisen då företagen ansåg att man inte var tillräckligt konkurrenskraftiga.

Massuppsägningar får ofta ringar på vattnet och de som skulle drabbas värst av en hög arbetslöshet är de som redan i dag står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det har varit svårt för dem med låg utbildning och utländsk bakgrund att få jobb också när det varit högkonjunktur, och för dem blir en lågkonjunktur förstås mycket värre.