Så fungerar Riksgäldens kreditgarantier

I krönikan “Riksgälden eller Riskgälden – hamnar Northvolt hos Elisabeth Svantesson?” hänvisade jag till Ekonomistyrningsverkets riktlinjer för hur Riksgälden får utfärda lån.

Dessa tillämpades sedan i texten på Riksgäldens åtaganden gällande kreditgarantier. Riksgälden påtalade ett sakfel som gjorde att resonemanget i krönikan föll. Rätt ska vara rätt. Här görs därför en korrigerande beskrivning av hur Riksgäldens kreditgarantier fungerar.

Den huvudsakliga orsaken till detta är att bestämmelser gällande statlig utlåning är delvis tillämpliga på kreditgarantier. Dessa ser dessutom olika ut beroende på hur det enskilda kontraktet är skrivet. I korrespondens med Riksgälden har framkommit att även om det finns likheter mellan garantier och lån gällande exempelvis kreditrisker, så finns även viktiga skillnader i regleringen.

Kreditgarantier behandlas annorlunda än statliga lån

Riksgälden tog kontakt med Affärsvärlden och påtalade sakfel i min krönika:

“Olyckligtvis är det statliga lån som informationen rör och inte de statliga kreditgarantier som i övrigt tas upp i texten. Budgetlagen anger att statlig utlåning endast får finansieras med lån i Riksgälden om den förväntade förlusten är låg. Någon motsvarande bestämmelse avseende statliga garantier finns dock inte”, skrev Niclas Elofsson, senior analytiker på Riksgälden.

Efter det har jag fått hjälp av Niclas Elofsson att reda ut hur saker ligger till.

En kreditgaranti skiljer sig bland annat från ett lån i bemärkelsen att den utgör en civilrättslig överenskommelse mellan Riksgälden och en annan part, utan att någon transferering görs. Mitt tidigare resonemang om att förväntade förluster på mer än 20% behöver tas upp i statsbudgeten är därför inte tillämpligt på kreditgarantier utan endast för statliga lån.

Vid en kreditgaranti uppkommer statens betalningsskyldighet först efter att långivaren i ett senare skede kontaktar Riksgälden för att be om täckning för en kreditförlust som uppkommit. I en sådan situation har Riksgälden en diskussion med långivaren.

”Riksgälden följer sina åtaganden och tar in information kontinuerligt. Dock är det sällan avgifterna för kreditgarantin kan ändras, bedömningen av den förväntade kreditförlusten och avgiftssättningen sker i regel när avtalet tecknas”, säger Niclas Elofsson.

Northvolt och Riksgälden

Gällande Northvolt bekräftar Riksgälden det som tidigare framkommit i Dagens Industri, nämligen att det inte i dagsläget finns några lån utbetalda till Northvolt som Riksgälden har garanterat. Orsaken till detta är kreditgarantierna bara gäller när ett antal villkor är uppfyllda och dessa har ännu inte uppnåtts.

Det står i förordning 2021:506 att kreditgarantier för gröna investeringar görs på marknadsmässiga grunder. Riksgälden bedömer detta med utgångspunkt i EU-kommissionens regelverk. Man försöker följa den vägledning som finns på området.

Om kreditgarantierna är marknadsmässiga borde väl Riksgäldens avgifter påverkas av hur bolaget presterar?

”Det beror på det ursprungliga avtalet, det kan vara oerhört varierande. Ofta har vi begränsade  möjligheter att förändra avgiftssättningen under gällande avtal. Man ska inte överdriva våra möjligheter att ändra åtaganden som vi har”, säger Niclas Elofsson.

Sekretess kring Northvolts kreditgaranti

När Affärsvärlden begärde ut underlaget för Northvolts kreditgaranti var en betydande del av dokumentet överstruket så att det inte gick att ta del av informationen.

Vem får ta del av riskanalyserna ni gör innan en kreditgaranti utfärdas?

”Om det är ett civilrättsligt avtal så är det beslutsfattare och berörda handläggare som som tar den bedömningen. Är det underlag som innehåller uppgifter som kan omfattas av affärssekretess så tar inte andra på Riksgälden del av detta underlag. Principiellt är vi väldigt restriktiva med vem som får se detta underlag.”

Kreditgarantier, kreditförluster och statsskulden

Vad händer om det blir en kreditförlust hos den som erhållit en kreditgaranti hos er?

”Vi har ett avtal med långivaren. Den kommer till Riksgälden, beskriver situationen och säger att Riksgälden nu får uppfylla sin del av överenskommelsen. Då tittar vi på det. Om låntagaren har misskött betalningarna och har problem får vi gå in och fullfölja vår del av avtalet”, säger Niclas Elofsson.

Hur sker detta konkret?

”Då informerar vi vår avdelning Skuldförvaltning, och de hanterar detta inom ramen för sin verksamhet då det är dem som förvaltar statsskulden. Själva utbetalningarna sker i enlighet med kreditgarantiavtalet.”

Hamnar en realiserad kreditförlust därmed på statsskulden?

”Garanti- och utlåningsverksamheten är avgiftsfinansierad och utfallet av verksamheten påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning på statens budget.”