Så fixade ABB-chefen sin bonus

Ericssons hårt kritiserade bonusavtal baserat på företagets kassaflöde för 2001 är en västanfläkt jämfört med det avtal som ABB:s styrelse tecknat för VD Jörgen Centerman och resten av ABB-cheferna. Genom att sälja ut tillgångar i slutet av förra året lyckades Centerman få en bonus på 9 Mkr, trots en rekordförlust ifjol.
22 februari 2002 13:57

ABB:s bonusavtal kopplades till kassaflödet först efter sommaren. Och det är generöst. ABB-chefen Jörgen Centerman hade under 2001 en grundlön på 1,5 miljoner schweizerfranc, 9,3 Mkr. Därtill hade han ett bonusavtal som under fjolåret gav lika mycket, dvs totalt 3 miljoner franc.

Enligt ABB uppgår bonusavtalet till maximalt 150 procent av grundlönen, i sig ett högt avtal. Jörgen Centerman fick därmed ut 2/3-delar av bonusen, trots att ABB gjorde en förlust efter skatt på närmare 700 miljoner dollar och soliditeten pressats ihop till lågade 6 procent. Ytterligare nio höga chefer fick tillsammans 13 miljoner franc, drygt 80 Mkr. Om avtalet är konstruerat på liknande sätt som det till VD så var hälften bonus. Det betyder att ABB betalat bonus kopplat till kassaflödet på sammanlagt 50 Mkr till ABB:s 10-hövdade ledningsgrupp. Till det kommer en icke känd ersättning till ytterligare några tusen ABB-chefer med snarlika bonusavtal.

Beloppet kan jämföras med Ericsson bonusprogram som kopplat till kassaflödet gav 30 Mkr att fördela mellan 3000 chefer. Ericsson gjorde under fjolåret en förlust på 30 miljarder kronor.

”Bonusavtalen spikades först i september. Då ville styrelsen att ledningen skulle fokusera all kraft på att stärka kassaflödet. Bonusen kopplades därför till kassaflödet”, säger en talesman från ABB.

Problemet med ABB:s pressade finansiella ställning och svaga balansräkning blev synligt i samband med halvårsrapporten i juli förra året. Pikant i sammanhanget är att det då bara hunnit gå några månader sedan ABB:s styrelse fattat beslut om att köpa tillbaka aktier för 1,4 miljarder dollar.

Att det nya bonusmålet spikades först i september beror, enligt ABB, på att det var först då som ABB:s nya organisationen var helt på plats och cheferna då visste exakt hur de skulle jobba.

Bonuskopplingen till kassaflödet i ABB fick – precis som i Ericssonfallet – avsedd effekt. När ABB la fram bokslutet förra veckan kunde VD Jörgen Centerman skryta med att ABB:s kassaflöde under det fjärde kvartalet var rekordstora 2 miljarder dollar. Bland åtgärderna märktes flera företagsförsäljningar och avyttringar av fastigheter. Men exakt hur kassaflödet kunde bli så bra som det blev har inte framgått.

Idén att styra företag och chefer med kassaflöde som riktmärke har kritiserats hårt ur flera aspekter. Att det sticker i ögonen när tillgångar säljs och personal får gå för att några chefer ska få bonus är bara en ingrediens. Kassaflöde som enda styrinstrument går även på tvärs mot hur företag ska drivas. Det premierar kortsiktighet och inte långsiktighet. Risken för at chefer fattar beslut som skadar företagets långsiktiga affärsmöjlighet är stor.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.