Så fattas besluten om LKAB:s megasatsningar: ”Vi kan säga nej”

Den största svenska industrisatsningen någonsin. Det är med de orden som LKAB beskriver sin omställning där järnmalm ska förädlas med vätgas, snarare än med kol som idag.

LKAB:s planer har bäring på hela samhällsekonomin. Om de blir framgångsrika kan LKAB tillsammans sina partners i Hybrit-projektet, Vattenfall och SSAB, bli världsledande på fossilfritt stål. Om de misslyckas kan hundratals miljarder gå till spillo, vilket Afv skriver om en analys.

Oavsett lär det årliga pengaflödet till statskassan, om inte direkt upphöra, i alla fall minska kraftigt. Under de senaste åren har bolaget betalat ut 47 mdr kr i utdelningar till den enda ägaren, staten. 2021 stod utdelningen på 12,4 mdr kr för 1% av hela statsbudgeten, vilket är en betydande del av reformutrymmet ett normalår. För 2024 uppgår reformutrymmet till 40 mdr kr.

Men hur går det till när besluten om jätteprojekten i norr fattas?

“Helt ändrat förutsättningarna”

Affärsvärlden ringde upp den i styrelsen som suttit längst, styrelseproffset och tidigare SVT-chefen Eva Hamilton.

“Det har ändrat förutsättningarna för LKAB helt och hållet”, säger Eva Hamilton om bolagets planer.

När hon blev invald i LKAB:s styrelse 2015 var Jan Moström inte VD och dagens ordförande Göran Persson hade ännu inte tagit klivet in i styrelserummet.

“LKAB stod inför den här gigantiska samhällsomvandlingen med flytt av hela samhällen.”

“Samtidigt som man blev omnämnd i termer av ett exproprierande och miljöförstörande gruvföretag, snarare än som den fantastiska tillgång som det är”, säger Eva Hamilton.

De första åren staplades också de negativa nyheterna på varandra.

“Rätt snart efter jag hade tillträtt lade man ner Mertainen, innan man ens hade hunnit bryta och gjorde en rejäl avskrivning på sju miljarder kronor.”

2018 slog det ner som en bomb att malmen i Kirunagruvan höll på att ta slut, långt tidigare än beräknat. Genom omfattande prospektering talar nu LKAB om malm för i åtminstone två decennier till.

Har inte samordnat med ägaren

Men de stora besluten ligger framför LKAB och som ett statligt bolag styrs bolaget av ägardirektiv. Enligt direktiven måste styrelsen samordna beslut skriftligen om de står inför “särskilt viktiga avgöranden”. LKAB beskriver själva sin omställning som den största i bolagets 130-åriga historia, men ännu har ingen sådan samordning skett, vilket uppmärksammats av SvD:s ledarskribent Peter Wennblad.

Varför har ni inte gjort det?

“Det finns tydliga regler för när det ska göras”, säger Eva Hamilton.

Där är LKAB inte än, menar hon.

“Hela tanken med den här omläggningen är ju att vi tar steg för steg, att vi går försiktigt fram allteftersom vi kan utvärdera nya rön. Vi har fortsatt möjlighet att ompröva och säga: ‘Nej just den här lösningen är inte optimal. Om det nu skulle handla om energiförsörjning, efterfrågan, logistik eller lönsamhet.’”

Regeringen sitter i styrelsen

Eva Hamilton påpekar att ägaren har en representant i LKAB:s styrelse, i form av Lotta Mellström som är opolitisk tjänsteman i finansdepartementet.

Det är också finansdepartementet som fastställer mål, följer upp och utvärderar bolagens verksamhet. Till det utser departementet hela bolagsstyrelsen, då LKAB saknar valberedning. Ytterst ansvarig är finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Noterbart är att LKAB:s styrelse har en betydligt större representation av personer med bakgrund inom offentlig verksamhet och politik, än gruvbolag som Boliden och Lundin Mining. Två av nio ledamöter i LKAB:s styrelse har sin bakgrund inom gruvverksamhet. Fler har erfarenheter från annan basindustri, och då främst skogsbolag.

Vad tillför du med din bakgrund? 
“Min roll är väl framför allt att jag är en samhällskunnig person och har erfarenhet av att leda ett publikt företag. För LKAB är kommunikation och hur man förankrar saker särskilt viktiga. Ska man flytta städer eller göra anspråk på väldigt mycket energi är det bra om man har en person som har lite koll på hur samhället fungerar”, säger Eva Hamilton som påpekar att hon också är ordförande för Luleå Tekniska Universitet varifrån många LKAB-anställda rekryteras.

Hon ser dock en skillnad från familjeägda bolag, som inom Bonnier-sfären där hon sitter i flera styrelser.

“I ett familjeägt bolag har du en väldigt tydlig ägare som är närvarande i styrelserummet. Ordförande i LKAB har naturligtvis en dialog med departementet, men för oss i styrelsen skulle jag säga att det är mer som i ett vanligt börsnoterat bolag med många intressenter.”

Någon politisk hänsyn har de aldrig tagit i styrelsen menar hon, trots att staten äger 100% och regeringen utser hela styrelsen.

“Ägaren har ju naturligtvis ett slutgiltigt säg. Vi kan ju inte gå helt i strid med vad ägaren tycker är syftet med bolaget. Men jag har aldrig varit med om att vi har sagt att det här politiskt känsligt eller politiskt olämpligt, ska vi verkligen säga det här nu.”

“Och jag har ju suttit under både socialdemokratisk och borgerlig ledning i detta statligt ägda bolag och jag ser ju ingen skillnad i hur det har styrts under tiden.”

Läs också:

Afv dissekerar LKAB: ”Historisk kapitalförstöring?”

Grönt stål ger grönt ljus för dunkel logik