Så dyrt blir alternativet till ny kärnkraft: ”Svårt att se att det skulle bli billigare”

Regeringens ambition har sedan tillträdet varit att bygga ny kärnkraft. Energiföretagen Vattenfall och Fortum har båda inlett förstudier för att undersöka möjligheterna.

Aktörernas krav har varit att staten är med och delar på risken då en investering i kärnkraft ses som ett högriskprojekt. Förra året tillsattes en utredning om hur risken skulle kunna fördelas och nyligen presenterade utredaren Mats Dillén ett antal modeller för det.

En sak står klar: det handlar om mycket pengar.

“Binder skattebetalarna”

Mats Dillén föreslår att staten ska låna ut 75% av den totala kostnaden på 400 miljarder kronor för de 4 000–6 000 megawatt kärnkraft som regeringen efterfrågar till en låg ränta. När reaktorerna väl står klara och levererar el kan räntan höjas för att skynda på återbetalningstakten. Potentiella investerare ska också erbjudas ett prissäkringskontrakt på 80 öre per producerad kilowattimme under 40 år.

Kritiker menar att staten i och med det här binder fast skattebetalarna i ett långsiktigt dyrt och ensidigt åtagande.

”Man ska vara försiktig med statens pengar och inte lägga för många ägg i samma korg, en korg som dessutom ser väldigt riskfylld ut. Risken är att man skapar en gökunge som slukar resurser från annat”, uppgav Björn Sandén, professor på Chalmers och ordförande i Klimatpolitiska rådet nyligen för DN.

Och det finns fog för den oron.

Kärnkraftsprojekt i Europa har blivit både mycket dyrare än beräknat och ordentligt försenade. Den finska kärnkraftreaktorn Olkiluoto 3 som stod klar förra året blev till exempel 14 år försenad och tre gånger så dyr som planerat.

“Alternativkostnaden spelar roll”

Det är således inte ett riskfritt och enkelt projekt som staten nu tar sig an, konstaterar Markus Wråke, VD på forskningsinstitutet Energiforsk som bland annat ägs av Energiföretagen och Svenska kraftnät. Men det som spelar roll här, menar han, är den så kallade alternativkostnaden. Alltså vad samhällskostnaden kan uppskattas bli om Sverige inte bygger ny kärnkraft.

”Utredningens förslag ska ge mer kärnkraft än vad vi skulle fått annars. Det är ju hela poängen. Vad som då spelar roll är alternativkostnaden, alltså om det skulle vara billigare om regeringen valde att satsa på ett annat system”, säger Markus Wråke.

Du menar om Sveriges i stället satsar på ett elsystem som bygger på förnybara källor som vind- och solkraft, samt på flexibilitet och lagring?

”Ja, lite förenklat är frågan om förnybar kraft plus kostnaden för att hantera dess variationer och garantera leveranssäkerhet totalt sett ger dyrare eller billigare el än de 80 öre per kilowattimme som utredningen föreslår att kärnkraften ska garanteras”, säger Markus Wråke.

Tysklands storsatsning

Ett land som ligger nära att jämföra med är Tyskland, även om det inte går att jämföra rakt av. Tyskland har till exempel inte tillgång till vattenkraft. Landet siktar hur som helst på ett helt fossilfritt elsystem 2035. Ett system som bygger på förnybar energi, flexibilitet och lagring. När Tyskland inledde sin energiomställning ”Energiewende” 2010 inledde man också arbetet med att stänga ned kärnkraften.

Det arbetet slutfördes förra året när landets tre sista tre kärnkraftsreaktorer släcktes ned. Fullt utbyggd stod den tyska kärnkraftsflottan för en elproduktion om 160 terrawattimmar.

Utbyggnaden av förnybar energi i Tyskland har varit kraftfull och idag står de energislagen för cirka 60% av Tysklands elförbrukning. Här står solkraften för en snabbt växande andel. Under det första halvåret 2024 byggdes 7,5 gigawatt solbaserad kraft i Tyskland.

Eldar brunkol

De senaste två åren har Tyskland även tvingats anpassa sig och ställa om efter att Ryssland stängde av sina gasleveranser till landet. För att kompensera för det tappet importerar landet nu stora mängder flytande naturgas, så kallad LNG, och man har byggt flera terminaler för att kunna ta emot gasen.

För att kompensera för den nedlagda kärnkraften, och för att kunna producera el när det inte blåser eller när solen inte skiner, måste Tyskland producera el med hjälp av brunkol och flera nya kolgruvor har öppnats. Tyskland har också, lite ironiskt, blivit beroende av elimport från kärnkraftslandet Frankrike. För att bli kvitt kolet gör nu landet i stället en storsatsning på att bygga fler gaskraftverk. De kommer att drivas av naturgas, men den tyska regeringen uppger att de ska förberedas för vätgas.

Samtidigt har de tyska elpriserna enligt Nord Pool i augusti handlas åtta gånger så högt, 80 euro per megawattimme, som exempelvis mellersta Sverige 7,93 euro per megawattimme.

Kan man säga något om alternativkostnaden om Sverige skulle satsa på ett helt förnybart elsystem?

Trots ansträngningarna är Tyskland till stor del beroende av fossil energi. 2023 levererade vindkraften 32% av den tyska elproduktionen, kolkraften stod för 26%, naturgasen för 11% och solen 12%.

Tyskland förbrukar ungefär tre gånger så mycket elektricitet som Sverige och genomsnittseffekten i landet är cirka 50 gigawatt vilket motsvarar ungefär 50 kärnkraftsreaktorer, á 1 000 megawatt styck.

13 200 miljarder

Det är som sagt svårt att jämföra eftersom det tyska kraftsystemet är cirka tre gånger så stort som det svenska och inte har tillgång till vattenkraft. Men konsultbolaget EY och den tyska motsvarigheten till den svenska branschorganisationen Energiföretagen, BDEW, har räknat på kostnaden för Tyskland.

Deras rapport visar att prislappen för ett helt fossilfritt energisystem, med hjälp av flexibilitet och lagring, till 2035 kommer att landa på 13 200 miljarder kronor. Ungefär hälften av de kostnaderna kommer att bokföras på den fortsatta utbyggnaden av vind- och solkraft. Resten ska användas för att uppgradera elnäten och för Tysklands framtida satsning på vätgas.

Inte billigare

”Jag har svårt att se hur en utbyggnad av vindkraft och lagring samt en uppgradering av näten för att hantera de problem som de förnybara källorna förorsakar skulle bli billigare än kärnkraft”, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns Högskola och elmarknadsanalytiker.

Han fortsätter:

”Samtidigt inkluderar den mycket höga kostnaden som Tyskland betalar både den fortsatta utbyggnaden av förnybart och uppgraderingen av elnäten, så den är svår att direkt relatera till det svenska kärnkraftsstödet.”

Mats Nilsson menar dock att det idag inte finns tillräckligt med lagringskapacitet för ett helt förnybart elsystem.

Bäst att kombinera

”Tittar man på till exempel länder som just Tyskland eller Irland som bygger ut mycket förnybart så bygger de också ut sin gasproduktion för att ha planerbar kraft som täcker upp när det inte blåser eller när solen inte skiner.”

Därför är det viktigt med planerbar produktion, menar Mats Nilsson.

”Jag tror att kärnkraften är nödvändig eftersom det bästa är att kombinera väderberoende kraft med basproduktion. I ett system som bygger på väderberoende kraft så måste vi kunna vara 100% flexibla i vår konsumtion och jag menar att det inte är kostnadseffektivt.”

Incitament till flexibilitet

När den svenska staten nu föreslår ett prissäkringskontrakt värt 80 öre per kilowattimme finns det också anledning att fundera på designen av de här kontrakten. Det är viktigt att utforma dem på ett sätt som ger producenterna incitament till att vara flexibla. Det menar Christian Holtz, delägare och analytiker på Merlin & Metis.

”Om en kraftproducent får 80 öre per kilowattimme för all el den producerar så tar man bort incitamenten för att minska elproduktionen när vi får negativa elpriser som blir vanligare, eller till att öka produktionen när elpriserna är höga.”

Tyskt konto tömt

Här kan kostnaderna dra iväg. Affärsvärlden kunde till exempel nyligen rapportera att den tyska statens kostnad för att uppfylla sin del av de prissäkringskontrakt som man ställt ut åt olika vind- och solkraftsparker kommer att fördubblas under 2023. I stället för de budgeterade 21 miljarder kronorna landar den tyska statens nota för att uppfylla sin del av prissäkringsavtalet nu på 253 miljarder kronor.

Det betyder i sin tur att det så kallade EEG-kontot som samlar de finansiella medlen för Tysklands omställning har tömts. Nu måste det tyska finansdepartementet be om ett tillskott på 96 miljarder kronor för att kunna fortsätta med utbetalningarna.

“Kalla fötter”

”Det finns ju två sidor av det här myntet. Utgifterna för staten kan öka på det här sättet, men å andra sidan innebär det lägre elpriser för industrin och elkunderna”, konstaterar Christian Holtz.

Ytterligare en risk med regeringens förslag, påpekar Markus Wråke, är att investerare i förnybart och i olika lagringslösningar kan få kalla fötter när man nu vet att regeringen är inriktad på ny kärnkraft. Det skulle också få konsekvenser för den totala systemkostnaden.

”Det finns en risk då att det här kan få negativa effekter på investeringar som sker på kortare sikt som till exempel investeringar i vind- och solkraft om det sprids en rädsla bland investerarna.”

Här kan regeringen hjälpa till genom att signalera att man inte lämnat vind- och solkraften i sticket och även erbjuda dem olika typer av stöd, menar han.

Läs också:

Vattenfall krokar arm med industrijättar on ny elproduktion

Svenska planen testad på sol och vind i Tyskland – blev dubbel så dyr